Nekromanti Svenil och lättsamma spel

[solvebring]

Kära mor överraskade mig och vann Svenil åt mig på tradera. Hon brukar vara snäll och överraska med att plocka hem något rollspel eller så då och då. Sedan hon upptäckte tradera tror jag bannemej hon handlar bara för det är kul.
- God bless her!

Jag har inte fått prylarna ännu, men det kanske blir snart eftersom jag och sambon kommer att resa "hem"över när käre gamle farsgubben fyller år. Nåväl, jag har kollat lite på äventyren på Svenil Games och kort sagt verkar det astufft och så där alldaglig hippietrevligt.

Spelet verkar ju helt klart skilja sig från mängden och det där med lätt och ledig - ibland vagt - skruvad humor känns ligga till grunden för vad Svenil respresenterar.
Vad säger ni om Svenil?
Finns det något man bör tänka på när det gäller mer lättsamma spel?
Har ni några övriga kommentarer?

Följdfråga:
1. Vad anser ni över huvud taget om lättsamma rollspel; Kanon eller kalkon?
2. Varför?

 

[Indiana]

Svenils största brist enligt mig är dess regelsystem dom typ är gamla drakar och demoners... Styrkan är bilderna som är grymma!
Har inte så mycket mer att säga tyvärr.

 

[Nightowl]

Jag antar att du med lättsamt menar specifikt lättsamt och komiskt, eftersom du pratar om Svenil?

Själv hör jag till de sällsynta (yay, jag tillhör en liten grupp av Utvalda, yay!) personer som föredrar god komedi framför gott drama (eller åtminstone är det sällsynt att man erkänner det).

Trots det har jag svårt för "lättsamma" spel, och jag räknar Svenil dit, av två skäl.

Det första är att till och med för en flamspelle som mig, eller kanske just därför, är humor svårare än drama. Många professionella komiker har påpekat att samtidigt som de får mer respekt när de spelar i dramatiska pjäser eller filmer är det faktiskt svårare att få folk att skratta än att gråta. Detsamma gäller när man rollspelar. OK, det är alltid lätt att fjanta sig, men det är ju inte kul egentligen. Jag skulle hemskt gärna spela det oftare, men det brukar istället bli humoristiska inslag i dramatiska eller thrillerartade kampanjer, för det är mycket lättare att spela.

Det andra är att väldigt få spel som försöker bara roliga är det egentligen. Svenil är ett bra exempel; det är ett ganska alldagligt rollspel där det "roliga" kommer i form av illustrationer (som lyckas) och försök att skriva kul (som misslyckas). Det finns inget i spelet själv som stödjer att det ska vara kul, annat än den (iofs viktiga) signalen man sänder till spelgruppen att "ni behöver inte ta det så allvarligt, vi spelar ju Svenil ikväll". Det kunde man ju lika gärna uppnå när man spelar D&D, Vampire eller GURPS, faktiskt. Det enda spel som lyckas vara roligare än andra att spela och inte bara roligare än andra att läsa är egentligen Paranoia.

Erik

 

[Vitulv]

Jag har inte ägnat Svenil någon större uppmärksamhet, annat än läst något enstaka äventyr/scenarie. Precis som Nightowl är jag inte särskilt förtjust i humoristiska rollspel. Humor är ju såklart väldigt subjektivt, men i min mening så misslyckas de flesta komiker med att vara roliga, vilket ger de dedikerade humorrollspelen en svag chans att lyckas.

Det går att ha roligt när man spelar rollspel, men det handlar snarare om gruppens (inkluderat spelledaren) humör, preferenser och interaktion med varandra än att spelet på något vis skulle uppmuntra till skratt.

Mutant:UA är ett exempel på ett spel med en setting som skapade en grund för viss humor, men som ebbade ut i tramsig och krystad göteborgsk namnhumor som ingen skrattade åt (väl?).

Allt detta toppat med att rollspelare i allmänhet är synnerligen humorbefriade gör att jag helst söker mig till andra medium när jag vill skratta.


Fast när jag och lillebrorsan var små brukade vi rollspela ibland och då hittade jag alltid på att det stod en hink med bajs på dörrkarmen i varenda rum i dungeonen. Det var kul, och vi skrattade båda så vi kiknade varje gång jag gjorde det karaktäristiska ljudet av en till bredden bajsfull hink som välts över äventyraren.

 

[Nightowl]

Precis som Nightowl är jag inte särskilt förtjust i humoristiska rollspel.

Oh, jag älskar komiska rollspel. Jag anser god komedi vara den högsta formen av konst! Det är bara att de som finns suger!

Erik, rätt ska vara rätt

 

[solvebring]

Svenils största brist enligt mig är dess regelsystem dom typ är gamla drakar och demoners...

Vilket självklart är helt underbart säger jag.
BRP stayin' strong!

 

[Arfert]

gamla Paranoia och TOON! är väl hyfsade försök att göra komiska rollspel... eller? jag gillade dem i alla fall...

 

[Nightowl]

gamla Paranoia och TOON! är väl hyfsade försök att göra komiska rollspel... eller? jag gillade dem i alla fall...

Paranoia får tummen upp, med liten tvekan.

Toon var "roligt" genom att man skulle spela tecknade figurer. Det är som skräckspel där man vet att nu ska det bli "skräck" eftersom man ska träffa monster och otäcka kultister, för nu ska vi spela Call of Cthulhu.

Erik

 

[Arfert]

...var så länge sedan jag ens bläddrade i TOON!, måste nog friska opp mitt minne.. men har för mig att de förmedlade mycket av stämningen via en bra text... "act before you think", typ. Men det är ett gammalt spel, det kanske inte har åldrats med värdighet.

CoC är nästan fel att beskriva som skräckspel, det är snarare "mysrysar-culturegaming" i 20-talsmiljö... nån slags blandning av pulp-äventyr och klassiska mysteriedeckare snarare. Tror aldrig att upphovsmännen vill uppnå skräck hos spelarna, om man kollar i de första editionerna är det hela gjort med en väldig glimt i ögat.

 

[Nightowl]

...var så länge sedan jag ens bläddrade i TOON!, måste nog friska opp mitt minne.. men har för mig att de förmedlade mycket av stämningen via en bra text... "act before you think", typ. Men det är ett gammalt spel, det kanske inte har åldrats med värdighet.

CoC är nästan fel att beskriva som skräckspel, det är snarare "mysrysar-culturegaming" i 20-talsmiljö... nån slags blandning av pulp-äventyr och klassiska mysteriedeckare snarare. Tror aldrig att upphovsmännen vill uppnå skräck hos spelarna, om man kollar i de första editionerna är det hela gjort med en väldig glimt i ögat.

OK, så CoC är inte skräck. Jag kunde gräva upp intervjuer med Sandy Petersen för att bevisa hur fel du har, men eftersom den här delen av diskussionen inte ens borde behövas, så gör vi såhär istället. Byt ut Call of Cthulhu mot "ett tänkt spel som Tomas Arfert kan tänkas gå med på är ett skräckspel", så kanske du faktiskt kan läsa argumentet för vad det är.

Erik

 

[Arfert]

Nu tror jag inte du fattar vad jag menar...

... ja, det är en setting som bygger på en skräckförfattares böcker, men om man i sin grundbok har med en putslustig sång om Cthulhu som ska sjungas till melodin av "Chattanoga Choo Choo" så visar man att för min del att SKRÄCK kanske inte är huvudsyftet med spelet. Utan göra ett trivsamt investigation-spel i en pulpig gammaldags setting snarare... med mythosen som bakgrund.

 

[Johan K]

Följdfråga:
1. Vad anser ni över huvud taget om lättsamma rollspel; Kanon eller kalkon?
2. Varför?

För min del så har jag inget emot att lira mer lättsamma spel som t. ex Svenil. För min del så finner jag det lika kul som när man lirar mer seriöst. Alltid skönt med ett avbräck mot vad man brukar lira, så att säga. Allt har sin charm när det gäller att rollspela, oavsett genre, humornivå & sådant

/ Johan K, som antagligen kommer få chansen att ÄNTLIGEN lira DoDT

 

[solvebring]

Ja, jag känner nog som dig där, Kannesten. Av de olika spel jag prövat - både seriösare och mer lättsammare - så har jag alltid tyckts hitta något jag gillar med dem alla. Dock har de flesta mer lättsamma varit hemmabyggen, så jag vet inte riktigt hur köpspelen ställer sig i sitt stuk där. Därav denna tråd. Nåväl, dessutom är det som du säger skönt att bryta det "gamla vanliga" med något annorlunda.
Lirat mycket Svenil förresten?

Grattis till DoDT-premiären, btw. Själv har jag inte kommit så långt själv än. Men så smakar inte systemet så väl i min mun känner jag. Fast iof har jag aldrig prövat det. Den dagen kommer väl.

 

[Johan K]

Lirat mycket Svenil förresten?

Nej tyvärr. Det har jag inte gjort alls. Hade varit kul om man kunde lirat det mer.

Grattis till DoDT-premiären, btw.

Tackar, ska bli otroligt kul att vara på andra sidan, så att säga.. =)

/ Johan K, som ska gå i ide denna helg.