Nekromanti [Svenska kulter] Sanity!!

[Ögat]

Jag tycker Cthulhu Dark är det bästa skräck-investigator-whatever-systemet, och således att dess vansinnesregler är de bästa.

Varför det är bra:
1) för att galenskapen är något man kan använda sig av
2) för att galenskapen är en riskhantering (inte resurshantering)
3) för att galenskapen har ett naturligt instabilt jämviktsläge (inte en sweet spot)

 

[Organ]

Jag har inte läst alla inlägg i tråden så det kanske är någon som redan varit inne på detta, men jag skulle vilja se ett system där vansinne inte är något odelat negativt. Ur en kultist förvridna synvinkel så kan vansinne t ex vara en väg till förnyade insikter. I vissa fall kan det t o m vara en nödvändighet. Dyrkar man t ex en monstrositet från bortom tid och rum så kan vansinne vara den enda vägen till att kunna komunicera med denne och kunna förstå dess önskningar. Hur detta skulle kunna fungera rent regelmässigt har jag dock inga idéer om än.

/Anders

 

[Arfert]

Jag har inte läst alla inlägg i tråden så det kanske är någon som redan varit inne på detta, men jag skulle vilja se ett system där vansinne inte är något odelat negativt. Ur en kultist förvridna synvinkel så kan vansinne t ex vara en väg till förnyade insikter. I vissa fall kan det t o m vara en nödvändighet. Dyrkar man t ex en monstrositet från bortom tid och rum så kan vansinne vara den enda vägen till att kunna komunicera med denne och kunna förstå dess önskningar. Hur detta skulle kunna fungera rent regelmässigt har jag dock inga idéer om än.

/Anders

Ja, det är mina tankar också. Så en sanitymekanism måste både ge positiva effekter, som att kunna kommunicera med varelser och ge "magiska krafter" på något sätt... men samtidigt kunna backfire om man överdoserar. För mycket, för snabbt.

 

[w176]

En intressant aspekt av det skulle kunna vara att man har lättare att interagrera socialt, om ens nivå på galenskap är ungefär densamma.

Så när du börjar kunna förstå och sammarbeta med kultister och läskiga varelser börjar man samtidigt få problem socialt med de vanliga personer som en mamma, ens pojkvän och ens jobb.

På det sätter kan man motverka en att det finns en sweetspot som spelledare. Börjar man som spelare bli bekväm med sina höga galenskappoäng så slänger man helt enkelt en massa mugglare på en.

 

[anth]

En intressant aspekt av det skulle kunna vara att man har lättare att interagrera socialt, om ens nivå på galenskap är ungefär densamma.

Måste vi vara inriktade på galenskap/vansinne?
Varför inte utgå från ett annat ord: omänsklighet.
Ex: en Deep One är omänsklig, och obegriplig för vanliga människor - men alla är nog överens om att den INTE är galen eller vansinnig.
För att en människa ska kunna förstå en deep one måste människan själv bli omänsklig - vilket UPPFATTAS som att han/hon är galen - men det är man inte.

 

[Arfert]

En intressant aspekt av det skulle kunna vara att man har lättare att interagrera socialt, om ens nivå på galenskap är ungefär densamma.

Måste vi vara inriktade på galenskap/vansinne?
Varför inte utgå från ett annat ord: omänsklighet.
Ex: en Deep One är omänsklig, och obegriplig för vanliga människor - men alla är nog överens om att den INTE är galen eller vansinnig.
För att en människa ska kunna förstå en deep one måste människan själv bli omänsklig - vilket UPPFATTAS som att han/hon är galen - men det är man inte.

Jag tror att det också kan bli en faktor i spelet.. det OCH vansinne. Det ena utesluter inte det andra.