Nekromanti Svenska Rollspel Slugfest!

Re: Äh...

Okej, Saga ÄR bäst..(eller så är Fjärran dalar bäst av mina system eller Saga 2ed som jag filar på)... inga stora ändringar egentligen, är ju samma spel), men i alla fall. Man lär ju sig under tiden... Skulle tro att första upplagan av Saga är slut nångång i vinter, så man måste ju planera för nästa.

Gillar man "brp-aktiga" (Saga är ju inte äkta BRP utan influerat av det, och annat, som Gurps exempelvis...) system så tycker jag Saga är smidigast på marknaden. Utan tvekan enligt min smak. Sen finns det ju alltid saker som kan vässas...
 
Mycket bättre!

:gremwink:

Sen finns det ju alltid saker som kan vässas...
Click to expand...

Det är alltid så. Det är därför det räcker med att säga "bäst" istället för "perfekt". :gremgrin:
 
Oj... svår fråga det där.

Mutant (som de flesta tycker är strålande bra) har jag aldrig riktigt orkat med. Gillar inte blandningen mellan Stefan & Kristerhumor och dystopisk-efter-katastrofen-skildring. Tacka vet jag wastelands. Däremot skall Coriolis bli intressant att se.

Drakar & Demoner Trudvang har många positiva sidor, en tuff och hård värld och ett regelsystem som känns vettigare och vettigare - men behövs dock slipas på.

Saga, Oktoberlandet, Supergänger, Western och de övriga har jag inte så stor koll på men det är inget av dessa som har fått mig att bli intresserad av dem.

Kampen står för mig mellan Eon och Noir. Jag har inga problem med Eons regler, visst kanske stora strider blir lite långsamma men jag gillar detaljrikedomen. Exempelvis att se exakt var ett svärd träffar, om personen börjar blöda och om kanske en kroppsdel amputeras - det är mumma det. Dessutom tycker jag det är kul att skapa en rollperson och ens karaktärer känns vettiga från början - man slipper vara en pajas till skillnad från de flesta övriga spel.

Noir är ju mörkt och mysigt - precis som jag vill ha det. Reglerna är flexibla och strid blir roligt med samberättandet och spännande tärningsslag. Även här är rollpersonsgenereringen rolig.

Så jag får faktiskt ge en delad förstaplats till Eon och Noir.

DoDT kommer på en hedervärd andraplats.
 
Oj vad svårt. Det finns mycket bra här och där...

Hade Mutant:UA haft lite bättre regler så hade spelet tagit hem första platsen direkt.. Men nu faller det på just reglerna. Jag älskar världen, samtidigt som jag förstår att anledningen varför Mutant ligger mig så varmt om hjärtat är just nostalgi. Jag myser när jag läser regler/modulerna till M:UA, jag gillar skarpt JAB "vision" av Mutant, det käns som "mitt mutant" så som jag vill ha det, så som jag hade utvecklat det om jag kunnat.

Men så kommer vi till reglerna. Gah! Trist, stelt, gamalt, omodernt... Jag hade velat se något annat. Så, hade M:UA haft andra regler så hade spelet regerat, klart!

Så då återstår något annat... DoDT? Nope, sinnessjukt dåliga regler stundtals... En värld jag inte kan greppa och hela vikingaköret är bara för mycket och för löjlig.

Saga? Har bara bläddrat i det hemma hos Han, har inte haft möjligheten att spela....

Hmmm... Fan, jag spelar inga andra svenska rollspel märker jag nu...

Okey... Vad blir bäst då? Jag får faktiskt gå lite på nostalgi här också, men detta spel hjälpte mig att utvecklas som SL, höjde vårat "spelande" till en helt annan nivå och jag upptäckte att det faktiskt finns spel som regeltekniskt kan supporta spännande och underhållande strider. Idag är det kanske lite omodernt, men jag tror på detta spel och jag bara ÖNSKAR att det ska återvända. Jag talar om:

KHELATAAR
Edit: Jag hoppas dock stenhårt på Coriolis för vad vi behöver i Sverige är just en stenhårt Sci-Fi rollspel. Go JAB!
 
Jäkligt svårt att bara välja ett spel från de som finns eftersom jag inte har koll på alla och inte läst alla.

M:UA - uppföljaren som verkligen har förvaltat arvet väl. Mutant har nog den spelvärld som är enklast att gripa för en nybörjare.

Kult - även här en bra spelvärld för den som vill skapa skräckstämning. Att reglerna är lite obalanserade och "gamla" betyder ingenting för en gammal spelräv som mig.

Western - det bästa historiska rollspelet. Jag är faktiskt förvånad att westernepoken inte har varit en storsäljare i USA. Det är väl först nu som det har producerats ett bra westernrollspel i USA i och med Aces & Eights release.
 
Rent "objektivt" tycker jag Western är bäst som rollspelsbok. Dock har jag inte spelat det, och jag är inte vidare sugen på att göra det heller. Jag gillar nämligen inte Western som setting. Däremot är spelet förbannat bra, som rollspelsbok.

Bäst av det jag spelat och gillar att spela är M:UA. Jag gillar M:UA-reglerna, lagom slimmad BRP-variant och min favorit av de BRP-regler som satts ihop i Sverige. Men det är förstås sekundärt. Det är spelvärlden jag gillar. Och Stefan och Krister-humor? Please, vart då?
 
Re: Stefan och Krister-humor

Det gör mig inte vidare stolt att det tog mig typ 4 minuter och tjugo omläsningar att fatta vad i hela friden du menade :gremsmile:
 
Nu är det ju så att alla (icke-låtsas) svenska spel suger i varierande grad, men måste jag välja något så får det bli Skymningshem: Andra imperiet. I alla fall om jag finge ersätta världen med något coolt (det vill säga, något utan folk med keps och jitte) i stil med Fading Suns. :gremgrin:


/Dimfrost
 
I second that.

M:UA och Västmark för min del. Både på värld och regler.
 
Sett i vilket spel som berett mig mest roliga speltillfällen blir det Eon, men det är orättvist att räkna på det viset -- Eon har ju funnits ute längre än något annat av spelen du nämner. Intressantast regler och snyggast utseende har Noir, så jag tror det får bli min kandidat. Saga är också ett spel som är lättspelat och tillräckligt klassiskt för att det ska gå enkelt att göra äventyr till det.

Till skillnad från de flesta andra här blir jag inte vidare inspirerad av Mutant. Det är något med det spelet som gör att jag aldrig riktigt kommer på några goda idéer.
 
Western i landet i väster

Jag är faktiskt förvånad att westernepoken inte har varit en storsäljare i USA.
Click to expand...
Western som genre är mer ute än snörliv i USA. Den stereotypa fanen av western-filmer, -böcker och (i teorin) -spel motsvaras mycket bra av mitt amerikanska ex pappa: white trash av blandad europeisk härkomst från inlandet, ex-marine, alkis, född på 50-talet, frånskild och, viktigast av allt, död.

Erik
 
Jag ska vara tråkig och säga Mutant: UA, om inte Gondica räknas. Det och Western är de enda svenska spel som är i tryck som jag skulle spela eller spelleda för deras egen skull, inte av sociala skäl. Å andra sidan har jag mycket låg tröskel för att spela eller spelleda av sociala skäl som inte har med spelets speciella kvaliteter att göra. Jag kan till och med glatt hoppa in och spela Call eller Traveller med min gamla spelgrupp, fastän jag tycker spelens respektive genrer är tråkigare än att se gräs evolvera, eftersom jag gillar att spela med dem.

Det jag är missnöjd rent mekaniskt med i M:UA är rena småsaker, som hur man får och utvecklar färdigheter.

Erik
 
vilka då argumenten skulle vara
Click to expand...
Jag har ju inte presenterat några argument för M:UA heller... :gremgrin:

Jag gillar settingen och jag gillar T6-derivatet som ligger till grund för reglerna.

Mitt främsta klagomål är att spelet är inåthelvete för fegt. Jag har i större och större grad försökt motarbeta detta när jag skriver för det.

Erik
 
"Mitt främsta klagomål är att spelet är inåthelvete för fegt."

Förklaring? Exempel? Apor?


Storuggla, keso!
 
Tar inte ut svängarna tillräckligt [ANT]

Jag skrev en liten korsning mellan en essä och ett personligt brev till Anders om saken en gång, men jag hittar den inte just nu.

Erik
 
Vet inte riktigt vilket jag skall välja.

Western ligger väldigt bra till pga det är tydligt i sin profil med miljön med bra underbyggnad för stämningen i sina moduler. Regelsystemet har jag inte riktigt koll på i nuläget, men den version jag spelade en gång gång i tiden var alldeles för omständigt.

Götterdämmerung: Snyggt och ger en hel del intressanta idéer, men varje gång jag tittar på det så får jag känslan av att det är ospelbart med nuvarande regler. Och då gillar jag klassisk BRP enligt CoC.

Jag gillar verkligen regelsystemet i både Västmark och Skymningshem: Andra Imperiet. Västmark känns väldigt charmigt och är kul att spela. Skymningshem känns som om det är mer svårspelat, då det är antagligen lite för öppet i sin miljö.

Så jag tror jag säger Västmark.

/Ulfgeir
 
Re: Angående tryckt Terra draconis på auktion

Det tryckta Terra draconis som ropades ut på en goth conauktion var en väsentligen äldre variant som trycktes och såldes på den tiden då Rollspel.nu Press fanns. Förhoppningsvis kommer en i mitt tyckte mycket bättre version i tryck inom en inte alltför lång framtid i ett behändigt format och inte allt för dyrt...

Det var också en skapligt förvirrad Illern som delade ut spelet till köparen eftersom den ''ondsinte'' auktionsutroparen, som råkar känna mig, hoppade fram i utdelningskön och tyckte jag skulle lämna över det själv, i och för sig skoj men jag hade ju inte riktigt koll på vem som kammat hem vinnarbudet och dessutom inte ens visste att det fanns med i utropslistan. Kanske dock att herr auktionsutroparen visste det när jag blev tillfrågad att hjälpa till med auktionen :-)

Det gick för samma pris som det såldes flera år tidigare och det får väl vara ett gott betyg för en sådan håller-på-och-trevar-mig framåt-version av spelet eller nå't...
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top