Nekromanti System för erfarenhet

PAX

Jordisk Äventyrare
Joined
16 May 2000
Messages
3,150
Location
Tindalos
Tänkte undersöka lite hur ni andra på forumet ser på det här med att rollspersoner ska utevecklas erfarenhetsmässigt. Oftast sker ju detta via att färdigheter förbättras. Man omvandlar ERF-poäng till Färdighetsvärden.

Anledningen till att jag startar tråden är dels att det finns olika skalor för hur man bedömmer rollpersonernas erfarenhet. Allt från 0-100 (T100) till 0-5 (Storytelling). Dels är det att jag vill undersöka hur pass viktigt är det egentligen med ökande färdighetsvärden?

Själv är jag inte så speciellt intresserad av att min rollsperson blir mycket duktigare och får högre färdighetsvärden genom äventyren jag spelar. Jag klarar av att spela karaktären som jag gör den från början. Men jag förutsätter då att regelsystemet tillåter mig att placera ut så pass mycket poäng på färdigheter att dessa motsvarar en person som har sysslat med vad hans bakgrund påskiner. Något som jag tycker de flesta rollspel misslyckas med. För det ska hela tiden vara en slags balansgång mellan att välja höga värden på ett fåtal färdigheter eller flera lågt värdera färdigheter (som senare skall öka).

Efter ett samtal med några av mina kompisar i spelgruppen så lutar det åt att de gärna ser en utveckling hos rollpersonen där ökningen av färdighetsvärden sker sakta men ändå ofta. Detta tankesätt kräver då en lång färdighetsskala. Några av dem hatar därför exempelvis Storytellingsystemet där utvecklingen på rollformuläret inte sker så fort. Eftersom ett steg extra i en färdighet (eller egenskap) ger ganska så stor förändring. Näst intill levelbaserat. Samtidigt känns det som deras synsätt är tämligen "gamer"-inriktat på så sätt att nu har de minsann genomlidigt ett äventyr och då måste bli belönade på pappret.

Kanske lite ostrukturerat inlägg men vad jag vill komma fram till i min frågeställning är om det är så oehört viktigt att rollpersonerna blir duktigare/bättre genom de äventyr eller kampanjer ni spelar?

Lägger denna tråd här eftersom jag tror det kommer bli mer regelsnack än rollspelstjafs.
 

MrG

Swashbuckler
Joined
21 Apr 2005
Messages
2,684
Location
Göteborg
en av de snyggast / roligast lösningarna på temat var en vän som i en kampanj vid tillfällen för karaktärsutveckling gav antingen ett nytt poäng (i grunden var karaktärerna byggda på hundra poäng), alternativt fick man omfördela tio poäng. Det kluret gjorde att man kunde göra stora förändringar om man ville, men det kostade på för något annat, alternativ kunde man förbättras långsamt.

Jag har snott det tänkte till en del av mina system/kampanjer och har tagit som standard att förändringar ska vara billiga, förbättringar ska kosta.
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
men vad jag vill komma fram till i min frågeställning är om det är så oehört viktigt att rollpersonerna blir duktigare/bättre genom de äventyr eller kampanjer ni spelar?
Ja, till ett visst mått så tycker jag att det är viktigt att man får/kan utvecklar sin karaktär rent duktighetsmässigt under resans gång. Med tankte på att man blir mer & mer erfraen ju mer man håller på med det man har tänkt med sin karaktär. Vore trist om man bara stog & stampade på samma platts rent erfarenhetsmässigt hela tiden.
 

JonasM

Veteran
Joined
19 Jan 2002
Messages
160
Location
Stockholm
[...]vad jag vill komma fram till i min frågeställning är om det är så oehört viktigt att rollpersonerna blir duktigare/bättre genom de äventyr eller kampanjer ni spelar?
Mitt enda intresse när jag spelar är att se hur, på vilket sätt, en person går från att vara/tycka A till att vara/tycka B.

Därför är ren kompetensutveckling (som i höjt FV) i det närmaste helt ointressant för mig – det är oerhört mycket viktigare och intressantare att hålla koll på hur personlighet, drivkrafter, mål och relationer förändras.
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
Vänta dig inget revolutionerande inlägg - jag svarar enkätmässigt på din fråga.

Jag tycker det är viktigt att rollpersoner kan påverka mer och mer i kampanjen ju längre tiden går. Jag kommer sällan åt att spela nuförtiden, så det är bra om ens karaktär blir bättre mellan om inte varje så åtminstone vartannat spelmöte.
Stämningsmässigt gillar jag system där karaktärerna kan bli duktigt mycket bättre än vanliga nutidsmänniskor. Jag är gärna en total lök i början, men jag vill veta att det finns möjlighet att avancera rejält i längden.
Levelsystem tycker jag är bäst stämningsmässigt, men färdighetsbaserat är helt OK, bara färdigheterna är någorlunda breda så man slipper gissa hur man skall bära sig åt för att uppnå en viss kompetens inom ett visst område.

Så, ja, för mig är det viktigt. Annars känns det som statisk teater.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
antingen ett nytt poäng (i grunden var karaktärerna byggda på hundra poäng), alternativt fick man omfördela tio poäng.
Enkelt och bra system, i mina ögon. Att förändra sig är mycket roligare än att förbättra sig, i de flesta typer av vardagligt rollspel.
 

Illern

koppariller
Joined
22 May 2000
Messages
2,068
Location
Linköping
Utveckling av rollens färdighetsvärden är viktigt för mig om det går tillräckligt lång tid i spelvärlden i förhållande till färdighetsvärdena. I vår nuvarande kampanj har det gått ungefär ett år för rollerna. Ett flertal färdigheter som inte var så mycket bättre än sin grundegenskap (alltås inte så tränade) har gått upp flera steg medan flera högre färdigheterr bara har gått upp ett steg (eftersom det krävs mer och mer erfarenhet för att höja färdigheterna). Så det beror på helt enkelt på situationen.

Har min roll höga färdighetsvärden vill jag ha erfarenhetspoäng som sakta byggs upp till att ge mig en ökning men de tär inte nödvändigt med utvecklingen för sin egen skull utan som en del av en varelses liv. Det är också okej med sänkningar av färdigheter som inte används på länge av samma anledningar.
 

Zadrith

Hero
Joined
14 Feb 2002
Messages
1,231
Location
Tranås
Jag tycker inte att det finns något generellt svar på den här frågan. I ett hjältebetonat fantsyspel passar det bra att rollpersonen förbättras väldigt snabbt. I ett realistiskt spel bör det gå långsamt. Mina båda spelgrupper tycker det är kul när deras rollpersoner utvecklas snabbt så därför låter jag det i regel vara på det viset.
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Även jag föredrar system där rollpersonerna är tämligen kompetenta när spelet börjar. Visst ska det finnas utrymme för förbättringar men det ska inte vara det som hela kampanjen kretsar kring. Däremot ska karaktärerna ha möjlighet att förändras och utvecklas, det ska alltså vara möjligt att flytta om färdighetspoäng efter hand som karaktären åldras.
 

Gordeg

Hero
Joined
22 Jul 2004
Messages
1,796
Location
Västervik
Det beror på kampanjkonceptet tycker jag.

Grisodlare blir duktig grisodlare:
Långsam förbättring. I grisodlarkampanjen börjar rollpersonerna som urusla och förbättras tills de "bara" är dåliga. Om rollpersonerna blir mäktiga och reser sig ur skiten är det ingen grisodlarkampanj längre.

Episk blir mer episk:
Långsam eller medelsnabb förbättring. Rollpersonerna börjar som kompetenta och slutar som episka. Passar till en episk kampanj som börjar med något i stil med att rollpersonerna specialrekryteras för att lösa ett svårt och farligt uppdrag.

Grisodlare blir episk:
Snabb förbättring. Detta är den klassiska hjältesagan som flera redan beskrivit i tråden. Rollpersonerna börjar som fattiga oerfarna hjon, men ödet leder till att de tvingas axla stort ansvar och utföra stordåd.

Gordeg
 

Basenanji

Postd20modernist
Joined
4 Nov 2002
Messages
9,271
Grönt ljus för grisodlandet!

Grisodlaren som blir episk- det är jag. Fin formulering.
/B
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,123
Location
Rissne
Själv är jag för system där det går långsamt. Samtidigt gillar jag låga skalor eftersom de känns mer överskådliga, så för mig är White Wolfs system rätt bra, även om det går lite för snabbt för min smak.

Jag ser inget egenvärde i att kunna bli hur bra som helst. Jag har varit merd om många skräckhistorier i äldre tider, med rollpersoner som blir gudalika osv. Det finner jag inte det minsta intressant. Rollpersonerna bör hållas inom rimliga mänskliga ramar, och det krävs mer än något års runttultande i grottor för att bli Nietzsches övermänniska.

Men, för mig är inte färdighetsvärden och det rent statistiska i rollspel särdeles intressant. Regler är i allmänhet överskattade, i mina ögon. De är något SL använder dolt någon gång ibland när h*n känner för det.

Kompetensutveckling är inte lika intressant som personlighetsutveckling, och det senare behöver man inget system för, alls.



Vad gäller skapandet av kompetenta rollpersoner håller jag till viss de med, men ofta (så länge det inte rör sig om något slumpbaserat system - men sådana tar jag inte i med tång ändå) brukar det vara en relativt simpel sak att helt sonika öka poängpotten spelarna har att röra sig med vid rollpersonsskapandet, om man önskar ökad kompetens bland rollpersonerna.

Erfarenhet är något som givits alldeles för stor tyngd i rollspelens historia. Jag föredrar att ge "in-game"- belöningar istället - rollpersonerna får vara med om häftiga saker, se häftiga ställen, träffa intressanta människor, och utvecklas som individer. På samma premisser brukar jag vara väldigt rabiat mot trams som "erf för gott rollspelande" och liknande.

Gott rollspelande är sin egen belöning.
 
Top