Tänkte undersöka lite hur ni andra på forumet ser på det här med att rollspersoner ska utevecklas erfarenhetsmässigt. Oftast sker ju detta via att färdigheter förbättras. Man omvandlar ERF-poäng till Färdighetsvärden.
Anledningen till att jag startar tråden är dels att det finns olika skalor för hur man bedömmer rollpersonernas erfarenhet. Allt från 0-100 (T100) till 0-5 (Storytelling). Dels är det att jag vill undersöka hur pass viktigt är det egentligen med ökande färdighetsvärden?
Själv är jag inte så speciellt intresserad av att min rollsperson blir mycket duktigare och får högre färdighetsvärden genom äventyren jag spelar. Jag klarar av att spela karaktären som jag gör den från början. Men jag förutsätter då att regelsystemet tillåter mig att placera ut så pass mycket poäng på färdigheter att dessa motsvarar en person som har sysslat med vad hans bakgrund påskiner. Något som jag tycker de flesta rollspel misslyckas med. För det ska hela tiden vara en slags balansgång mellan att välja höga värden på ett fåtal färdigheter eller flera lågt värdera färdigheter (som senare skall öka).
Efter ett samtal med några av mina kompisar i spelgruppen så lutar det åt att de gärna ser en utveckling hos rollpersonen där ökningen av färdighetsvärden sker sakta men ändå ofta. Detta tankesätt kräver då en lång färdighetsskala. Några av dem hatar därför exempelvis Storytellingsystemet där utvecklingen på rollformuläret inte sker så fort. Eftersom ett steg extra i en färdighet (eller egenskap) ger ganska så stor förändring. Näst intill levelbaserat. Samtidigt känns det som deras synsätt är tämligen "gamer"-inriktat på så sätt att nu har de minsann genomlidigt ett äventyr och då måste bli belönade på pappret.
Kanske lite ostrukturerat inlägg men vad jag vill komma fram till i min frågeställning är om det är så oehört viktigt att rollpersonerna blir duktigare/bättre genom de äventyr eller kampanjer ni spelar?
Lägger denna tråd här eftersom jag tror det kommer bli mer regelsnack än rollspelstjafs.
Anledningen till att jag startar tråden är dels att det finns olika skalor för hur man bedömmer rollpersonernas erfarenhet. Allt från 0-100 (T100) till 0-5 (Storytelling). Dels är det att jag vill undersöka hur pass viktigt är det egentligen med ökande färdighetsvärden?
Själv är jag inte så speciellt intresserad av att min rollsperson blir mycket duktigare och får högre färdighetsvärden genom äventyren jag spelar. Jag klarar av att spela karaktären som jag gör den från början. Men jag förutsätter då att regelsystemet tillåter mig att placera ut så pass mycket poäng på färdigheter att dessa motsvarar en person som har sysslat med vad hans bakgrund påskiner. Något som jag tycker de flesta rollspel misslyckas med. För det ska hela tiden vara en slags balansgång mellan att välja höga värden på ett fåtal färdigheter eller flera lågt värdera färdigheter (som senare skall öka).
Efter ett samtal med några av mina kompisar i spelgruppen så lutar det åt att de gärna ser en utveckling hos rollpersonen där ökningen av färdighetsvärden sker sakta men ändå ofta. Detta tankesätt kräver då en lång färdighetsskala. Några av dem hatar därför exempelvis Storytellingsystemet där utvecklingen på rollformuläret inte sker så fort. Eftersom ett steg extra i en färdighet (eller egenskap) ger ganska så stor förändring. Näst intill levelbaserat. Samtidigt känns det som deras synsätt är tämligen "gamer"-inriktat på så sätt att nu har de minsann genomlidigt ett äventyr och då måste bli belönade på pappret.
Kanske lite ostrukturerat inlägg men vad jag vill komma fram till i min frågeställning är om det är så oehört viktigt att rollpersonerna blir duktigare/bättre genom de äventyr eller kampanjer ni spelar?
Lägger denna tråd här eftersom jag tror det kommer bli mer regelsnack än rollspelstjafs.
