Nekromanti System för vackert våld

[Wyldstorm]

Intressant tråd..

Jag kan tipsa om att mitt kortsystem använder båda sidor för information, det kanske kan vara nåt?
Håller spelare 1 upp ett rött bakgrundskort så är det ett anfall, har spelare 2 lyckats avläsa sin motståndare så får han även veta vilken kvadrant anfallet kommer ifrån. (markering på bakgrundskortet)

Sen enkla slag -> Effekt för min del, men det var mer den tvåsidiga delen jag ville tipsa om...

 

[Sodivra]

Absolut!

Jag har testat Brawl och Once upon a time, och jag tror (Här kommer även jag att vandra iväg lite i min egen riktning, men bear with me ) att du skulle kunna ta Once upon a time-mekaniken rakt av, kanske ta bort momentet att man kan ta över när någon berättar om något du har på hand och lägga in fler interrupts istället. Håll det enkelt och mer som ett stöd för berättande än ett speligt kortspel. Jag tror det skulle fungera utmärkt, både Once upon a time och rollspel där man fritt får fylla i en attack med en beskrivning har jag goda erfarenheter ifrån.

Brawl är jag lite mer tveksam till, för där finns det inte mycket tid till berättande... Men om du ändrar så att en berättar åt gången, som i Once upon a time så borde det fungera bra, kanske ta bort baserna också? Vad är det då som är kvar undrar man , jo specialkorten och färguppdelningen. Den finns ju Once upon a time också, och kan leda till någon sorts taktik i spelet.

Vad för delar av spelen hade du tänkt behålla?
Hur mycket taktik och hur mycket berättande?

 

[Rymdhamster]

Och med så allmänna termer på korten faller hela poängen i mitt tycke. Allternativt om man använder en vanlig kortlek så behöver man tabeller vid sidan av som förklarar vad varje kort innebär. Böckigt att hantera och igen så tappar man poängen.

 

[Rickard]

Jag menade inte att det visuella var korten utan att korten gav idéer till det visuella genom vad de representerar: hugg, hopp och så vidare.

Jag trodde att det var det som jag visade med exemplet när jag gjorde "hopp" och "spark" i fetstilt? Hmm, borde ha förklarat min tanke för bättre tydlighet. Ska det finnas speltermer på korten?

Ett råd om du vill köra berättande strider är att du har ett relativt dödligt system (åtminstone för motståndarna). Vi har försökt köra berättande i vanliga DoD och efter 5-6 stridsronder (på två spelare) så faller man tillbaka på att endast konstatera. Det är jobbigt att försöka hitta på beskrivningar hela tiden. Om man plöjer igenom motståndare efter motståndare (något som jag har upptäckt i Feng Shui) så är det lättare att variera sitt beskrivande, då man kan ställa motståndarna i fler positioner och därmed vara mer kreativ.

Annars är väl det första rådet det bästa - se upp för konstaterande (av mekaniken) som kan ersätta det berättande (av handlingen).

/Han som tror mycket på samberättande med spelarna för att få berättande strider

 

[Troberg]

En idé:

En kortlek. Varje spelare kan hålla ett antal kort på hand, ju fler desto bättre man är.

Varje kort har ett antal "ingångsmarkörer" längs vänster sida, vissa i svart, vissa i rött. På liknande sätt har kortet ett antal "utgångsmarkörer" på höger sida. Ett genomsnittligt kort har betyldigt färre utgångsmarkörer är ingångsmarkörer, säg kanske 1-3 av 10 möjliga utgångsmarkörer och kanske 4-7 av 10 ingångsmarkörer. I mitten av kortet finns dessutom en häftig bild som illustrerar händelsen och en beskrivande text.

OK, hur spelar man?

Ena spelaren lägger ut ett kort. Den andra spelaren ska nu spela ett kort vars svarta ingångar matchar motståndarens utgångar, dvs varje utgång ska vara matchad. Klarar man det så är det motståndarens tur, klarar man inte det så tappar man initiativet, kortraden ränsas och motståndaren får spela vilket kort han vill, detta kan tex betyda att man knuffats tillbaka eller liknande.

Dock finns det en twist. Om en röd ingång matchar en utgång, eller om en ingång matchas av en röd utgång, så har motståndaren fått in en attack och man blir skadad. Man måste spela kort om man kan, så det är inte alltid man kan undvika att det händer. Om man blir skadad minskar ens hand limit med 1 kort. När man har slut på kort har man förlorat. Man börjar dock inte om med en ny kortrad i detta fall, utan motspelaren fortsätter med att matcha kortet man nyss spelade.

När man spelat ett kort så drar man ett nytt, såvida ens hand limit inte nyss minskades.

På detta sätt kan man göra enkla attacker genom att göra kort med få ingångar men många utgångar, eller mega-strikes som har många ingångar och flera röda ingångar som har få utgångar och många röda utgångar.

Visuellt, beskrivande, enkelt och snabbt.

Edit: In/utgångar matchas alltså genom att man lägger korten bredvid varandra, kant mot kant, om någon undrade.

 

[Dimfrost]

Intressant. Man kan kanske centrera systemet mer kring Once Upon A Time också, ja. Det är bara det att jag är rädd att inspirationen tar slut för fort. Det är svårare att berätta en fajt än en saga, liksom. Därför vill jag nog att man berättar mindre per kort. Det är ju berättandet som är det centrala; det speliga i kortspelet är definitivt sekundärt. Det trodde jag framgick. Brawl var mest känslan av tempo, och egentligen inget i övrigt.

Jag måste ha förklarat dåligt i trådstarten så förvirrade som folk verkar ha blivit. Jag borde sätta ihop en lek och speltesta det, men det lär dröja för jag har saker som är betydligt mer prioriterade för tillfället.


/Dimfrost

 

[Troberg]

Det är förresten...

...bara en bantad variant av ett kortspel med brottningstema jag funderat på tidigare: EBW - Extreme Boardgame Wrestling. Egentligen borde det kanske hetat Extreme Cardgame Wrestling, men jag kan inte gärna förkorta det till ECW. Detsamma gäller för Card Zone Wrestling (Jag vill INTE bråka med Zandig! Definitivt inte rätt person att hamna i en fight med.) och World Card Wrestling.

 

[Quadrante]

Föresten.. våld (kort)

Föresten.. om du minns Commedia di Guerra inläggen (förvisso ostrukturerade) men i en förenkling var tänket som följande (eller reultatet av tänkandet):

Man har ett begränsat antal val (som kan vara kort) som gör att man antar olika attitydr i strid. Det kort (attityd) man valt, påverkar hur mycket skada man kan utdela och hur väl man skyddar sig (allt i ett), men får sitt värde inte ur sig själv, utan ur vilket kort det ställs mot. Alltså kan samma kort få olika reultat mot olika motståndare, även om de möts samtidigt.

(sen hade jag en mekanism som gjorde att ett kort också begränsade vilka kort man kunde välja utan att få avdrag... en slags "logiskt mönster" princip, som kan brytas med påföljd).

...


Nåt att sno av.