Jepp, jag har bestämt mig för att äntligen ta upp nån dans när jag fått jobb. Jag har inte tränat något alls på alldeles för många år och jag känner att min kropp behöver nån slags aktivitet en eller ett par gånger i veckan för att inte dö av muskelförtvining innan 30. Alla träningsformer jag provat de senaste åren har varit rena plågan. Jag klarar helt enkelt inte av att göra något som inte är roligt, och det enda som är roligt är att dansa.
Jag är inne på nån slags pardans eftersom jag redan slitit ut mina leder på olika former av scen- och fridans och praktiskt nog har jag folk som kan tänka sig att gå med mig så att jag får en fast danspartner oavsett vad jag väljer. Ingen av dessa partners sitter dock i sjön om jag inte väljer just den dans som de är intresserade av.
Det hela kompliceras ytterligare av att jag redan slitit ut mina knäleder totalt. Jag dansade modern dans i sex år som liten och fick sluta för att jag lyckats slita ut knälederna vid tolv års ålder. Way to go Vavva... Annars hade jag såklart fortsatt med det och antagligen varit arbetslös dansare idag istället för arbetslös samhällsvetare.
Så, valet står mellan salsa, tango och swing. För att hjälpa er tycka till så resonerar jag lite kring varje.
Tango
Pros: Tango är snyggt. Tango är sexigt. Tango går dessutom ofta att dansa på uteställen runtom i stan efter att man gått på kurser ett tag. Dessutom ger det mig en oanad möjlighet att ha snygga kläder på mig och traska i högklackat. Min danspartner vill verkligen dansa tango och har tjatat om det i snart ett år. Vi har schysst kemi och skulle nog faktiskt kunna få tangon att brännas.
Cons:
Min partner i sammanhanget är iofs taggad, men också en slashas som aldrig får tummen ur. Jag kommer att få sköta allt från anmälan till att släpa honom till träningarna. Tango har dessutom som utgångspunkt att jag inte har någon egen vilja och skamlöst böjer mig för min partner. Även om det förståss vore en välbehövlig träning i ödmjukhet så undrar jag om jag skulle kunna hålla mig från att utveckla det hela till en maktkamp. Ledslitaget finns där, men går nog att hantera.
Salsa
Pros: Salsa är en vanlig dans som dessutom är ganska fri att variera och improvisera i. Den är avslappnat sexig och håller dessutom inte min mullighet emot mig. Jag kommer att få många möjligheter att både dansa och träna. Dessutom är den snäll mot lederna. Min partner på salsan är intresserad och initiativrik samt skulle behöva få sin sensuella ådra lite upptränad.
Cons: Ovan nämnda partner jobbar mycket, så även om vi skulle träna en eller två gånger i veckan så skulle han aldrig ha tid att följa med mig ut och dansa på kvällarna eller träna hemma utanför träningarna. Dessutom är han mycket snyggare än mig. Jag gillar inte när folk sneglar och undrar vafan en kille som han gör med en fet, alldaglig brud som mig.
Swing/Lindy hop
Pros: Swing...är....så...jävla...KUL! Jag har provdansat med ett par kompisar och det är helt enkelt jätteroligt! I och med att jag känner ett par swingare så kan jag passa på att dansa med dem när jag är uppe i smauland och hälsar på dem. Kläderna är tuffa, musiken skön och det finns dessutom möjligheter till queerdans eftersom det finns en hel del lesbiska och transar bland swingcrowden här nere.
Cons: Jag vet inte om mina utslitna leder kommer att klara av det. Dessutom så är min mullighet ett problem eftersom det gör det svårare för min partner att göra kast, lyft och annat roligt. På tal om partner så är det min sambo som skulle kunna tänka sig att swinga med mig (pun intended) och hans intresse ligger snarare på nivån att han kan haka på om jag betalar och se om han gillar det. Inget brinnande intresse direkt. Dessutom så är Swingkurserna här nere oftast intensivkurser på helgen, så det blir ingen veckoträning som de två andra danserna.
*suckar* Hjälp? Input? Output? Andra förslag?
Jag är inne på nån slags pardans eftersom jag redan slitit ut mina leder på olika former av scen- och fridans och praktiskt nog har jag folk som kan tänka sig att gå med mig så att jag får en fast danspartner oavsett vad jag väljer. Ingen av dessa partners sitter dock i sjön om jag inte väljer just den dans som de är intresserade av.
Det hela kompliceras ytterligare av att jag redan slitit ut mina knäleder totalt. Jag dansade modern dans i sex år som liten och fick sluta för att jag lyckats slita ut knälederna vid tolv års ålder. Way to go Vavva... Annars hade jag såklart fortsatt med det och antagligen varit arbetslös dansare idag istället för arbetslös samhällsvetare.
Så, valet står mellan salsa, tango och swing. För att hjälpa er tycka till så resonerar jag lite kring varje.
Tango
Pros: Tango är snyggt. Tango är sexigt. Tango går dessutom ofta att dansa på uteställen runtom i stan efter att man gått på kurser ett tag. Dessutom ger det mig en oanad möjlighet att ha snygga kläder på mig och traska i högklackat. Min danspartner vill verkligen dansa tango och har tjatat om det i snart ett år. Vi har schysst kemi och skulle nog faktiskt kunna få tangon att brännas.
Cons:
Min partner i sammanhanget är iofs taggad, men också en slashas som aldrig får tummen ur. Jag kommer att få sköta allt från anmälan till att släpa honom till träningarna. Tango har dessutom som utgångspunkt att jag inte har någon egen vilja och skamlöst böjer mig för min partner. Även om det förståss vore en välbehövlig träning i ödmjukhet så undrar jag om jag skulle kunna hålla mig från att utveckla det hela till en maktkamp. Ledslitaget finns där, men går nog att hantera.
Salsa
Pros: Salsa är en vanlig dans som dessutom är ganska fri att variera och improvisera i. Den är avslappnat sexig och håller dessutom inte min mullighet emot mig. Jag kommer att få många möjligheter att både dansa och träna. Dessutom är den snäll mot lederna. Min partner på salsan är intresserad och initiativrik samt skulle behöva få sin sensuella ådra lite upptränad.
Cons: Ovan nämnda partner jobbar mycket, så även om vi skulle träna en eller två gånger i veckan så skulle han aldrig ha tid att följa med mig ut och dansa på kvällarna eller träna hemma utanför träningarna. Dessutom är han mycket snyggare än mig. Jag gillar inte när folk sneglar och undrar vafan en kille som han gör med en fet, alldaglig brud som mig.
Swing/Lindy hop
Pros: Swing...är....så...jävla...KUL! Jag har provdansat med ett par kompisar och det är helt enkelt jätteroligt! I och med att jag känner ett par swingare så kan jag passa på att dansa med dem när jag är uppe i smauland och hälsar på dem. Kläderna är tuffa, musiken skön och det finns dessutom möjligheter till queerdans eftersom det finns en hel del lesbiska och transar bland swingcrowden här nere.
Cons: Jag vet inte om mina utslitna leder kommer att klara av det. Dessutom så är min mullighet ett problem eftersom det gör det svårare för min partner att göra kast, lyft och annat roligt. På tal om partner så är det min sambo som skulle kunna tänka sig att swinga med mig (pun intended) och hans intresse ligger snarare på nivån att han kan haka på om jag betalar och se om han gillar det. Inget brinnande intresse direkt. Dessutom så är Swingkurserna här nere oftast intensivkurser på helgen, så det blir ingen veckoträning som de två andra danserna.
*suckar* Hjälp? Input? Output? Andra förslag?