Jag ska, eventuellt, dra igång en kampanj i CoC. Vad som i sådana fall ska spelas är inte bestämt än, mer än att det då ska bli en längre sammanhängande kampanj av klassisk CoC-snitt, kanske den gamla godingen Masks of Nyarlathotep. Hursomhelst så innebär det vissa problem. Det jag bl a åsyftar är hur man löser död bland rollspersonerna. Det är problem som är tämligen allmängiltiga för alla längre kampanjer men i synnerhet CoC då det dels är fasen så lätt att dö och dessutom så finns även risken att man avpolleteras för att man blir galen. Problemen jag pratar om är introducera nya rollpersoner i gruppen. Detta kan bli bra knepigt om man befinner sig nånstans i en sydamerikansk djungel eller i en tempelruin i Tibet. Och att få denne nye rollperson att på ett någorlunda trovärdigt sätt besluta att följa med dessa för hen fullständiga främlingar på en livsfarlig turné jorden runt, från alla håll ansatta av både kultister och kosmiska fasor från bortom är om möjligen ännu svårare.
Det jag funderar på för att delvis råda bot på detta är göra rollpersonerna odödliga. Jag hade tänkt mig att allt fungerar som vanligt tills någon dör. Det som händer då är att denne då blir utslagen/medvetslös men vaknar till när allt är över men med någon form av permanent skada. Dessa skador är det tänkt ska vara tämligen rejäla. Vi talar förlorade lemmar, halverade grundvärden osv. Detta för att spelarna inte ska få för sig att kasta sig ut i vilka kulregn som helst bara för att de vet att de är odödliga. Dö av skador ska man bara kunna göra om spelaren vill det, rollpersonen råkar ut för något som omöjligt kan överlevas (t ex ramla ner från toppen av en skyskrapa) eller att rollpersonerna råkar ut för en TPK och det inte finns någon som kan ta hand om dem.
Så, vad tycks? Är det någon som testat något liknande? Vad bör man tänka på?
Det jag funderar på för att delvis råda bot på detta är göra rollpersonerna odödliga. Jag hade tänkt mig att allt fungerar som vanligt tills någon dör. Det som händer då är att denne då blir utslagen/medvetslös men vaknar till när allt är över men med någon form av permanent skada. Dessa skador är det tänkt ska vara tämligen rejäla. Vi talar förlorade lemmar, halverade grundvärden osv. Detta för att spelarna inte ska få för sig att kasta sig ut i vilka kulregn som helst bara för att de vet att de är odödliga. Dö av skador ska man bara kunna göra om spelaren vill det, rollpersonen råkar ut för något som omöjligt kan överlevas (t ex ramla ner från toppen av en skyskrapa) eller att rollpersonerna råkar ut för en TPK och det inte finns någon som kan ta hand om dem.
Så, vad tycks? Är det någon som testat något liknande? Vad bör man tänka på?