Nekromanti Telin, den store lille mannen.

H

Herlin

Veteran
Joined
24 Apr 2003
Messages
65
Location
Kalmar
Kom, kom damer och herrar, flickor och pojkar. Kom så ska ni få höra sagan om den store lille mannens hjältedåd!

Jo förstår ni, det var engång en liten man, av rasen kallad halvlängsmän. Jo visst, dom är inte mer än en meter höga som Vuxna!
Denne Telin färdades tillsammans med sina kamrater genom en djungel på ett farligt äventyr. Efter att ha färdats några dagar kom dom till en slätt med en ruinstad mitt i.

När dom gick längs slätten för att nå ruinerna hörde dom väsanden och bonkanden och ut ur ruinerna kom en fasansfull best! Den hade en kropp som en katt, fast tio gången större. Den hade TRE huvuden som alla hade sylvassa tänder.

Telin och hans vänner drog sina klingor och kämpade förgäves och var påväg att förlora kampen. En del låg avsmimmade och konstigt nog hade besten fått flera huvuden och alla väste lika högt.

Det var då det hände, det som ni har väntat på att få höra och det som jag har väntat på att berätta.
Denne Telin, järv och högmoding som han var, klättrade upp för en ruinvägg, säkert 10 meter upp, kanske mer.
När Telin nått toppen drog han sin kroksabel ur skidan och med ett fast grepp kastade han sig ut i luften, ner mot besten!

Telin kunde ha blivit träffad av piggar och taggar som besten hade på sig men klarade sig. Vrålandes (ja om man ska kalla det vrål...) landade han och hans kroksabel trängde in genom bestens fjällhud likt grus genom vatten. Besten skrek förfärat och kastade av sig Telin.
telin och hans kamrater tittade på besten medan den långsamt dog...

Det här var sagan om Telins hjätedåd. Ja vem vet vad som kunde ha hänt dessa äventyrare om inte Telin hade räddat dom med sitt järva anfall.

Nej, nu vill jag ha ett stop mjöd. Bjuder värden en historieberättare en sen kväll som denna?
 
C

Calil-Gandir

Veteran
Joined
8 Dec 2002
Messages
98
Location
Kalmar
"Kort efter sagan om "Telin, den store lille mannen" är avslutad reser sig en man upp. Han är mycket storvuxen och har ett yvigt rött skägg som täcker stora delar av hans bröst. Han slår sitt näst intill tomma mjödstop i bordet och harklar sig. Han vill ha värdshusets uppmärksamhet, vilket han får ganska omgående. Han harklar sig ännu en gång innan han tar till orda"

Ha!
Gamle man! Tala inte om sånt du inte begriper!
Nu har jag suttit här troget med mitt stop mjöd och lyssnat på din historia om Telin och jag måste tillägga att det märks på det sättet du beskriver händelsen att du inte var där, men det var jag min herre.
Det svär jag på, vid Stormes skägg om du så vill
Det var jag, Geobryn Ulvsbane som dödade denna onda best som anföll oss.
Det var jag och inte Telin. Om inte mitt minne sviker mig helt så flydde minsann Telin upp på den halvt raserade muren, bort från bestens huggande huvuden.
Jag märkte inte hans feghet först eftersson jag hade fullt upp med att få in en träff på bestens kropp, tillslut fick jag in en sådan träff att mitt tvåhandssvärd flög iväg flerea meter. Det var först då jag märkte Telins feghet!
Så där stod jag, ensam och utan vapen mot en best med 7 huvuden varav alla nu var riktade emot mig.

Allting stod stilla.

Det verkade som att besten nu insåg att den hade vunnit, att jag inte utgjorde något hot längre, nu när jag inte hade mitt vapen till hands och alla mina vänner var antingen stupade eller fegt flyende.

Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Som en sista desperat handling slängde jag min hjälm rätt i plytet på ett av huvudena.
Denna handling verkade skapa både förvirring och frustration hos besten och jag var självklart inte sen att ta tillfälle i akt och vände helt om och häva mig över muren.
Där väntade jag på att bli upphunnen av besten, men inget hände på flera sekunder. Adrenalinet pumpande värre än någonsinn och jag började ana att jag hade lurat den bevisligen ganska primitive besten.

Jag såg en strimma av hopp.

Jag drog långsamt mitt slagsvärd och tog upp min pilbåge, nu gällde det att handla snabbt, innan besten fick upp vittringen efter mig.
Jag kikade försiktigt över muren och såg till min stora fasa att monstret hade tagit min vän (något fege vän, men fortfarande min vän) Telin i ett av sina stora gap.
Jag var tvungen att handla snabbt!
Jag lade snabbt en pil på bågen och sköt iväg en pil som träffade rätt i det huvudet som höll fast Telin.

Nu hände det offatbara, Storme måste hållit sin skyddande hand över Telin denna dag, ni förstår Telin föll .
Pilen jag träffade besten med hade tydligen sett dennes huvud ur spel, så att den tappade min kära vapnbroder så att han landade med sin kroksabel neråt. RÄTT I BESTENS MAGE!
Jag insåg genast att om inte Telin fick hjälp omedelbart skulle hans dagar vara räknade!
Jag kutade till hands undsättning med slagsvärdet i båda händerna och gjorde processen kort med den något chockade besten!

Det var alltså så det gick till kära vänner. Att vi tillslut lyckades besegra besten var min förtjänst och vem vet hur många av mina färdkamrater jag räddade livet på, ni förstår att den jag trodde var död, det visade sig sedan att hon hade svimmat , av skräck det kan jag garantera er! Bah. Sådana där alver kan minsann prata mycket, men när det väl kommer till kritan duger dom inte till mycket!
Tack för ordet, fränder!

"Mannen håller upp sitt pånyttfyllda stop. Höjjer det mot publiken och sveper allt på en gång. Sedan lämnar han det tysta värdshuset med tunga steg. Det går trögt att få igång konversationen på värdshuset igen, alla har för mycket som rör sig i deras huvuden; Vem var han, var det han sa verkligen sant? Värdshusvärden får många frågor, men kan till gästernas stora förtret inte svara på dom. Men efter en stund stiger sorlet från värdshuset igen, en bard börjar spela och kvällens historier glöms bort. Geobryn Ulvsbane glöms även han bort, liksom Telin och den onda besten historien handlade om och på morgonen är dom ett minne blott..."
 
C

Calil-Gandir

Veteran
Joined
8 Dec 2002
Messages
98
Location
Kalmar
Ja, min herre, Så var det.
Styrkan i mitt hugg förvånade mig så till den milda grad att jag tappade kontrollen över svärdet och det slets från mina händer!
 
H

Herlin

Veteran
Joined
24 Apr 2003
Messages
65
Location
Kalmar
När Geobryn har gått sin väg...

"Efter att Geobryn lämnat värdshuset och folket börjar prata hejvillt reser sig en ung alvkvinna från sitt bord. Hon har kort, spretigt hår och har i sin hand en stav med juveler och en mankorassvans som spets. Hon viftar något och säger: - Lyssna på mig, gott folk. Vad ni nyss hörde är inte sanning!" Konstigt nog vänder sig hela folkmassan mot alven, precis som om det var något magiskt över det hela."

- Jag var också där. Vi kämpade länge och hårt den dagen. Besten som vi mötte hade visserligen många huvuden, men dock inte sju. Det var bara ett sätt att överdriva situationen som Geobryn använde för att stärka sitt såkallade "hjälte dåd"

- Men om sanningen skall fram så var det knappast Geobryn som ensam besegrade besten. Det var vi alla, tillsammans.
Det var jag. Det var Hadar, akrobaten. Det var Jon, och Geobryn. Men det var också min gode vän Telin.

- På ett håll har faktiskt Geobryn inte ljugit. Besten var farlig. Ett utav dess huvud sprutade eld och jag blev själv svårt skadad av dess hetta.
Dock klarade vi oss alla från att tvingas lämna denna värld, allihopa. Men det var inte alls Geobryns förtjänst helt och hållet.

Telin är en kort varelse och det han gjorde den dagen var något som den store Geobryn inte klarade av. Han ville förstås vara hjälten, han ville får berömmelse. Det var därför han förvrängde historien.

Så här gick det till. Efter att ha slagit och undanvikit många utav varandras anfall, var besten i överläge. Det var då Telin valde att följa sitt hjärta. Vi hade förmodligen dött den dagen om inte Telin hade valt den vägen. Det var nog därför han gjorde som han gjorde. Han förstod att något måste göras.
Han klättrade alltså upp bland ruinerna för att komma i jämnhöjd med bestens huvuden. Han slogs där uppe mot huvuden men, som vi alla också hade märkt, var det så att högg man av ett utav huvudena, växte det ut två nya!
Telin hoppade. Varför? Han tänkte nog inte, det var det ända sättet. Hans hjälte dåd är något som inte ens den modigaste krigare kunde ha gjort utan vidare eftertanke. Telin må vara liten, men han är intelligent och impulsiv. Hans hopp slutade med ett perfekt träff rakt in i magen.

Men nu undrar ni, hur kan en så liten man döda en sådan stor best? Jo låt mig bara säga en sak, hans klinga gick sönder men smidig som han var klarade han fallet utan alvariga skador.

"Den gammle historieberättaren går fram till alven och ser djupt in i hennes ögon. Sedan bugar han och lämnar värdshuset."

"Vid det här laget är folkmassan inne på värdshuset lika många till antalet, om inte fler. Men inte en av dom gör ett ljud av sig. Alla sitter stilla på sina stolar och dom som inte får plats, står. Alla glor och reflekterar de tre berättelserna. Vissa ser sig omkring, tänkandes "kommer det inte en till snart?". Den unga alven lägger två silver mynt brevid det tomma vinglaset och lämnar värdshuset. Kanske tar hon upp spåret på den falske Geobryn, kanske letar hon upp nya äventyrare. Vem vet..."
 
H

Herlin

Veteran
Joined
24 Apr 2003
Messages
65
Location
Kalmar
Eller...

...så var din osmidiga och klumpiga "träff" så fatalt usel så att du tappade greppet om klingan.
 
You must log in or register to reply here.
Top