Rising
Vila i frid
Tja, att sätta ett adjektiv före en template kan vara detsamma som att sätta ett adjektiv före vilket substantiv som helst; det händer ju inget särskilt magiskt med "en smal muterad grävling" bara för att man kallat den för "smal". Precis som med en "smal kruka" eller en "smal farbror" så bildar dessa satser ingen helhet som är större än de enskilda delarna smal+subjekt.
Men templaten i sig är något helt annat än ett vanligt adjektiv. Det är ju det som är det fina. Jag försökte ge ett konkret exempel på det någon annan stans i den här tråden; där "skimmersvärd", "skimmerlyktor" och "skimmerhjälmar" blev tre objekt där "skimmer" ändrade betydelse markant beroende på vilket ord det sattes ihop med. Där helheten plötsligt blev mycket mer målande och fantasieggande än de enskilda orden var och en för sig.
Adjektiv har man alltid, för de hör ju till språket, men templates som passar till rollspelsvärlden, det måste faktiskt rollspelskonstruktören bidra med.
Dire Beasts tycker jag är en rätt bra mall. Det är svårt att tala om "en jättevarg" utan att spelarna får problem med ordet "jätte". Hur stor är den egentligen? Som en tiger? Som en häst? Som en elefant? Som en Bracchiosaurus? Som King Kong? Istället för att prata ett trist vetenskapligt språk så kan man alltså använda den här templaten för att vara både tydlig och få tid över åt de fantasieggande grejerna.
En annan bra sak med templates är att de kan vara väldigt öppna. Man kan inte ersätta "stadsalv" med "snobb", för alla rollpersoner kommer inte tycka att ens den snobbigaste stadsalven är en snobb; många ser honom såsom glamourös och spännande istället. Inte heller behöver "liderlig" eller "dekadent" stämma, men det går mycket enkelt för en spelledare att knuffa ordet "stadsalv" i en riktning så att spelarna får olika bilder i sina huvuden beroende på hur deras rollpersoner resonerar. Jag är inte lika förtjust i att säga "In kommer en prålig snobb" och sedan förvänta mig att vissa spelare skall tänka "åh, vad läcker han verkar!" för då kommer ju inte beskrivningarna att kännas riktade åt dem. Det blir som att hamna lite utanför, när man hela tiden måste låta bli att lyssna på spelledarens egentliga ord. Jag diggar att spelarna får tolka vad SL säger, men inte att det ska omtolkas. Jag gillar det här med att man kan rikta en beskrivning åt samtliga spelare, men att man ändå kan ge dem olika bilder beroende på hur deras rollpersoner resonerar.
Så kan templates fungera. Inte alla gör det, förstås. Varken muterade djur eller dire beasts gör det, exempelvis, men de är ändå förbannat praktiska. Jag kan nämligen på en gång säga att jag inte vill beskriva varenda muterat djur genom att säga "där sitter ett lamm med mänskliga proportioner, i ungefär mänsklig storlek, med mänskliga händer och fötter..." osv.