Nekromanti Tempoväxlingar

[MrG]

Två tankar efter lincon kom från olika håll, men med samma tema. Min sambo kom från ett pass och började diskutera hur snyggt spelledare hade skött actionscenerna genom kontroll och högt tempo. Strax där efter pratade jag spelledning och skräckstämning med The_Gorger som hade samma tanke som jag hade för några år sedan om svårigheten att spelleda skräck. Min lösning på det har blivit att dra ned på tempot och även lägga in medvetna tystnader från spelledaren.

Så saknar jag tekniska spelledartrådar på forumet och det här är ett för mig intressant ämne, för det borde finnas mer knep. Så hur gör ni, tänker ni på tempot? När kör ni högt tempo, när växlar ni och när tar ni det lucnt?

 

[Rickard]

Vad menar du med "tempo"? Försöker du stressa spelarna, eller vad menar du?

Själv använder jag väl inte tempo men väl detaljnivå, vilket i sig är ett sorts tempo då det tar längre tid att förmedla fler detaljer än få. När jag vill ha krypande stämning så ger jag mer (oviktiga) detaljer (för att dra ut på det och plantera tankar) än om det exempelvis är strid, då jag försöker utelämna saker för att spelarna inte ska uppfatta allting och därmed känna att det är kaotiskt. Vill jag få in en slo-mo-grej i striden så höjer jag detaljnivån.

Nu är det inte alltid som jag gör detta. Det beror på hur inspirerad jag är.

/Han som säkert har fler knep, men detta är det han använder mest

 

[Johan K]

Så hur gör ni, tänker ni på tempot? När kör ni högt tempo, när växlar ni och när tar ni det lucnt?

Jag tänker allt som oftast inte alls på tempot. Utan det får ta den tid det tar. När jag sl:ar så försöker jag ta det i det tempo som dyker upp, bara att gilla läget som dyker upp helt enkelt.
Sedan om det är bra eller inte.. Det är en annan sak.

/ Johan K, som nyss slutat lira N2

 

[Gordeg]

Hm, jag ägnar inte tempoväxlingar så mycket uppmärksamhet, så såna här trådar är nyttiga för mig...
De enda gångerna jag medvetet använder ett visst tempo är i strider, då jag ger spelarna begränsad betänketid, samt deckaräventyr/klurigheter, då jag lutar mig tillbaka och låter spelarna diskutera fritt en stund.

Gordeg

 

[Lindenius]

Vals

Det sägs, fast jag har aldrig orkat kolla upp det, att Spielberg valde att klippa delar av Hajen i tretakt, för att det liknar hjärtats rytm och att det sålunda leder till att hjärtat börjar slå i klipptakten (rytmen). Nu är ju inte det här världens enklaste sak att att fixa vad gäller tempo... men det jag kan tänka mig är att om man har tillgång till mycket musik så skulle ett växlande mellan låtar med olika takt kunna förefalla öka tempot fast man bara ändrar från fyrtakt till tretakt.

Jag skulle själv gärna testa det här, men jag spelleder allt för sällan och har faktiskt varit oerhört slö vad gäller taktbiten - tänker mer på stämningen som musiken förmedlar.

//erik. din tretaktare i cyberrymden

 

[Rising]

I början försökte jag få fram högt tempo genom att prata fort och exalterat, men då blev effekten ofta att jag tog längre tid på mig med alla beskrivningar, så att spelarna fick mer betänketid och inte behövde interagera lika frekvent som tidigare.

Numera försöker jag hellre kräva mer gensvar från spelarna när jag vill att tempot skall vara högt. Problemet är att för att det ska bli stimulerande så måste valen de skall fatta vara någorlunda utmanande, vilket kräver att jag som spelledare ger dem handbegriplig fakta att arbeta med. Så högt tempo = mycket handbegriplig information.

Det blir dock djäkligt tråkigt att lyssna på i längden, så man får med jämna mellanrum trappa ner på takten, dra ut mer på beskrivningarna, och fylla dem med mer "dekor"; rena atmosfäriska detaljer.

---

Men när det gäller tempo i allmänhet så är min devis: Behövs det högt tempo så tar jag till dialog; alltså interaktion med spelledarpersoner. Strider och sånt är ofta bättre att spelleda som "lågactionsfaser". Det är typ omvända förhållanden som gäller i rollspel och på film.

 

[Flurtis]

Re: Vals

Hmm, detta fick mig att tänka på en annan fråga. Brukar ni anpassa bakgrundsmusiken till olika scener? Har själv funderat på det men har en så länge inte vågat pröva det då jag anser mig ha tillräckligt att hålla koll på ändån.

//Flurtis filosoferar

 

[Lindenius]

Arbeta med musik [ot]

Utan att försöka dra den här tråden allt för mycket från ämnet går det nog konstatera att det finns hela registret mellan väldigt mycket arbete med musik till lite eller inte alls.
Personligen giller jag att arbeta musik så nära sättet som används i filmer som det bara går enligt känd klassisk dramaturgisk modell.

//erik. börjar snickra lite mer på sit magispel

 

[Feuflux]

Kan inte säga att jag experimenterat med tempoväxlingar så mycket. Det enda är att jag försökt få spelarna att tänka/svara snabbt när det är en snabb scen, t.ex. en biljakt i Feng Shui.
SL: Den ena bilen kommer upp jämsides med dig nu. Vad gör du?
RP: Hmm, ska jag preja honom eller svänga av åt andra hållet...
Om spelaren tvekar såhär är det bara att fortsätta prata för att visa att om han inte gör något så får fienderna fortsätta.
SL: Du ser att mannen i passagerarsätet börjat rikta en fet pistol mot dig.
RP: Aaah, vafan, jag prejar honom av vägen!

Turordningssystemet ryker ju all världens väg när jag SL:ar sådär, men det är smällar man får ta.

Vad gäller skräckspel så har jag aldrig testat men jag har två kommentarer:
1) Se till att ha spelare som vill spela skräck.
2) Prata långsammare och tystare än normalt låter som en bra stämningsgrej. (Så att spelarna känner att snart, snart så händer det något men det blir lagom utdraget.)

Nu är jag dock en utpräglad casual gamer (tror jag iaf) som inte är så petig med stämningsgrejerna (som tempoväxling är en av).