entomophobiac
Low Prep High Play
Jag vet inte hur många gånger jag gjort detta inlägg, men utvecklingen går trots allt framåt så här är det igen:
The Dark Spire utspelar sig i en värld som slits mellan balans och glömska. Gudarna, som hålls bortom verkligheten endast på grund av balansen, utkämpar krig för att kunna krossa nämnda balans och bryta in i verkligheten för att förvandla den till sin egna avbild. Åtminstone några av gudarna. Andra gudar har inte fallit till sina drömmar på detta sätt utan försöker istället förhindra balansens kollaps, även om dessa gudar är i minoritet.
Världen i sig är en mörk medeltid blandat med antik och forntid i en osalig blandning av religiös fanatism och maktfullkomlighet. Tyngdpunkten ligger på myt och vidskepelse vilket betyder att det inte finns några långa monstertabeller eller ens beskrivningar av andra väsen än de som lever i världen. De få monster som kan existera är de som föds ur befolkningens egna drömmar och därför, på grund av Gudarnas Krig, ibland tvingas in i verkligheten.
Världens spirituella sanningar kontrolleras av det nästan världsomspännande Väktarens Sällskap (The Fellowship of the Guardian) som läst allt i böcker ur det enorma isolerade biblioteket i öst. För all visdom om forntid och framtid står på dessa krönikors uråldriga sidor, en visdom som, innan krönikorna hittades, var okänd för hela världen.
Blod:
Det blod som flyter genom ådrorna på världens invånare är varierat. Släktet, mänskligheten, stamfolken och Calratherna är de fyra kraftfullaste.
Släktet
Odödliga för tidens tand och idkare av blodspillan och tortyr, är släktet inte bara Slätternas forna härskare utan också ett splittrat blod där de yngre revolterar mot de äldres påtvingade hierarki. Dessa ynglingar flyr istället till mänsklighetens civilisationer där de försöker dölja sin sanna natur.
Mänskligheten
Ursprungligen både förtryckta och förföljda, men numera härskare över hela världen. Människorna har mängder av grupperingar, men inte beroende på övertygelse utan helt beroende på nationalitet och härkomst - något som förbryllar i alla fall Släktet...
Stamfolken
Hela deras existens har varit ett lidande där de först kontrollerades av Släktet och sedan krossades av mänskligheten när Den Upplyste - Pios Petri - stred fram för mänsklighetens frälsning. Stamfolken hittas idag oftast som slavar i mänsklig ägo eller, för de stamfolk som valde förrädarens väg, som slavhandlare på marknader, säljandes sina bröder och systrar till högstbjudande.
Calratherna
För att dölja sina missbildade kroppar flydde Calratherna till underjorden där de fann uråldriga tunnlar som de sedan grävde ut. I denna underjord utvecklades sedan deras samhälle till ett potentatstyrt patriarkat utan like där undersåtarna ses som intet mer än drönare och kvinnor endast existerar i reproduktivt syfte...
Tro:
Religionen är uppenbarligen enormt viktig eftersom spelets grundtanke är ett krig mellan gudarna. Men för rollpersonerna, och därmed spelarna, är inte tanken att Kriget ska ta överhanden. Kriget ska vara någonting som ständigt finns i bakgrunden - men för den delen kommer det inte springa demoner i varje vrå! Istället handlar religionen, i världen själv, om att lyda och visa Tacksamhet inför den Väktare som en gång räddade mänskligheten genom Frälsaren, Pios Petri.
Tanken är att demoner och annat elände bara ska dyka upp vid väldigt få tillfällen för att öka rollpersonernas, och förhoppningsvis spelarnas, vidskepelse. De ska inte veta om det är utsända från Glömskan som jagar dem eller en simpel lönnmördare. Osäkerhet är ordet.
Puh... skulle kunna skriva hur mycket som helst. Är det något som låter intressant så får ni GÄRNA kasta några ord på mig. Så också om ni vill veta mer eller kommentera något positivt eller negativt.
The Dark Spire utspelar sig i en värld som slits mellan balans och glömska. Gudarna, som hålls bortom verkligheten endast på grund av balansen, utkämpar krig för att kunna krossa nämnda balans och bryta in i verkligheten för att förvandla den till sin egna avbild. Åtminstone några av gudarna. Andra gudar har inte fallit till sina drömmar på detta sätt utan försöker istället förhindra balansens kollaps, även om dessa gudar är i minoritet.
Världen i sig är en mörk medeltid blandat med antik och forntid i en osalig blandning av religiös fanatism och maktfullkomlighet. Tyngdpunkten ligger på myt och vidskepelse vilket betyder att det inte finns några långa monstertabeller eller ens beskrivningar av andra väsen än de som lever i världen. De få monster som kan existera är de som föds ur befolkningens egna drömmar och därför, på grund av Gudarnas Krig, ibland tvingas in i verkligheten.
Världens spirituella sanningar kontrolleras av det nästan världsomspännande Väktarens Sällskap (The Fellowship of the Guardian) som läst allt i böcker ur det enorma isolerade biblioteket i öst. För all visdom om forntid och framtid står på dessa krönikors uråldriga sidor, en visdom som, innan krönikorna hittades, var okänd för hela världen.
Blod:
Det blod som flyter genom ådrorna på världens invånare är varierat. Släktet, mänskligheten, stamfolken och Calratherna är de fyra kraftfullaste.
Släktet
Odödliga för tidens tand och idkare av blodspillan och tortyr, är släktet inte bara Slätternas forna härskare utan också ett splittrat blod där de yngre revolterar mot de äldres påtvingade hierarki. Dessa ynglingar flyr istället till mänsklighetens civilisationer där de försöker dölja sin sanna natur.
Mänskligheten
Ursprungligen både förtryckta och förföljda, men numera härskare över hela världen. Människorna har mängder av grupperingar, men inte beroende på övertygelse utan helt beroende på nationalitet och härkomst - något som förbryllar i alla fall Släktet...
Stamfolken
Hela deras existens har varit ett lidande där de först kontrollerades av Släktet och sedan krossades av mänskligheten när Den Upplyste - Pios Petri - stred fram för mänsklighetens frälsning. Stamfolken hittas idag oftast som slavar i mänsklig ägo eller, för de stamfolk som valde förrädarens väg, som slavhandlare på marknader, säljandes sina bröder och systrar till högstbjudande.
Calratherna
För att dölja sina missbildade kroppar flydde Calratherna till underjorden där de fann uråldriga tunnlar som de sedan grävde ut. I denna underjord utvecklades sedan deras samhälle till ett potentatstyrt patriarkat utan like där undersåtarna ses som intet mer än drönare och kvinnor endast existerar i reproduktivt syfte...
Tro:
Religionen är uppenbarligen enormt viktig eftersom spelets grundtanke är ett krig mellan gudarna. Men för rollpersonerna, och därmed spelarna, är inte tanken att Kriget ska ta överhanden. Kriget ska vara någonting som ständigt finns i bakgrunden - men för den delen kommer det inte springa demoner i varje vrå! Istället handlar religionen, i världen själv, om att lyda och visa Tacksamhet inför den Väktare som en gång räddade mänskligheten genom Frälsaren, Pios Petri.
Tanken är att demoner och annat elände bara ska dyka upp vid väldigt få tillfällen för att öka rollpersonernas, och förhoppningsvis spelarnas, vidskepelse. De ska inte veta om det är utsända från Glömskan som jagar dem eller en simpel lönnmördare. Osäkerhet är ordet.
Puh... skulle kunna skriva hur mycket som helst. Är det något som låter intressant så får ni GÄRNA kasta några ord på mig. Så också om ni vill veta mer eller kommentera något positivt eller negativt.