Nekromanti The Ring/Ringu

[magoo]

Jag har sett The Ring i veckan, dvs den amerikanska versionen av Ringu. En riktigt skräckig skräckfilm, i mitt tycke den läskigaste film jag har sett. Jag kollade mellan fingrarna större delen av tiden och gick ut från salongen på lätt darrande ben. Jag har sällan upplevt en så tyst biopublik, alla tittade under djup tystnad och inte ett enda skrik hördes. Folk gick ut från bion som i trans. Jag ger den fem dödskallar av fem möjliga, men måste ändå veta hur det japanska originalet förhåller sig till den amerikanska versionen.

Hemskare eller inte? Bättre eller inte?

 

[Eksem]

Det har diskuterats till döddagar i Film-forumet på Whoa.nu, bland annat, och de typiska kommentarerna där har varit:

De flesta tycks vara mest förtjusta i den version de såg först. Inte så konstigt då det inte är lika kul att se en skräckfilm när man redan vet vad som händer.

Den japanska är populärare bland folk som har koll på asiatisk film och generellt föredrar den framför amerikansk.

Den amerikanska har fler "hoppa till"-tillfällen, medan den japanska litar mer till stämning.

Den amerikanska har fler och bättre effekter, vilket vissa dock hävdar är till dess nackdel. Det är dock de mest styvnackade debattörerna som slänger ur sig sådant.

 

[Evil Peter]

Re: The Ring/Ring

Först kan jag ju vara lite besserwisser och säga att orginalfilmen egentligen heter Ring, inte Ringu. Den kallas Ringu i västvärlden då det blivit ett missförstånd (står tom fel på imdb.com). Ring är ett engelskt ord som lånats in i japanskan men det skriftspråk som används för låneord (katakana) kan inte skriva Ring utan det blir Ri-n-gu vilket även är så japaner uttalar ordet ring. Det är alltså en engelsk titel även i orginalet.

Jag kan tyvärr inte jämföra de båda versionerna då jag inte sett The Ring men jag tycker att Ring är en film med ganska bra tanke men dåligt genomförande. Skådespelarna är ganska dåliga och kan inte bära upp scenerna på ett helt godtagbart sätt imo och filmen tappar även sin känsla under alldeles för långa perioder. Lägg sedan till att jag tycker att regissören bara lyckats få till ett par skrämmande scener i hela filmen så kan filmen på sin höjd få en tvåa av fem möjliga. Jag tycker annars den psykologiska skräcken är vida överlägsen den visuella men det kräver också mer av de inblandade, vilket Ring tyvärr visar.

 

[Feliath]

Katakana och uttal [OT]

Ring är ett engelskt ord som lånats in i japanskan men det skriftspråk som används för låneord (katakana) kan inte skriva Ring utan det blir Ri-n-gu vilket även är så japaner uttalar ordet ring.

Låt mig bara påpeka att U:et vanligen är stumt i japanskan, så det uttalas faktiskt ungefär rinn-gh (Alltså, hårt och separerat G till skillnad från ett ng-ljud, samt ett smått oöversättligt nästan-ljud i slutet). Det ligger med andra ord rätt nära även i uttal.
Annars stämmer förstås det du skriver.


/Feliath - åker till Japan i sommar

 

[chrull]

Ringu är inte orginalet.

Ring: Kanzen-ban (Chisui Takigawa) är från 1995 och är gjord för japansk TV.
Det här är orginalet och anses vara närmare boken som faktiskt är det RIKTIGA orginalet (och ska man vara ärliga så är det ju en SERIE böcker också, Ring, Rasen, Loop samt novellsamlingen Birthday) om man nu vill vara sådan.
Bortsett från det ska den inte vara någon höjdare. När det uppstor tveksamheter i vad som ska hända sedan har regissören gått efter principen: Mer tuttar!
Den anklagas för att vara för mycket normal Teen-slash, och hintarna om att Sadako skulle ha något slags incest-förhållande med Prof. Heihachiro ses som meninsglöst.
Japaner...

Sen har vi:
the Ring (Nakata Hideo) - 1998
Det här är alltså Ringu, Ring, the Ring eller hur man nu vill säga att orginaltiteln på den är för oss som inte kan Japanska.
Faktum är att den i Taiwan döptes till vad som kan översättas som: Ghost Story of Seven Nights men kan också hittas på nätet under namnet Seven Nights' Strange Talk som är en kinesisk omskrivning. I spanien heter denEl Circulo medans den på fastlands kina heter Deadly Ring of Night.
Filmen är gjord med en budget på 1.2 millioner dollar och är alltså en ganska billig produktion.
Det är förövrigt den enda versionen med en kvinna i huvudrollen (och då menar jag inte Sadako...)

Rasen (Iida Jouji) - 1998
Samtidigt som filmbolaget satte igång produktionen av Ring satte man ett annat team på att göra Rasen.
Rasen är alltså en filmatisering av boken Rasen. Filmen anses vara långt och seg, men samtidigt ska det lossna i slutet. Den är bara 98 minuter lång, så jag tycker inte den kan kännas sååååå lång, å andra sidan har jag vana av långa stumfilmer och sega tyska dramer. Men ett riktigt Ring-fan kan ju inte låta den här passera förbi obemärkt...

sen slänger vi in två TV-serier
Ring: Saishuushou (Fukumoto Yoshitoi) -1999 (12 avsnitt) även känd som Ring: The final chapter
samt
Rasen (Kinoshita Takao & Nishitani Hiroshi) -1999 (13 avsnitt)

Den första serien har besrkivits som freaking terrible (menat på ett dåligt sätt) men ändå inte lika illa som den första filmen... Den största anledningen till det verkar vara hur karaktärerna har modifierats för att bli intressantare TV.
Rasen-serien ska ta vid där Ring-serien slutar. Den verkar inte heller vara någon höjdare, kallas för fattigmans X-files. Den verkar nå fram lite mer än föregångaren dock. Och erbjuder lite intressanta twistar på orginalmaterialet.

The Ring Virus (Kim Dong-bin) - 1999
Koreansk-japansk film. Och en remake.
Men en remake där man lagt till mer från boken än orginalfilmen. (och nu menar jag inte TV-filmen alltså)
Den får kritik för att vara lite för ljus, för att göra om ALLA karaktärer som tänker till kvinnor och låter alla män vara elakingar, fegisar eller töntar.
Annars finns det inte så mycket att säga om den här

the Ring 2 (Nakata Hideo) - 2000
Rasen var alltså egentligen fortsättningen på Nakata Hideos film the Ring. Men eftersom ingen brydde sig om Rasen och fortfarande ville ha mer Ring så gav man en sedelbunt till regissören av den film folk faktiskt såg och bad honom att lossas som om inte Rasen fanns, och göra en egen uppföljare.

Till skillnad från Ring så låter man här allt som inte förklarades förklaras. Mysteriet försvinner och resultatet blir lite halvtaskigt. En uppföljare som inte har särskilt mycket med någon av böckerna att göra. Men det är ju ändå Nakata Hideo...

Ring 0: Birthday (Tsuruta Norio) - 2000
Inte samma regissör som 1:an och 2:an, men screenwritern är densamma. Här går man alltså tillbaka till tiden innan första filmen och berättar vad som hände innan.
Filmen är mer drama än dess föregångare och om man ska älska den bör du älska del 1, 2 och Agatha Christie också.

Nu kommer vi till:
The Ring (Gore Verbinski) - 2002
En av producenterna till den här filmen såg den japanska varianten (återigen, inte TV-filmen) 1600 den andra Oktober. Vid 1900 hade man säkrat rättigheterna för en remake.
Det här är helt klart en mer västerländsk standard-film än den japanska.
Verbinski låter inte en enda sekund av tystnad finnas i filmen och det händer alltid något. Hoppa-till scener är det fler av. Man kan heller inte i vanligt Hollywood-manér låte det finnas för många lösa trådar kvar efter filmens slut...
Det är ingen dålig film. Det är en amerikansk film som dessutom lyckas vara skräck utan att bli tutt-fyllda parodier på sig själv.

The Ring 2 - ????
Dreamworks har konfimerat att en forsättning ska vara på gång. Vem som gör vad är inte klart än, det ryktas om att någon av Spielberg, Craven eller Mendes ska regissera.
Men än så länge verkar inget vara spikat.
Det verkar finnas planer på att den inte ska ha något med någon av de japanska uppföljarna att göra däremot. Och att October 2004 skulle vara ett bra tillfälle för en premiär. 2 år efter första amerikanska filmen alltså.

Det där var filmerna.
bortsett från filmer finns det alltså tre böcker, en novellsamling, en kasse mangor som tydligen ska vara riktigt bra, ett datorvirus, bilderböcker, posters (south park-Sadoko måste ju alla ha?) osv osv osv

chrull

 

[Sodivra]

Fråga:

Räknar man in The Ring's biofaktor då?


/Arvidos, vill ha "den bästa upplevelsen" först.

 

[chrull]

Re: Fråga:

Sant.
Bra fråga.
Kanske ser man som den amerikanska varianten som bättre eftersom man sett den på bio, och den japanska har man bara sett i halvtaskig Divx på en liten skärm i en kontorsstol?

Hm. skulle vara intressant att slänga upp en poll på ett sådant forum och undersöka vem som såg vilka filmer i vad för format och kvalité...

chrull

 

[Eksem]

Re: Fråga:

Ah, biofaktorn har också nämnts och ska inte underskattas. Speciellt inte då det tydligen har varit så att de flesta som suttit i salongerna förberett sig på att få bli skrämda och därmed spritt en skön skräckstämning i hela lokalen.

 

[Black Dwarf]

Personligen fick jag inte så mycket ut av den filmen. Jag har aldrig blivit särskilt rädd när jag ser på skräckfilmer, och the Ring var inget undantag. Tyckte den var rätt mycket som de flesta andra skräckfilmer, även om historien var lite bättre.
Det var dock inte så att man kollade ut i mörkret och undrade om man skulle få se en videofilm komma flygande.

Konstigt nog är den enda "skräckfilm" jag nånsin blivit lite skärrad av Blairwitch Project... vilket nog kan ha nåt att göra med att jag tillbringar (ibland) rätt mycket tid ute i skogen.

Nåja, hursomhelst är min huvudpoäng den att jag inte alls tyckte att The Ring var så skrämmande som jag hade hört (blev faktiskt besviken), och att jag vill ha lite förklaringar på vad ni tycker gör den så bra.

/BD, som går på bio (ibland) när han har permis.

 

[Netfeed]

skräkfilm [ot]

Jag har aldrig blivit särskilt rädd när jag ser på skräckfilmer

åh, jag hatar sräkfilm, har stora problem med att se sådana filmer, den enda genre jag inte kan se på
jag kan se när folks huvuden spängs osv. men jag kan inte se när på film som är bara till för att skrämas

//Netfeed, som är rädd för film som är skräklig

 

[Ackerfors]

Nu har jag varit och sett The Ring och jag har kommit fram till vad som kännetecknar en riktigt bra skräckfilm.
Att man aldrig mer vill se den....

Den var så bra och så vidrig.

 

[Ymir]

Re: Ring på bio

Tja, jag såg den japanska på bio, faktiskt.

...den amerikanska har jag inte ens befattat mig med, såklart.

- Ymir, förutsägbar

 

[Ymir]

Jag har inte sett den amerikanska verren, men mig veterligen så satsar den amerikanska på chockeffekter och servera-allt-på-ett-fat-regi, där den japanska är mer subtil och intellektuellt utmanande, något som låter väldigt typiskt för respektive länders filmkulturer. Mot bakgrund av det, och min allmänna erfarenhet av Hollywood, betvivlar jag inte att den japanska är en långt bättre film i alla avseenden.

Låt mig passa på att rekommendera Ring-regissören Hideo Nakatas senare rulle 'Dark Water'. Den är både bättre och läskigare än Ring, med en mer traditionell, men suveränt utnyttjad, spökhistoria.

Hideo Nakata tycks svag för ensamma mammor, av någon anledning. Jag antar att det är ett aktuellt tema i Japan, och förvisso är hans skildringar av det intressanta, speciellt i 'Dark Water'.

- Ymir, som förlorat tron på jänkarnas filmskaparförmåga

 

[magoo]

Nåja, hursomhelst är min huvudpoäng den att jag inte alls tyckte att The Ring var så skrämmande som jag hade hört (blev faktiskt besviken), och att jag vill ha lite förklaringar på vad ni tycker gör den så bra

Jag är väldigt förtjust i skräck - böcker, film, rollspel... Jag blir alldeles lamslagen av skräck av vissa filmer, bland annat The Ring, medan vissa lämnar mig helt oberörd.

För att en skräckfilm ska skrämma mig ska den innehålla någon form av problem/öde, gärna ett som man inte skulle önska sin värsta fiende. Gärna olösligt, eller näst intill.

Jag gillar filmer med någon form av övernaturliga inslag - gärna kommunikation med "andra sidan" av något slag. Spegelbilder och foton som inte visar vad de borde visa (finns i överflöd i både The Ring och t ex Omen), ondsinta små barn eller djur, oförutsägbara och gärna olyckliga slut... listan kan göras lång.

I mitt tycke hade The Ring många av mina favoritfilmers fördelar och inga nackdelar. Ingen onödig splatter, inga onödiga actionscener, inga idiotiska karaktärer som går ner i källare med nattlinne och stearinljus i handen.

Jag ska se det japanska originalet också, men inte ensam

 

[Troberg]

Jag gillar filmer med någon form av övernaturliga inslag - gärna kommunikation med "andra sidan" av något slag. Spegelbilder och foton som inte visar vad de borde visa (finns i överflöd i både The Ring och t ex Omen), ondsinta små barn eller djur, oförutsägbara och gärna olyckliga slut... listan kan göras lång.

Jag gillar själv när det är små vardagliga saker som helt plötsligt inte stämmer eller är lite "off". De har en förmåga att förmedla att något är del på ett sätt som en zombie eller vampyr inte kan. De har också en helt annan förmåga att krypa under skinnet på en.

 

[chrull]

Re: Ring på bio

Ja. då är du en.

Och den amerikanska låg nyligen 5:a på svenska biotoppen, så det är helt klart folk som går och ser den på bio...

Frågan är hur biobesöket påverkar upplevelsen.
Det är givetvis bättre att se filmen på duk, med bra ljud, i mörker och så. Men senast jag var på "normal" bio (28 dagar senare) så förstörde de andra i publiken upplevelsen ganska mycket...
(för att inte tala om killen brevid mig som vid trailern till Hero påpekade att han redan sett den... Han stal säkert min biljett också ://)

Just läskiga filmer har jag svårt för på bio. De kanske gör sig bättre hemma med kompisarna, eller ensam.

chrull

 

[chrull]

Ymir, som förlorat tron på jänkarnas filmskaparförmåga

Vad förvånad jag blir. Att något sådant skulle komma från dig.

Din totalt insnöade trångsynta... jaja. men det här har jag ju sagt tidigare...

Det är inget fel på amerikanernas förmåga att göra film. Det gäller bara att titta åt rätt håll.
Sen är det lite skillnader i vad vi får från de olika länderna också.
Vi hör talas om varenda dum hollywoodrulle som innehåller feta actionscener och de senaste stjärnorna.
Och dessutom får vi Adam Sandlers filmer, och det sänker ju standarden med något som bara kan jämföras med Titanic. Och nu pratar jag inte om filmen med samma namn.

Medans de filmer vi får importerade från japan är de som entusiaster älskar. Vi får de annorlunda, speciella och inte alls lika många.

Resultatet blir att vi får en handfull japanska filmer som är hittagna av filmälskare. Och en sjö med amerikanska som inte är hittagna av filmälskare, utan folk som älskar tjäna pengar på filmer...

Om man letar bland japanska filmer hittar man massor av skräp. Filmer som inte ger ett jävla dugg faktiskt.
Precis som massor av amerikanska.
Om man däremot letar runt bland de amerikanska hittar man riktiga pärlor, Donnie Darko är ett exempel.
Skillnaden är bara att bland de japanska filmerna vi ser har någon redan varit där och letat och ratat. De amerikanska filmerna får vi vare sig vi vill eller inte...

chrull

 

[Ymir]

Re: Amerikansk film kontra resten av världen

Jag förnekar lite av det du säger i föregående inlägg - givetvis finns det bra filmskapare också i Amerika. Men Hollywood har ett j-vligt infekterat filmklimat, och min uppfattning är då att filmkulturer som inte domineras fullständigt av kommersialism, specialeffekter, superstjärnor och amerikanskt tycke och smak har betydligt mera att komma med i sammanhanget. Inte minst då den asiatiska filmen, som i dagslägset uppvisar en skaparkraft och angelägenhet, och en kvalitet, som Hollywood inte tycks ha varken intresse eller möjlighet att efterlikna. Det görs skitfilmer också i Östasien, givetvis, men andelen är då betydligt mindre än i USA. De allra flesta uppvisar iallafall någon form av skaparglädje och hantverksmässigt filmmakande, om än receptbaserat sådant a'la HK-action, saker Hollywood i de flesta fall tycks ha slängt i papperskorgen i megabudgetens och biljettintäckternas namn.

Dessutom är det väldigt skönt att som omväxling få se filmer från andra kulturer än den amerikanska. De brukar kunna tillföra en lite annan syn på saker och ting, och en del insikter om att allting inte är så annorlunda, och att vi alla är människor i slutändan.
Och det är ju just att beröra och att väcka tankar som är filmens största styrka, en styrka Hollywood av allt att dömma har skeppat över till Eurasien.

- Ymir, ser hellre en japansk skräpfilm en en amerikansk. Mycket hellre.

 

[chrull]

Re: Amerikansk film kontra resten av världen

Men Hollywood har ett j-vligt infekterat filmklimat

Ja. men de lyckas ändå, till och med i hollywood få till riktigt bra filmer ibland.

men andelen är då betydligt mindre än i USA.
Jag är tveksam till hur det är procentuellt sätt. Jag tror det är samma lika ungefär.

Dessutom är det väldigt skönt att som omväxling få se filmer från andra kulturer än den amerikanska.
Oh ja. men då räcker det med att gå till svensk, fransk, tysk, rysk, iransk och indisk film...
Den iranska filmen är förövrigt på frammarsch och har de senaste åren lyckats producera några oslagbara mästerverk...

Men visst måste du hålla med om att det är en helt annan selektion av de östasiatiska filmerna som kommer hit, än de amerikanska?

Jag ser mycket öst-asiatisk film för tillfället, särskilt med tanke på att den kinesiska filmveckan precis tog slut... Så visst håller jag med dig om att det kommer mycket kvalité därifrån. Men det är dumt och löjligt att säga att allt hollywood gör är skit. Det är ännu dummare att säga att allt amerikanerna gör är skit, eftersom de är ganska många...

chrull

 

[DAKRilla]

"Den amerikanska har fler och bättre effekter, vilket vissa dock hävdar är till dess nackdel. Det är dock de mest styvnackade debattörerna som slänger ur sig sådant."

Jaså. Personligen måste jag säga att specialeffekter (som orsakar något övernaturligt alltså) får en så långt bort ifrån verkligheten att det tar bort en del av skrämseleffekten, just för att allt blir så "avlägset" och svårt att identifiera sig med.

Exemplen på filmer då jag upplevt detta är:
[*] The Ring. Den var skrämmande på sina ställen, men då specialeffekterna började på riktigt så avtog känslan något.
[*] Alien. Efter att ha sett varelsen avtog skräcken ganska mycket. Innan var det klaustroskräck i dess fulländan. Det är mer effektfullt att man bara vet att den är i närheten... beep...beep...
[*] Aliens. Jämför slutet (som är full med specialeffekter) med delarna då de går omkring i korridorerna med såndana där scanners och bara veta att något är i närheten. Skillnad?

Nu drog jag visserligen in exempel på specialeffekter som skadat filmen på ett annat sätt än i The Ring. Men, fortfarande så var det just specialeffekterna som gjorde det.