Jag sade innan seriens början att den står och faller med Sauron.
och vet ni vad? Jag tycker det är här är en ganska lovande Sauron.
Jag inser att Tolkien-purister kommer bli tokförbannade av att vi inte kommer få någon överjordisk, förförisk Annatar, och ett ringmakande utdraget över en hel säsong, men vet ni vad? Jag tror inte det var en realistisk förväntning till att börja med. Hur fan gör man en sådan karaktär rättvisa? Hur kan man, på ett sätt tittarna förstår, skildra att alverna köper hans plötsliga uppdykande och hjälp? Hur kan man göra en hel säsong av ringsmidande narrativt intressant?
Jag tror, helt ärligt, att det är en bättre approach i filmmediet att låta Annatar ersättas av en mer lowkey karaktär, som har en någotsånär plausible anledning att vara där, som kan passera under radarn på Gil-Galad, och förleda Celebrimbor genom smicker och genom att plantera idéer i hans huvud. Jag tror det är en bättre approach att låta ringsmidandet ta ett avsnitt eller så, som här, istället för en hel säsong.
Utifrån den premissen köper jag att Halbrand ersätter Annatar. Och jag tycker Halbrand-skådisen gör en bra Sauron-tolkning, särskilt i konfrontationen med Galadriel, där han är precis så manipulativ som han ska vara, och samtidigt får in den svaga, välbehövliga nyansen kring Saurons självbild och dömda försök till godhet i början av andra åldern. Denna tolkning är helt i linje med hur Tolkien skildrar Sauron:
In my story, Sauron represents as near an approach to the wholly evil will as is possible. He had gone the way of all tyrants: beginning well, at least on the level that while desiring to order all things according to his own wisdom he still at first considered the (economic) well-being of other inhabitants of the Earth. But he went further than human tyrants in pride and the lust for domination, being in origin an immortal (angelic) spirit. Sauron desired to be a God-King, and was held to be this by his servants, by a triple treachery:
1. Because of his admiration of Strength, he had become a follower of Morgoth and fell with him down into the depths of evil, becoming his chief agent in Middle Earth.
2. When Morgoth was defeated by the Valar finally he forsook his allegiance; but out of fear only; he did not present himself to the Valar or sue for pardon, and remained in Middle Earth.
3. When he found how greatly his knowledge was admired by all other rational creatures and how easy it was to influence them, his pride became boundless.
By the end of the Second Age he assumed the position of Morgoth's representative. By the end of the Third Age (though actually much weaker than before) he claimed to be Morgoth returned. If he had been victorious he would have demanded divine honour from all rational creatures and absolute temporal power over the whole world.
Halbrand-skådisen har dessutom tydligt visat i intervjuer att han delar den här förståelsen av Sauron, och är aspepp på att skildra den. Det väcker hos mig ett förtroende för hans rolltolkning going forward:
It’s a scene where I think you finally see his true intentions. It has a lot of stuff in the scene. He talks to her about healing Middle Earth, and that comes back to a lot of what Tolkien said about it in that at the beginning of the Second Age, he’d been brought low and he lingered in Middle Earth, and his power then very slowly reemerged.
So we see him wrapped, basically pitching his vision. I think he wholeheartedly believes that he’s doing good. He wants to rehabilitate and rid Middle Earth of all the wasteful friction because he’s obsessed with order. And I think he genuinely believes that if Galadriel joins him, that’ll help him achieve his goals.
I think they have a cosmic connection, but I don’t think it’s necessarily in his mind a king and a queen-like, husband and wife-kind of situation. I think it’s more, I can use you to get what I want and intact my designs faster because ultimately I think he would have ended up ruling by himself whether she joined him or not. And when she says ‘no’ on the raft, it angers him. But it’s not the end of the world for him I think.
Problemet är bara att det undermineras totalt av seriens failade försök att förklara och motivera ringarna, eftersom den urbotat idiotiska mithril-plotten förvandlar ringsmidandet från något Noldor gör av högmod och hybrisartad skaparglädje, till något de gör i omedelbar och akut nöd. Det sabbar totalt ringsmidandets magi och berättelsens sensmoral, och urlakar därmed den tematiska och emotionella tyngden i Saurons manipulation av Gwaith-i-Mirdain. Det är heller inte vidare trovärdigt att den mycket lilla inblandning han hade var tillräckligt för att väva in hans dolda magi, och mäjkar inte alls sense för ståryn att de gjorde alvringarna först. Mithril-plotten gör ju att behovet av andra rings of power är lika med noll, vilket kinda äventyrar hela poängen med tv-serien, inklusive dess fucking titel.