Nekromanti The Voice

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
Inspirerad av Hannibal Lecter i När lammen tystnar och Patrick Bateman i American Psycho så satte jag mig ned och försökte komma på ett spelkoncept som kunde återspegla de totalt motbjudande tankegångar som egentligen rör sig i en seriemördares huvud.

Vad jag kom på är ett ganska begränsat scenario där två spelare och en spelledare deltar. Spelarna spelar samma karaktär, med skillnaden att den ena spelaren gestaltar den egentliga karaktären och den andra försöker påverka denne i riktning mot att mörda. "Kom igen nu, inte ska du väl låta någon komma undan efter en sådan offörrätt."

Detta skulle förvandlas till en sjuk diskussion där spelledaren fungerar som beskrivaren av situationerna som uppstår. Sedan kan den korrupta spelaren - rösten - beskriva de perverterade handlingar han eller hon försöker få karaktären att göra så grafiskt det bara går.

För att strukturera det hela kan man använda ett par olika värden, där jag funderade på ett värde likt Humanity i de äldre versionerna av Vampire. Ju lägre "Humanity", ju lättare för rösten att påverka den andra spelaren.

Om man sedan vill föra detta vidare så kan man ha en annan grupp spelare, med sin egna spelledare, som får spela kriminalpoliserna som jagar den galne seriemördaren.

(Entomophobiac erkänner att han är en stor fan av multipla spelledare i scenarier.)
 

smaffy

Hero
Joined
24 Jun 2000
Messages
950
"[...] ett spelkoncept som kunde återspegla de totalt motbjudande tankegångar [...]"

motbjudande? nu ljuger du.

det är jävligt kul att spela total-"psyko", eftersom det är roligt att utforska nya sätt att se på omgivningen. om man inte har något medlidande så kommer man ganska snabbt på väldigt mycket effektivare lösningar på problem, som mer "mänskliga" (eller skenheliga) människor inte ens skulle vilja tänka.

jag tror att du kan tillföra rollspelet mycket mer om du får fram en känsla av olustighet hos spelarna.. om den onda rösten försöker få sin rp att krossa struphuvudet på en utvecklingsstörd person ger det mycket mer känsla om det inte riktigt fungerar så bra.. om personen ber för sitt liv så gott det går med ett redan halvförstört talcentra.. altså; ren och skärt medlidande från spelaren kan tillföra spelet något. då kanske han inte orkar med skiten, och så slipper du ha ett system med humanity som man slår mot. allt hänger i så fall på att du som sl beskriver allt mycket bra, och ingående.. inte ytligt!

hmm.. fast sånthär får en att tänka på dendär rollspels-hysterin som kom när rollspelen började bli stora.. och ett sånt rollspel som du tänker på kan ju användas för att "träna bort medlidandet" på spelarna...
 
Top