[The Wild and the Dark] Förslag på yrken/bakgrunder?

[Svarte Faraonen]

Know - ett prästyrke, för det ser jag inget.

Man kan ju tänka på de fyra gamla fakulteterna i svenskt universitetsväsende: juridiska, teologiska, filosofiska, medicinska. Du täcker de två första, men inte de två senare.

Jag har Clergyman under Command, eftersom jag tänker att den sociala auktoriteten är den centrala (den har dock också höga värden i Know och Feel). Men kanske skulle ett religiöst Know-yrke också passa?

 

[Skarpskytten]

Jag har Clergyman under Command, eftersom jag tänker att den sociala auktoriteten är den centrala (den har dock också höga värden i Know och Feel). Men kanske skulle ett religiöst Know-yrke också passa?

Ja, det är ju en teolog då. Eller bara "professor"?

 

[Skarpskytten]

Tinker skulle kunna vara en skeppsbyggare.

Eller "Luddite" - en som vet hur man förstör maskiner ...

 

[DeBracy]

Några fippliga Tinker-typer smiter väl in under Tradesman (låssmeder, urmakare)...

 

[Badmojo]

Idéhistorikern i mig drar sig lite för att använda det, eftersom ordet inte existerade vid denna tid. Det jag har tänkt med nuvarande Know-yrken är ett som är mer orienterat mot humanistiska och sociala kompetenser (Antiquarian) och ett som är mer vant vid att ströva runt i naturen (Naturalist). Så här ser deras färdighetsprofiler ut i nuläget:
Antiquarian: Know 4, Feel 3, Notice 3, Charm 2, Move 2, Tinker 2, player’s choice 2.
Naturalist: Know 4, Endure 3, Notice 3, Aim 2, Move 2, Treat 2, player’s choice 2.

okejrå; Cultivator of Science?

 

[DeBracy]

Ja, de är möjligheter. Det som potentiellt är risken är att de är för tematiskt och färdighetsmässigt närliggande – de kan ju lite definieras som undergrupper av "Labourer". Finns det någon bakgrund som bygger på att man är bra på att härda ut som inte primärt är en kroppsarbetare, månntro?

Eeeh... fakir?

Nån slags vildmarkstyp? En ruffig Trapper är väl kanske för starkt färgad av amerikansk myt, men någon vägvisare eller nåt?

 

[Badmojo]

Eeeh... fakir?

Nån slags vildmarkstyp? En ruffig Trapper är väl kanske för starkt färgad av amerikansk myt, men någon vägvisare eller nåt?

Roadwarden?

 

[Skarpskytten]

Om du vill minska de militära kan Grenadier bli Highway Man. Men det är kanske för smalt/romantiskt.

Cavalryman skulle kunna ersättas med det färgstarkare Hussar. "Any hussar who is not dead by the age of thirty is a blackguard."

 

[Skarpskytten]

Eeeh... fakir?

Nån slags vildmarkstyp? En ruffig Trapper är väl kanske för starkt färgad av amerikansk myt, men någon vägvisare eller nåt?

Provinsialschäfer tror jag var ett rätt krävande jobb.

 

[Skarpskytten]

Är inte ”journalist” anakronistiskt? I Sverige vill jag påstå att det fanns noll journalister år 1820. Reportage och intervjuer var inte en grej, däremot skrevs det nyhetsnotiser och det som idag skulle kallas ledare och kulturartiklar.

Men det fanns publicister och skriftställare. ”Man of letters” känns som passande på engelska.

När det gäller ”endure” skulle ett alexanderhugg kunna vara att dela upp den breda ”labourer” på två. Typ daglönare och fabriksarbetare.

 

[Skarpskytten]

Endure skulle kunna vara (former) Slave. En förrymd eller frigiven från Amerika, en haitisk frihetskämpe, eller en europé som varit förslavad av Barbareskpirater eller osmaner.

EDIT: Ser nu att de Bracy redan varit inne på det. Ja, ja, great minds och så vidare.

 

[Badmojo]

Om du vill minska de militära kan Grenadier bli Highway Man. Men det är kanske för smalt/romantiskt.

Kanske Forester (för likt Hunter kanske)?

 

[Badmojo]

Tinker: Caretaker?

 

[Skarpskytten]

Kanske Forester (för likt Hunter kanske)?

Men det ligger rätt nära Hunter? Gamekeeper är väl ett alternativ?

 

[Svarte Faraonen]

Struggle - Pugilist?

Eller någon form av polis, Bow Street Runner?

Jag upplever lite att början på 1800-talet är lite svårt att placera med olika former av "stridskonster". Det är lite sent för att den tidigmoderna fäktaren ska ha en självklar roll, men samtidigt lite för tidigt för att boxning ska vara en stor grej annat än i Storbritannien, så vitt jag har förstått – men det är inte ett expertområde. Det mest polisiära jag har i nuläget är "detective", som också är tänkt att vara inspirerad av Eugène-François Vidocq och hans litterära spegelbild inspektör Javert. I vilken mån skulle en mer fysiskt orienterad ordningspolis passa in i tiden?

 

[Svarte Faraonen]

Är inte ”journalist” anakronistiskt? I Sverige vill jag påstå att det fanns noll journalister år 1820. Reportage och intervjuer var inte en grej, däremot skrevs det nyhetsnotiser och det som idag skulle kallas ledare och kulturartiklar.

Men det fanns publicister och skriftställare. ”Man of letters” känns som passande på engelska.

När det gäller ”endure” skulle ett alexanderhugg kunna vara att dela upp den breda ”labourer” på två. Typ daglönare och fabriksarbetare.

Jag tänkte på att till exempel Daniel Defoe, som levde långt tidigare, ofta beskrivs som journalist. Men det kanske är en anakronistisk term?

 

[Skarpskytten]

I vilken mån skulle en mer fysiskt orienterad ordningspolis passa in i tiden?

Jag vågar bara säga något om svenska förhållanden. I Stockholm får vi något som påminner om en modern poliskår först 1839. På landsbygden fanns kronofogdar, länsmän och fjärdingsmän, i städerna stadsfiskaler (och kanske fler poster), som verkade som bla åklagare och brottsutredare. Men de hade lite våldskapital, var få, och hade så vitt jag vet inte ens tjänstevapen. Behövdes våld, så kallade man in armen.

 

[Skarpskytten]

Jag tänkte på att till exempel Daniel Defoe, som levde långt tidigare, ofta beskrivs som journalist. Men det kanske är en anakronistisk term?

Ordet fanns på engelskan på din tid. Men jag är tveksam till om det var något som någon försörjde sig på, ett yrke, utan jag tror att det vi tänker på som en ”journalist” ockås gav ut tidningar, var redaktörer, skrev i olika sammanhang, dvs en slags mångsysslande publicister och skriftställare. Sen betalade tidningarna diverse lösa existenser för att skriva text också, vilket Strindberg skildrat fint i bla Röda rummet, men det var nog ingen någon kunde leva på. Och som sagt, det vi se som självklara texter, som reportage och intervjuer, förekom länge inte i svenska tidningar. Man knåpade mest ihop saker man snappat upp eller bevittnat på redaktionerna. Så var det i alla fall i Sverige lång in på 1800-talet. Ordet ”jounalist” dyker också upp i sevnsan först efter din tid.

Men jag har ingen koll på hur det var i Storbritannien eller Frankrike. Det fanns kanske journalister där.

 

[Svarte Faraonen]

Den primära miljö jag tänker mig är nog Storbritannien, Frankrike och Tyskland, om det hjälper.