Nekromanti Tidslinjer i scenarion = rälsning?

[Rickard]

Not: ett av mina knep jag använder mig av för att skapa hinder i rollspel är genom att skapa konsekvenser av rollpersonernas agerande.

Någonting jag har funderat på sedan vi hade den senaste tråden om fisktank är hur jag brukar använda mig av en tidslinje - ett händelseförlopp - som skulle inträffa om rollpersonerna inte ingriper. Jag har märkt att tidslinjen hjälper mig att förutse fraktionernas reaktioner på rollpersonernas handlingar.

Beroende på vems agenda (drivkraft/mål) som rollpersonernas sabbar kommer det att skapa konsekvenser i scenariot. Konsekvenser skapade av de reaktioner som agendorna kommer att skapa. Rent generellt kan man säga att scenariot i sig hela tiden vill återgå till sitt tänkta händelseförlopp.

Grejen är att en räls är ingenting annat än en tidslinje med ett givet slut. Så är det att utgå från en tidslinje detsamma som rälsning*? För mig är det inte det, då fisktanken inte har något givet slut. Jag vet inte vad rollpersonerna kommer att göra. Det enda jag har är en möjlig scen som troligtvis inte kommer att inträffa.

Är då enda skillnaden att jag inte har någon färdig slutscen planerad? Inte direkt, för jag har spelat ett scenario där slutscenen var klar medan bakgrunden till slutscenen kunde skilja sig beroende på vad rollpersonerna gjort i scenariot.

Så vad tycker du? Är att använda en tidslinje detsamma som rälsning? Är det jag skrev ovan om att ha en fast slutscen rälsning?

/Han som borde skriva ned den där Gemini-kampanjen så att andra kunde ta del av den

* Notera att jag vill inte att rälsning här ska innebära något negativt. Rälsning; fisktank; bombdrivet; precis som med alla spelledartekniker har de sina fördelar i givna situationer. Jag talar nu om en scenariostruktur och inte om att spelledaren utför diktatur och styr spelarnas alla handlingar.

 

[Svarte Faraonen]

Nej, så länge som spelarnas val spelar roll för scenariots utgång är det inte rälsning. En tidslinje som målar upp vad som sker om rollpersonerna inte ändrar på något är snarare ett snyggt sätt att motverka rälsning -- genom att slutet görs avhängigt av att andra saker går som planerat så räcker det med att rollpersonerna ändrar en enda grej för att slutet ska förändras.

 

[solvebring]

Så vad tycker du? Är att använda en tidslinje detsamma som rälsning?

Nej.

Är det jag skrev ovan om att ha en fast slutscen rälsning?

Nej.

Och för mig ligger skillnaderna i huruvida man kan påverka eller inte. Kan man påverka tidslinjens händelser eller slutscenen så är det inte räls enligt mig. Kan man inte påverka så är det räls.

... Å andra sidan är det väl räls fast mer eller mindre - olika mycket - rälsning. En tidslinje som kommer att ske om man inte inverkar - men som förändras med inverkan är t.ex. mindre räls för mig än en "fast" slutscen. ... Allting är relativt.

Om att påverka är detsamma som att förändra riktningar, agendor och scener så kan det se ut hur som helst utan att vara rälsa. För en räls - för mig iaf - är att inte kunna påverka utan tvingas att åka med. Kort sagt säger Svarte faraonen väldigt bra saker. Att låta påverkan förrändra tidslinjen är ju faktiskt att vända sig mot rälsning på ett effektivt sätt.

 

[Mogger]

Rälsning är ju ett verb, alltså något man gör. Att se till att spelarna följer en räls (eller ett händelseförlopp eller vad man vill kalla det) är alltså vad rälsning innebär. En tidslinje med konsekvenser är inte rälsning, eftersom det är karaktärernas handlingar som dikterar hur tidslinjen beter sig.

En fast slutscen är väl inte rälsning heller, men det delar samma nackdelar, nämligen det att karaktärernas val inte spelar någon roll.

 

[Caligo]

Rälsning är väl när spelarna känner att de inte kan påverka handlingen. En bra metafor är nog att åka berg-och-dal-bana. Man kan inte stanna och följer samma bana/räls hela tiden.

 

[Rickard]

Rälsning är ju ett verb, alltså något man gör. Att se till att spelarna följer en räls (eller ett händelseförlopp eller vad man vill kalla det) är alltså vad rälsning innebär. En tidslinje med konsekvenser är inte rälsning, eftersom det är karaktärernas handlingar som dikterar hur tidslinjen beter sig.

Bra förklaring. Har inte tänkt på denna skillnad. Borde egentligen ändra trådstarten för att göra det tydligare att det är rälsen som jag pratar om men låter det stå kvar som bevis på min dumhet.

En fast slutscen är väl inte rälsning heller, men det delar samma nackdelar, nämligen det att karaktärernas val inte spelar någon roll.

Ok, är den fasta slutscenen en del av en räls då? I det givna exempel där bakgrunden till slutscenen och eventuellt vad som kommer att inträffa beror på rollpersonernas tidigare handlingar.

/Han som fått upp lustan att vara aktiv på Rollspel.nu

 

[Tyr]

Så vad tycker du? Är att använda en tidslinje detsamma som rälsning? Är det jag skrev ovan om att ha en fast slutscen rälsning?

Nej, det är inte rälsning att använda tidslinjen på ditt sätt. Om spelarna är passiva så kan det uppfattas som räls av spelledaren, men det är ju fritt fram för spelarna att stiga av vid vilken hållplats som helst under resans gång. Det här handlar mer om att vara förberedd än att rälsa.

En fast scen är dock rälsning. Så länge som du kan på förväg säga att något garanterat kommer inträffa så är det ett inslag av räls. Detta behöver inte innebära att hela scenariot är rälsat. Det är en spelledarteknik som vilken annan för att försöka förmedla ett schysst scenario.

 

[Mogger]

Ok, är den fasta slutscenen en del av en räls då?

Det beror ju lite på scenens utforming. Om scenen dikterar plats, tidpunkt och syfte så vill jag påstå att hela spelmötet är rälsat, men det finns ju gråskalor, och en fast slutscen behöver ju inte frånta spelarna handlingsfrihet. Om den fasta scenen beror på RP:s handlingar är det inte alls räls, utan snarare någon form av epilog, och sånt är bara trevligt.

 

[Svarte Faraonen]

Jag kan tänka mig tillfällen då fasta scener inte på något meningsfullt vis kan sägas vara rälsade, utan snarare tjäna för att understryka något eller skänka en kontrast genom att visa på något som sker utanför rollpersonernas omedelbart påverkbara värld. Om jag spelar en kampanj som utspelar sig år 1939, där rollpersonerna inte på något vis är involverade i eller kan påverka storpolitiken, så kommer Tyskland att invadera Polen och kriget bryta ut och de få reda på det. Detta kan också vävas in tematiskt, till exempel genom att visa på de massiva världshändelser som har inträffat medan rollpersonerna varit helt fokuserade på sina egna bestyr. Att kalla detta "rälsning" är att vattna ur begreppet så att det inte längre är användbart.

 

[Mogger]

Ja, det ungefär det jag trodde att jag sa.

 

[Svarte Faraonen]

Ja, det ungefär det jag trodde att jag sa.

Min poäng var att det var en fast scen som inte alls berodde på spelarnas handlingar, utan definitivt skedde utan deras medverkan. Däremot kan en förplanerad scen utan spelarinflytande skänkas helt nya, oplanerade meningar baserade på spelarnas tidigare agerande.

 

[Mogger]

Som sagt, det var ungefär det jag trodde att jag sa, men eftersom du inte litade på mig ( )gick jag tillbaka och läste mitt inlägg igen, och gissar att det är den här meningen du hänger upp dig på:

Om scenen dikterar plats, tidpunkt och syfte så vill jag påstå att hela spelmötet är rälsat

Vad jag menar här är om slutscenen kräver att rollspersonerna befinner sig på en specifik plats, vid en specifik tidpunkt i ett specifikt syfte så är spelmötet rälsat. Ex: RP ska mörda kronprinsen i slutet, klockan X på plats Y oavsett vad de tar sig för tidigare under spelmötet.

Jag säger inte heller att det här är något dåligt, och jag säger även att det finns gråskalor.