Nekromanti Tidsresande...

[krank]

Jag såg just klart Life on mars, och håller just på och kollar på Ashes to Ashes.

Och det slår mig...

Är det så, att det största problemet med tidsresor inte är risken för paradoxer, utan att man förlorar hjärnceller av resan? Att man blir ett jävla mongo av att hatta runt?

Efter att ha läst oräkneliga böcker, sett en jäkla massa film och flera TV-serier med tidsresetema, så har jag kommit fram till att det nog måste vara så.

Man kan vara hur kompetent som helst, men så snart man åker tillbaks i tiden... WHAM, plötsligt förlorar man förmågan att tänka, och pladdrar på om "framtiden" till folk man stöter på i det förflutna, utan ens en tanke på att det kan verka lite knäppt.

Man sätter sig liksom inte, som vettiga människor, och köper aktier i Microsoft och sitter still och håller käft, möjligen att man glänser då och då med sina överlägsna kunskaper...

Hur jävla dum i huvudet måste man vara för att inte fatta att det antagligen inte kommer att leda till någ gott att gå runt och snacka 2000-talska med urinvånarna, eller för den delen springa runt och skrika "det spelar ingen ROLL, för ni är bara FIGMENT i min FANTASIIIIII"? Allvarligt talat?



Och för att detta inte bara ska vara en trådstart där jag raljerar över det hela, tänkte jag be om tips - tidsresar-TV-serier, böcker och annat där huvudpersonen INTE förvandlas till en idiot bara för att han (eller hon) råkar transporteras i tiden.

 

[Krille]

Det skulle väl i så fall vara Doctor Who. Han är liksom hemma precis när som helst helt enkelt för att han har flängt runt i rum och tid så att han redan har sett det. Visst, han satsar inte pengar i Microsoft, annat än undantagsvis för att han behöver en stor klase cash i dagens avsnitt. För det mesta räcker det med en TARDIS, en ljudskruvmejsel och ett psykiskt papper. Tvärtom brukar han ju anstränga sig för att hålla en relativt låg profil.

I den mån tidsresor har ätit upp några av hans hjärnceller så är det väl de som reglerar hans självgodhet, men man kan knappast beskylla honom för att uppträda som de mongon som du irriterar dig på.

Sen har vi ju iofs gamla goda Terminator, men avsaknaden av korkade handlingar där kanske bara beror på att man har en mördarrobot i hasorna - plus att cash från aktierna hos Microsoft spelar föga roll den 29 augusti 1997 (eller när det nu var Skynets kärnvapen skulle flyga).

 

[krank]

Det skulle väl i så fall vara Doctor Who.

Mjo, tänkte på honom. Han har ju nåt slags immunitet genom sitt varande av timelord.

Däremot vet jag inte om nån annan sett det, men folk som reser med honom eller ens är i närheten av hopnom tenderar att omedelbart bli inkompetenta. I hans frånvaro blir folk kompetenta igen, men...

 

[Storuggla]

"Och för att detta inte bara ska vara en trådstart där jag raljerar över det hela, tänkte jag be om tips - tidsresar-TV-serier, böcker och annat där huvudpersonen INTE förvandlas till en idiot bara för att han (eller hon) råkar transporteras i tiden."

Gjorde inte Mark Twain det?
Och för övrigt är poängen med Ashes to Ashes och Life on Mars inte tidsresor, utan att visa hur ball Gene Hunt är.


Storuggla, likt en kokt igelkott

 

[Mekanurg]

Naaja: I Lest Darkness Falls av L Sprague de Camp (finns paa svenska men jag har gloemt titeln) utnyttjar 1900-talshuvudpersonen elegant sina kunskaper foer att omskapa det senantika Italien han av en slump hamnar i. Tidsresenaeren i Dinosaur Beach av Keith Laumer aer ocksaa listig.

 

[krank]

Och för övrigt är poängen med Ashes to Ashes och Life on Mars inte tidsresor, utan att visa hur ball Gene Hunt är.

Jag vet.

Och när serien fokuserar på spelet mellan Sam och Gene så är den helt lysande.

Det är när Sam beter sig som en knäppgök jag blir less.

 

[Örnie_UBBT]

Tips: Läs "Replay" av Ken Grimwood, en av de bästa SF-romaner som har skrivits. Inte riktigt tidsresor men väl en person som får tillfälle att starta om sitt liv. Och som inte beter sig dumt. Eller gör han?

Fan, nu måste jag läsa den igen bara för att jag sa det. Öppningsraden får mig fortfarande att rysa: "Jeff Winston was on the phone with his wife when he died."

hälsar
Örnie

 

[Zire]

Primer är en skön tidsresarfilm. Den har en väldigt realistisk stil och det gör stämningen i den lite speciell. Det som folk möjligtvis brukar klaga över är att det inte "händer så mycket" och är besvärlig att hänga med i.

 

[krank]

Primer är en skön tidsresarfilm. Den har en väldigt realistisk stil och det gör stämningen i den lite speciell. Det som folk möjligtvis brukar klaga över är att det inte "händer så mycket" och är besvärlig att hänga med i.

Mjo, den har jag sett. En av de bästa SF-filmer jag sett öht, skulle jag säga. Helt makalöst bra.

 

[Gurgeh]

Till tidsresenärernas försvar

Visst är det dumt att bete sig dumt när man reser i tiden, men till tidsresenärernas försvar vill jag påpeka att de som beter sig dumt oftast är ofrivilliga tidsresenärer. De har kastats tillbaka i tiden genom någon olycklig slump, och då är det inte så kontigt att de beter sig illa. En tidsresenär som frivilligt ger sig ut på resa försöker i alla fall smälta in. Se till exempel på Michael J Fox' cowboyutstyrsel i början av Tillbaka till framtiden III. Han må se ut som en rikstönt, men han försökte i alla fall.

Tillbaka till framtiden-serien är för övrigt min favorit vad gäller tidsresor.

/tobias

 

[krank]

Re: Till tidsresenärernas försvar

Visst är det dumt att bete sig dumt när man reser i tiden, men till tidsresenärernas försvar vill jag påpeka att de som beter sig dumt oftast är ofrivilliga tidsresenärer. De har kastats tillbaka i tiden genom någon olycklig slump, och då är det inte så kontigt att de beter sig illa.

Fast jag lovar att vilken rollspelsnörd som helst, eller helt enkelt vilken icke-mongo typ som helst som faktiskt varit i närheten av konceptet, skulle väl ändå rätt snabbt fatta galoppen?

Jag, till exempel, tror inte att jag skulle bete mig som ett mongo även om jag inte var frivillig tidsresenär.


(och du har rätt om Back to the Future. köpte alla tre filmerna för en hundring för några månader sedan, lätt värt prngarna.)

 

[Mogger]

Re: Till tidsresenärernas försvar

Och i Tillbaka till framtiden 2 (är det väl?) ser vi hur det går om man använder sina kunskaper till sin fördel. Det är helt enkelt god sed att inte "fuska", och det kan vara riktigt farligt.

Annars är ju inte Doyle i The Anubis Gates helt dum, och då har han ändå en hel massa andra bekymmer än just tidsresande. F.ö en riktigt schysst tidsplot, som är svår att överträffa.

Dessutom verkar de flesta som reser i tiden ha ett riktigt viktigt uppdrag. Att då börja köpa aktier är ju inte riktigt kosher.

Annars är min favorittidsresenär snubben i Dirk Gentlys holistiska detektivbyrå som helt enkelt använder den för att se TV-program han har missat.

 

[krank]

Re: Till tidsresenärernas försvar

Dessutom verkar de flesta som reser i tiden ha ett riktigt viktigt uppdrag. Att då börja köpa aktier är ju inte riktigt kosher.

fast det är egentligen inte fuskandet som är riktigt kärnan i mitt argument, utan snarare att så många tidsresenärer efter flera veckor FORTFARANDE pratar om saker som finns 2008 och blir frustrerade när de inte finns. Och blir förvånade varje gång nånting görs eller sägs annorlunda.

Mitt prime example är ju Sam Tyler i Life on Mars, och hon den fittiga bruden i Ashes to Ashes. Som de beter sig, framförallt i början av nämnda serier, är ju helt enkelt korkat.

 

[Mogger]

Re: Till tidsresenärernas försvar

Som sagt, kolla på Doyle i Anubis Gates. Han anpassar sig minst sagt väldigt bra...