Nekromanti Tips för ny spelledare?

[GunBlade]

Tjenare. Vi ska snart köra igång vårt första äventyr i EON, och det är jag som ska spelleda detta. Det är så här att ingen av oss har någon som helst erfarenhet av varken EON eller rollspel sen innan, och jag skulle behöva lite tips angående spelledning.
Ni ha några att dela med er av?

 

[coconets]

Mitt bästa tips, det var läänge sedan jag spelledde ioförsig, är att få samtliga att delta i olika teststrider innan ni kommer igång med riktiga spel.
Striderna i eon är lååångsamma när deltagarna inte kan, men smidiga om deltagarna vet hur det går till (och alltså tar dom inte så stor plats i ett icke stridkoncentrerat spel, och i ett stridskoncenrerat spel hinner man med 10 strider på en kväll istället för två (och det är nog inte överproportionerat snarare tvärtom))

Sen att tänka på att det eon-världen verkligen är bra på att ha en (ganska) hållbar förklaring till "varför"
Något som man oftast missar i andra spel. Så för spelkänslans skull är det väldigt bra om spelledaren verkligen har funderat igenom frågan "varför?"

det är mina få snabba tips

 

[Kropotkin]

Eon är ju i allt utom strid och magi ett rätt enkelt spel egentligen. Som SL handlar det mesta i regelväg om att göra en trovärdig bedömning av svårighet för olika ageranden. Världen är ju mestadels enkel att förstå och jordnära.

Undvik reglerna för långtidsutmattning vid resor och liknande. Är mest bökigt och irriterande.

När det gäller striderna så gäller det att komma ihåg att de är dödliga fast de till en början kan tyckas vara harmlösa; en lång serie av småskador (trauma +1, Smärta +1) följs lite oväntat av en träff i hjärtat och du är död. Sedan så tycker jag av egen erfarenhet att det är svårt att få spelarna att använda stridsreglerna på ett bra sätt. De tenderar att gå på hårda, höga hugg och hoppas på en dödande träff istället för att utnyttja sig av andra manövrer och grepp som att greppa vapen eller annat.

Undvik magi och allt för stora strider.

 

[dream]

* Använd endast de grundläggande stridsreglerna till en början, det blir lite styltigt kanske, men så länge ni är medvetna om det så går det bra. Det man tjänar på detta är snabbhet och att du slipper sitta med näsan i regelboken hela tiden.
* Börja litet. Låt de första äventyren utspela sig på en begränsad yta (en liten by med omnjed?) och med ett begränsat persongalleri, pss blir det lättare för dig att hålla ordning på allt.
* Se till att ni tänker er att spela ungefär samma sorts spel. Det är olyckligt om hälften av spelarna vill grotthacka, andra hälften vill detektivspela och du tänkt dig ett stämningsfyllt diplomatiäventyr.
* Allt i EON funkar enligt principen slå X antal ObT6, kom under ett värde. Alltså behöver du inte slå upp saker hela tiden, det kommer ändå att stå "slå ObXT6 för att lyckas"... 2 är grymt lätt, 3 är normalt, 4 svårt och över det behöver ni inte bry er om än så länge.
* Se nedan om skadesystemet (coconets tror jag)
* Det tar LÅNG TID att göra rollpersoner, tänk på det.
* Säg noga till spelarna innan de handlöst kastar sig in i strid att "tänk på att du nyss spenderade fyra timmar med att göra din karaktär, och strid är dödligt i EON!"

Så, nu bör du vara på rätt köl. Personligen kan jag tycka att Asharien lämpar sig väl för introduktioner. Många små isolerade samhällen, lite nybyggaranda, mystiskheter i skogen och en utmanande vildmark, banditer, allsköns löskerfolk och girigbukar en masse. Plus misslor.

 

[Regmolar]

Det första och viktigaste, som nämnts lite men som jag inte tycker att man kan trycka nog på; bestäm er för vad ni ska spela. Vill ni bara rollspela lite, banka några monster och inte vara särskilt seriösa är det bara att slumpa fram karaktärer och köra på, men jag tror att man i längden tjänar på att ha någon anledning till gruppsammanhållning innan man börjar även om man inte spelar alltför seriöst.

Undvik för mycket frivilliga regler från start; ta det lugnt i början och lär er hur systemet fungerar först.

Tänk på att en ordentlig uppsättning Eon-karaktärer gärna tar ett par timmar att göra även om det inte är första gången man gör dem, speciellt som bara en person kan använda boken åt gången. Och slumpar man fram allt kan man få ganska... unika personer, vilket är både bra och dåligt. Läs de där rutorna om alternativa system och att välja bakgrundsslag; alltför många människor får för sig att de är någon universell lag då man spelar Eon...

Sist men inte minst, oroa dig inte för mycket över det hela (om du är den typen); känner du spelarna utanför rollspelet är de troligen ganska förlåtande och överseende, särskilt om de inte har några erfarenheter heller och inte vet vad de ska förvänta sig ^^

 

[k7e9]

Mitt bästa tips är väl egentligen uppenbart...
Försök få alla att ha kul, inklusive du själv... Hur man sedan uppnår detta, ja det är en svårare fråga...

Fråga gärna efter att ni spelat vad spelarna tyckte var bra, mindre bra, dåligt och vad de kännde var de roligaste delarna...
Då har du lite koll på vad du kan jobba med till nästa gång så att säga...

 

[Inkdot]

Tjena! Jag är tämligen ny spelledare själv men har varit spelare i snart tio år så några tips kan jag kanske komma med.

Kommer du att använda ett färdigskrivet äventyr eller vill du berätta en egen historia? Om du inte är främmande för tanketn att använda färdigskrivet så kan jag starkt rekommendera Sylfens vrede som är en kampanj i fem delar varav tre hittils är släppta (Diamantäpplet, Katres gåtor och Av blod komna). Diamantäpplet är ett lysande nybörjaräventyr men efterföljande delar kanske är lite mer krävande.

När du spelleder har jag funnit det bra att använda en skärm så du kan slå dolda slag och ha någon form av anteckningar i komprimerat format (mest med namn och korta beskrivningar av saker. Finessen med skärmen är att du kan 'modifiera' olyckliga tärnings-slag som potentiellt skulle kunna försöra äventyret. Dessutom ser inte spelarna vad du slår så de kan inte gissa sig till alla dina spelledarpersoners (SLPs) färdighetsvärden etc..

STRID:
Jag har en tummregel angående att rädda rollpersonerna från dödliga extraskador (hjärna, hjärta etc) i strid; Om de själva är ansvariga för att starta striden även om det kanske finns en annan väg så låter jag tärningarna rulla fritt, i Eon innebär det att en karaktär kan klara tio smällar av en stridsslaga eller omedelbart dö av en träff med en rostig brödkniv, väldigt oförutsägbart alltså. Däremot i strider som de inte kunde undvika (sådana som kan anses vara en viktig del av äventyret eller helt enkelt inte gick att undvika) brukar jag hjälpa dem på traven lite om de får otur med extraskadorna (det är här spelledarskärmen kommer till användning).

DRAMATURGI:
Försök att strukturera upp äventyret i ditt huvud eller m.h.a. anteckningar i olika delfaser, detta kan underlätta din förmåga att ha översikt över helhetsbilden och eventulla saker som kan hända och gå fel under spelets gång. Tänk på att spelarna sällan kommer att agera som du på förhand tänkt dig. Detta kan leda till att storyn stuntals håller på att spåra ur. När detta händer är det viktigt att inte försöka 'tvinga' in spelarna på rätt bana utan att försöka anpassa sig efter situationen genom att ha en backupplan, improvisera fritt eller att på ett mer subtilt sätt få spelarna tillbaka på rätt spår.


'STORYTELLING':
Glöm inte att beskriva omgivningen och spelledarpersoner för att måla upp en bild i spelarnas huvuden. Beskriv kortfattat det mest utmärkande som rollpersonerna ser och snöa bara in dig på detaljer om det är något extra viktigt eller spektakulärt som du beskriver.

Försök att särskilja på alla dina olika spelledarpersoner genom att gestalta dem på olika sätt. Du behöver verkligen inte vara värsta Dramaten-Drottningen och köra värsta monologerna eller nått sånt. Det räcker med subtila beteenden som att prata lungt och avslappnat eller snabbt och engagerande (för en ung man eller karismatisk ledare). Kanske småle om du pratar genom en godmodig person eller skrocka lite efter var och varannan menig. Din mimik kan också säga mer än tusen ord, genom att luta huvudet lite framåt och spänna en hård blick rätt i rollpersonerna när du talar ger intrycket av en auktoritär typ som inte är rädd för något.

Det blev långt men hoppas du orkade läsa allt. Lycka till!

 

[Genesis]

Finessen med skärmen är att du kan 'modifiera' olyckliga tärnings-slag som potentiellt skulle kunna försöra äventyret.

Jag vill inte förstöra tråden med en lång diskussion, men måste bara påpeka att det här med att "modifiera tärningsslag" inte är en allmänt accepterad praxis, och vissa spelare kan bli sura på dig om du sysslar med det. Om alla är med på det är det en helt annan sak, dock. Fråga dem först, är väl det jag vill ha sagt.

Sedan är min personliga åsikt att om du behöver fiffla med tärningsslagen så borde du inte ha slagit dem från början.

 

[Inkdot]

Jag håller absolut med, fråga dina spelare först, och för guds skull, ignorera inte alla slag som är negativa för spelarna. Det måste finnas risker och utmaningar.

Men konstiga saker kan hända, tex om rollpersonera vill forcera sin vandring och någon fummlar på ett marchslag och får 32 trauma. Ska man låta personen dö av en stukad fot i sådana situationer? Eller ändrar man slagen lite diskret till 8 trauma? Eller om ni i eran första strid råkar ut för att en person får ett punkterat hjärta och en annan ett amuterat huvud. Tycker inte det verkar som en speciellt kul start på kampanjen som man kanske planerat i veckor.

 

[Johan K]

Börja lätt & förösk inte knöka in alla regler på en gång.. Det kan bli lite mastigt, så att säga..
Lär er lite i taget & ha koll på de mest nödvändiga regler, resten komemr av sig själv under resans gång.

 

[GunBlade]

Härligt, riktigt bra tips allihop. Har läst igenom dem snabbt, kommer sätta mig och fundera lite på var och ett av dem sen för att se över hur jag ska försöka spelleda.
Dock har jag väldiga problem att komma på hur det hela ska börja. Vi kommer köra Diamantäpplet som första äventyr, och jag har ingen aning om hur det ska inledas.

 

[Regmolar]

Nu minns jag inte så mycket från när vi spelade det (var även vårt första äventyr), men ett tips är att inte börja som vi gjorde med en massa personer som egentligen inte har någon som helst anledning att äventyra med varandra...

Sedan kan du dock köra som vår SL då och låta någon av RP känna/vara släkt med gubben som ger uppdraget, vilket ger en god anledning (har du en kapabel bekant så vill du nog hellre ha denne än en främling för uppdraget).

Du behöver inte nödvändigtvis göra som vi och låta honom ge uppdraget på ett värdshus, dock; man kan ju bjuda hem folk också när det handlar om viktiga saker.

 

[Rickard]

Spelledarartiklar

Spelledarplatser

Här är en hel del läsning om hur du kan skriva dina äventyr.

Att inleda ett äventyr

Äventyrsskrivande

Äventyrsskrivande?

Äventyr- så funkar det!

Äventyrsmakande

Fast jag vill veta hur DU gör...

Tankekartor som stödord

Ni som spelar icke-linjärt, hur gör ni? (svar: använder tankekartor)

Tankar om fisktanken (definition av en scenariostruktur)

Räls vs fisktank

Hur många fiskar är vettigt?

Spelledartankar
Hur kul är strid...egentligen? (lång)

Mellanscener

/Han som hoppas andra tycker det är lika intressant läsning som han själv

 

[Wilmer]

Var uppmärksam på vad spelarna gör för roller. Gör de hårda krigare med armborst vill de nog få ett tillfälle att använda dem. Gör de smygiga tjuvar vill de nog få tillfälle att smyga och stjäla. Gör de adelsmän vill de nog utnyttja sin status för att lösa uppgifter, låt dem göra det osv.