Tips på bra ”smal” film

[Franz]

Jag ska vara gräsänkling ikväll och tänkte ha lite filmkväll efter att sonen somnat. Då frun är väldigt förtjust i mainstreamfilm tänkte jag passa på att se något smalare, kanske nåt mer artsy, nåt från nån annan del av världen eller en film som har några år på nacken.

Det ska vara en film som är bra på riktigt, men den får komma varsomhelst ifrån i världen samt vara hur gammal som helst. Den får inte vara så hemsk att man typ ligger vaken under natten och har ångest, men får gärna ta upp seriösa ämnen.

Skriv vad filmen ni rekommenderar heter, vad den handlar om och varför ni rekommenderar just denna film. Tack på förhand!

 

[Froste]

Tongan Ninja, från 2002, av new zealand's jemaine clement + polare (som taika waititi), lite lågbudgetig ninja-komedi, inte speciellt hemsk även om his father was eaten by a fish. 100% rekommenderad.

 

[Anthrox]

Vet inte vad som räknas som smala filmer, eller för den delen vilka filmer som är så pass stora att alla redan sett dem, men här kommer några förslag som jag själv känner att jag borde se om snart för att de är så himla bra.

Pans labyrint
Mysryslig och med något av den bästa filmmusiken som någonsin gjorts.

Paprika
Lite småskum anime om att kontrollera drömmar. Även den med fantastisk musik.

Adams äpplen
Svart humor när den är som bäst.

 

[Franz]

Tongan Ninja, från 2002, av new zealand's jemaine clement + polare (som taika waititi), lite lågbudgetig ninja-komedi, inte speciellt hemsk även om his father was eaten by a fish. 100% rekommenderad.

Tack så mycket! Är ute efter lite mer seriös film men lägger den på minnet för framtida filmkvällar

 

[Rymdhamster]

My dinner with André

Amerikansk film, förvisso. Men rätt intressant. Det är bara två vänner som inte setts på länge, en av dem en "misslyckad" skådis, den andre en väldigt framgångsrik... konstnär? artist? Det var ett tag sen jag såg den nu.

Det är ingen psykologisk thriller, ingen skräck. Bara två vänner som återkopplar över middag.

Svårt att säga varför den är bra. Men jag såg den sent på kvällen en gång, när jag inte orkade med något ösigt men inte heller ville gå och lägga mig. Och efteråt var jag glad över att ha sett den. Den är intressant helt enkelt.

 

[Rymdhamster]

Eller Casablanca. Om du av någon anledning inte sett Casablanca, så se Casablanca. Se den, och kom ihåg när du ser den att den producerades som något av en dussinfilm. Vet inte hur många filmer det filmbolaget prånglade ur sig den månaden, men det var många.

Och jämför den med kvaliten på filmer idag, för den står sig fortfarande =)

 

[God45]

Rubber handlar om ett däck som blir medvetet och telepatiskt. Det är extremt meta och väldigt surrealistiskt. Fantastisk film!

Roar (1981) är kanske den bästa filmen någonsin. Galningar (inklusive tjejen från Fåglarna) spelade in den här familjekommedi tillsammans med över 100 lejon, tigrar och pantrar. Och, ja: ”The cast and crew members of Roar faced dangerous situations during filming; seventy people, including the film's stars, were injured as a result of multiple animal attacks.”

En snubbe blir skalperad av en tiger! Filmen är klippt för att försöka dölja blodet, skadorna och vanställningarna (en skådespelerska blir tuggad i ansiktet och behövde plastikoperationer. DET ÄR MED I FILMEN!).

 

[PhilArt]

In the Mood for Love – Wikipedia

sv.m.wikipedia.org

En film alla borde se nån gång. Fantastisk på alla sätt!

 

[God45]

A bittersweet life: Är en koreanskt gangsterfilm om någon som råkar illa ut på grund av kärlek. Den är fin, har mycket djup men är ändå tydligt i genren. Element av realism tillför mycket. Det är SVÅRT och JOBBIGT att skjuta någon man brukade jobba med.

 

[God45]

En till från Korea är Memoir of a Murderer som handlar om en seriemördare som börjat få Alzheimers och försöker hantera sin vardag. Oväntat djup från en på ytan märkligt koncept.

 

[terje]

Antar att du redan sett Tarkovskijs Stalker och Solaris, annars bör det åtgärdas.

Godards Alphaville är en surrealistisk, absurd och humoristisk film som lånar mycket från genrefiktion såsom deckare och sf.

Shinya Tsukamotos Tetsuo: Iron Man lever i gränslandet mellan konstfilm, musikvideo och science fiction / body horror. Soundtracket av Chu Ishikawa är otroligt kraftfullt! Även uppföljaren (snarare en omtolkning av samma tema) Tetsuo II: Body Hammer är väldigt sevärd.

 

[Genesis]

Vad som helst av Pedro Almodóvar. Jag är en sådan som inte riktigt kommer ihåg så mycket av filmer jag sett, men jag har älskat allt jag sett av honom. Fascinerande människoporträtt, snygg filmning, sådant där drama som man inte riktigt kan sätta fingret på varför det är så bra.

金雞 (Golden Chicken)
En komedi, men också väldigt varm film som berättar om en prostituerads liv under en lång tid av Hongkongs historia.

Central do Brasil. Precis som man lär sig om Hongkong genom att se 金雞, lär man sig om Brasilien genom att se Central do Brasil. En av landets mest hyllade filmer, om en cynisk kvinna som reser genom Brasilien tillsammans med en ung pojke för att hitta hans far.

 

[Cybot]

Jag har rekommenderat den förut i filmtråden, men Prospect (2018) är riktigt bra och svettig science fiction där en far och en dotter ska göra en sista prospecting run på en giftig djungelplanet och sedan ta sista skeppet (någonsin) hem. Det går inte som planerat.

 

[Rymdhamster]

På temat sci-fi är Settlers riktigt bra också. I likhet med prospect är den rätt lågmäld, svettig, och stämningsfull. Och stundom obehaglig.

 

[Gamiel]

Den svarta katten (1934) - en thriller (innan det begreppet fanns) om två män (Bela Lugosi och Boris Karloff ) som försöker ha ihjäl varandra och det unga paret som råkar komma i kläm i deras konflikt, samtidigt som de låter etikett råda (till en viss punkt) o inte visar sitt hat så länge paret är där.

Bela Lugosi och Boris Karloff är mest kända för Dracula och Frankenstein, o den här filmen visar att det är något av en otjänst mot dem, här får de spela ut sina register mot varandra. Filmen får också en deko byggnad att vara gotisk.

Eller Casablanca. Om du av någon anledning inte sett Casablanca, så se Casablanca.

Håller helt med. Och i liknande still av rekommendering: Robin Hoods Äventyr (1938) en av de där filmerna det är ett brott att inte fler har sett.

 

[Mekanurg]

The accidental tourist (1988) av Lawrence Kasdan
Jonas qui aura 25 ans en l'an 2000 (1976) av Alain Tanner
Om du lyssnar noga (耳をすませば?) (1995) av Miyazaki. En särling i hans oeuvre.

 

[zonk]

Jag slår ett slag för Dr Strangelove, om du inte redan sett den! Underbar svart komedi

 

[IcarusDream]

Sorcerer 1977 - Spännande film om några män som tvingas frakta en farlig last, väldigt gripande.
Miracle Mile 1988 - En man får ett mystiskt samtal om att världen kommer gå under strax... Kommer den göra det? Kommer någon tro honom?
The Final Programme 1973 - ...Det går inte att beskriva riktigt vad det här handlar om, det är bara en absurd upplevelse...
Men 2022 - En kvinna tror (?) sig vara förföljd(?) av läskiga män(?). Vad är sanning, vad är fantasi? Ohyggligt stämningsfull film med ett slut du aldrig glömmer.

Är mina förslag på lite mer icke-mainstreamfilmer

 

[zonk]

Carpenter har ju ett par rullar som är lite mindre kända än Flykten från New York, men som är synnerligen sevärda: They Live samt Assault on Precinct 13.

 

[DeBracy]

Min pappa Toni Erdman, om den rätt excentriske Toni Erdman och hans relation till sin dotter. Jobbig/pinsam/konstig men också fin.

Inherent Vice, om en polis i slutet av hippie-eran. Bitvis rätt flummig och jag vet inte om jag fattade den riktigt, men den är snygg och stämningsfull och jag är sugen på att se om den.

Porträtt av en kvinna i brand, en av mina starkaste estetiska upplevelser 2019. Såg den samma kväll som Parasit (på Folkets the bio i Umeå, precis som alla filmerna jag föreslagit, av en händelse).