Tips på noveller om manligt och kvinnligt språk

[Franz]

Jag jobbar (vilket några av er kanske redan känner till då jag nämnt det tidigare) som gymnasielärare. Jag kommer att hålla i ett nytt moment med mina elever där vi ska prata om genderlekter, det vill säga manligt och kvinnligt språk. Jag letar efter noveller som eleverna kan läsa som på ett eller annat sätt tar upp detta. Kom gärna med tips om ni vet några noveller som på ett eller annat sätt behandlar skillnader (och kanske likheter) kring sättet som män och kvinnor talar på.

OBS OBS OBS!!!! INGEN politik här tack, vill bara rätt och slätt få novelltips. Tack på förhand!

 

[Ymir]

"Kupé nr 6" av Rosa Lixom handlar om en rysk grovarbetare och en finsk arkeologistudent som delar kupé på ett tåg till Mongoliet på 80-talet, vilket i förlängningen blir till en reflektion om Sovjetunionen. Den har det fascinerande greppet att arbetaren, en högljudd, härdad machoman, helt och hållet uttrycker sig för oss genom vad han säger, medan studenten, en ung finsk tjej, endast uttrycks för oss genom sina tankar. Han babblar och brer ut sig, hon är tyst och stundtals obekväm, och reflekterar. Likafullt får vi sakta men säkert en förståelse för bådas bakgrund och bådas inre liv. När jag läste boken tog det anmärkningsvärt lång tid innan jag insåg att flickan aldrig talar, och mannen aldrig tänker, kanske för att hur de skildras är menat att leka med våra förväntningar kring könsstereotyper och social space.

Det är en fascinerande och ganska kort bok som jag tror vore perfekt att diskutera i en gymnasieklass. Trigger warning dock för subtila skildringar av trauman och övergrepp.

 

[Oscar Silferstjerna]

Raymond Carver skriver ofta om mötet (eller bristen på möte) mellan manligt och kvinnligt i sina noveller. Ska jag tipsa om en av dem blir det ”Med så mycket vatten inpå knutarna”. Carvers minimalistiska stil uppskattas inte av alla, men av mig. Novellen, som är av det mörka slaget, har även filmatiserats två gånger. Den finns i flera samlingsvolymer.

 

[Vimes]

+1 för "Kupé nr 6" som inte bara behandlar temat utan också är god litteratur. Carver var också ett bra tips (även om jag inte läst den tipsade novellen i fråga).

Jag gissar att det finns gott om litteratur (som jag inte kommer på just nu!) som handlar om hur kommunikationen mellan män och kvinnor skär sig på grund av olika samtalsstilar, men där är det väl (likt i förlagen ovan) väldigt intrasslat i skillnader i förhållningssätt till relationer och så vidare också. Lätt att mycket av tipsen bara handlar om relationer mellan män och kvinnor i största allmänhet, kanske.

Hur som helst: "sexolekt" är väl det etablerade namnet, men jag antar att man kan använda "genderlekt" för att lyfta fram att det inte handlar om biologiska skillnader (eller enbart skillnader mellan cis-män och -kvinnor. Det var ett tag sedan jag läste sociolingsvistik!)

 

[Oscar Silferstjerna]

Norske Kjell Askildsen har, precis som Carver, skrivit mycket om hur det skär sig mellan manligt och kvinnligt. Om hans noveller funkar i en gymnasieklass vet jag dock inte. Judith Hermann och Adam Haslett, två av mina andra favoritnovellister, skulle möjligen kunna funka bättre.

 

[Franz]

"Kupé nr 6" av Rosa Lixom handlar om en rysk grovarbetare och en finsk arkeologistudent som delar kupé på ett tåg till Mongoliet på 80-talet, vilket i förlängningen blir till en reflektion om Sovjetunionen. Den har det fascinerande greppet att arbetaren, en högljudd, härdad machoman, helt och hållet uttrycker sig för oss genom vad han säger, medan studenten, en ung finsk tjej, endast uttrycks för oss genom sina tankar. Han babblar och brer ut sig, hon är tyst och stundtals obekväm, och reflekterar. Likafullt får vi sakta men säkert en förståelse för bådas bakgrund och bådas inre liv. När jag läste boken tog det anmärkningsvärt lång tid innan jag insåg att flickan aldrig talar, och mannen aldrig tänker, kanske för att hur de skildras är menat att leka med våra förväntningar kring könsstereotyper och social space.

Det är en fascinerande och ganska kort bok som jag tror vore perfekt att diskutera i en gymnasieklass. Trigger warning dock för subtila skildringar av trauman och övergrepp.

Det låter riktigt intressant! Men det är en hel bok va, ingen novell?

 

[Franz]

Hur som helst: "sexolekt" är väl det etablerade namnet, men jag antar att man kan använda "genderlekt" för att lyfta fram att det inte handlar om biologiska skillnader (eller enbart skillnader mellan cis-män och -kvinnor. Det var ett tag sedan jag läste sociolingsvistik!)

Detta är ju lite OT men det pågår en ganska intressant diskussion inom akademiska kretsar kring huruvida det borde heta sexolekt eller genderlekt av precis den anledning du säger. För min del funkar båda, jag brukar säga genderlekt i klassen så att elever dom eventuellt är trans ska inkluderas.

 

[Franz]

Raymond Carver skriver ofta om mötet (eller bristen på möte) mellan manligt och kvinnligt i sina noveller. Ska jag tipsa om en av dem blir det ”Med så mycket vatten inpå knutarna”. Carvers minimalistiska stil uppskattas inte av alla, men av mig. Novellen, som är av det mörka slaget, har även filmatiserats två gånger. Den finns i flera samlingsvolymer.

Härligt! Ska se om jag hinner få tag i den!

 

[Franz]

Norske Kjell Askildsen har, precis som Carver, skrivit mycket om hur det skär sig mellan manligt och kvinnligt. Om hans noveller funkar i en gymnasieklass vet jag dock inte. Judith Hermann och Adam Haslett, två av mina andra favoritnovellister, skulle möjligen kunna funka bättre.

Intressant! Varför skulle de inte funka i en gymnasieklass?

 

[Gamiel]

Varför "gender" o inte "genus"?

 

[Oscar Silferstjerna]

Intressant! Varför skulle de inte funka i en gymnasieklass?

Askildsen, Hermann och Haslett? Jag tror att många, även äldre läsare, uppfattar det som knepigt att så mycket i texten inte förklaras explicit. Det är mycket undertext (särskilt hos Askildsen), vilket kräver mer av läsaren. Min erfarenhet är att många vill ha saker förklarade direkt och uppfattar undertext som för svårt. Att läsa skönlitteratur handlar, tror jag, mycket om både läserfarenhet och livserfarenhet. Det finns förstås begåvade elever som klarar det mesta, men, som du vet, fler som inte gör det.

Möjligen har unga också, sedan internets genombrott, generellt sett blivit sämre läsare. Det kan tyckas vara ett krasst påstående, men jag tror att det är så. Mitt intryck är att många (även äldre) bara kan förstå text på en bokstavlig nivå, i motsats till flertydig och komplex. Ofta leder det till att läsning av skönlitterära texter handlar om att hitta ett väldigt enkelt budskap. Som sagt: jag vet att jag är krass.

P. S. Jag har själv pedagogisk erfarenhet och har jobbat i litteratur- och förlagsbranschen.

 

[Vimes]

Varför "gender" o inte "genus"?

"Genuslekt" är otroligt knaggligt att säga med svensk fonotax. ("Genulekt" hade funkat bättre.)

 

[Gamiel]

Genulekt... gillar det

 

[Ymir]

Det låter riktigt intressant! Men det är en hel bok va, ingen novell?

Ja, men den är ganska kort.

 

[Franz]

Ja, men den är ganska kort.

Ah nu när jag kollat lite närmare på boken tror jag ändå den är lite för lång för detta moment, jag är ute efter nåt som är typ Max 20 sidor. Men jag blev riktigt nyfiken på boken så jag ska ändå kolla in den! Stort tack!!!

 

[God45]

Alltså, Hills Like White Elephants, av Hemingway är ju fantastisk på temat!

Men den är ju också enormt anti-abort.