SPOILERS SOM FAN!
Det finns en bortglömd och avlägsen gammal kulle, bister och varslande om onda ting, under vilken det finns en labyrintisk krypta. Fylld av frukstansvärda fällor och våldsamma vidunder, men också väldiga och värdefulla skatter, både vackra och magiska. Det sägs också att djupast i kryptan finns demi-lich kallad Acererak som vaktar sin sista viloplats.
En grupp bestående av några av de mäktigaste och modigaste från många riken hade samlats för att ta reda på vad som egentligen dväljdes i denna legendariska krypta, de var:
Rolfina, dvärg (Korpen)
Lothan, tjuv (Jarl)
Suser, magiker (Necross)
Brandel, alv (Rob)
Streedor, krigare (pjuppe)
Lürgh, präst (anth)
Bara att finna vägen till kryptan självt var en utmaning. Efter att ha sökt sig runt kullen valde de till slut att försöka gräva sig in via en del av kullen bestående av lite lösare jord och grus. Lycka! De fann direkt en lång och märklig korridor, full av vackra målningar. Givetvis vägrade alla att ens ta ett steg in. Till slut tog gruppens tjuv mod till sig, och hittade genast en kista som först såg ut att vara en del av väggmålningen, men som stack ut tredimensionellt. Efter att ha lattjat runt lite med den, och undvikit en giftig nål lyckades den stackars tjuven utlösa en fallucka under sig själv. Krigaren försökte då ta sig in genom att hoppa över falluckan, och trillade direkt ned i en intilliggande fallucka. Svårt skadade släpade de sig upp, och kunde konstatera att det här, det skulle inte bli någon dans på rosor!
En målad dörr visade sig vara en hemlig sådan, och utforskandet djupare in i kryptan tog dem via en muterad Gargoyl som de sprängde med ett blixtklot; och via världens mest frustrerande konstruktion med 5 olika sorters hemliga dörrar samt helt meningslösa kammare. Vem som än designade den här platsen är det en riktig skitstövel.
En ny korridor öppnade upp ett antal möjligheter, med illusioner som ledde vägen in i olika krälutrymmen, samt en märklig portal med en dimma i. Dvärgen klättrade genom dimman... och teleporterades naken tillbaka till den ursprungliga korridoren! Efter vidare portalexperiment lyckades gänget till slut samla ihop dvärgens alla saker. Under tiden hade tjuven och krigaren lyckats kräla in till ett märkligt underjordiskt tempel, med vidriga målningar på väggarna, men ändå fullt tecknat med goda symboler (?)
Ett blått altare förintades med katastrofala resultat, men en hemlig väg vidare uppdagades i processen. Vidare utforskande ledde dem till en kammare där en demi-lich höll rum... var detta Acererak själv!? En våldsam strid utbryter, och när den är slut börjar hela kammaren rasa samman! Alla flyr hals över huvud, utom alven som anar att något inte står rätt till. Han genomskådar illusionen, det var inte Acererak trots allt! Bakom en dold dörr finner de ett labb, där en kort strid med ett giftigt syraslem lämnar den utforskande gruppen alltför medtagen för att orka mer denna dag.
De lägger sig för att vila ovanpå kullen, men under det andra vaktpasset väcks de av en äcklig groddemon som vill äta upp de trötta stackarna. Alven försöker sig på att charma monstret med sin magi, och det fungerar! Istället för att äta upp äventyrarna håller den vakt och äter upp träskets flugor istället.
Nästa dags expedition leder dem över en otäck grop och in i ett rum där draperier som är en mix av grönt slem och brunt mögel reagerar våldsamt på att bli uppeldade. Rummet lever dessutom sitt eget liv, och expeditionen tar sig raskt vidare för att slippa detta vansinne. En hemlig dörr släpper los en magisk sömn som fäller tjuven och krigaren, varpå en gigantisk elefantjuggernaut kommer rullandes mot dem! Allt håller på att gå åt fullständigt helvete när alven kvicktänkt kastar en Rock to Mud på korridoren och får juggernauten att köra fast! De anar också en hemlig dörr bakom leran.
De gräver sig till slut fram till en enorm kammare där de finner en märklig tron, ett flertal djävulsansikten, några levande svärd på slagsmålshumör, samt en krona och en märklig stav. Tjuven finner även en mäktig artefakt, en ädelsten med kraften att uppfylla en önskning! Under tronen finner de en hemlig väg vidare in i kryptan, och slutligen till vad som verkar vara en skattkammare! Äntligen!
I skattkammaren finns, utom en märklig urna och en sarkofag, flera hotfulla järnstatyer. Rädda för statyerna bestämmer de sig för att välta dem, och kasta in dem i djävulsansikten i den tidigare kammaren. När de kommer nära ansiktet får de dock en otäck överraskning! Krigaren sugs in i munnen och försvinner! Krigaren kommer ut naken i den första korridoren de kom till, bestämmer sig för att försöka ta sig tillbaka genom det djävulsansikte som finns där... och blir fullständigt förintad när han kastar sig rätt in i en sphere of annihilation!
De andra ger kvickt upp hoppet om sin vän, och fortsätter göra sig av med statyerna (men försiktigare den här gången!) Under den processen finner de en hemlig dörr, som visar sig ta dem till den VERKLIGA skattkammaren! Där får de också syn på en skalle med rubinögon, och här utbryter fullständigt kaos.
Tjuven är säker på att urnan i rummet intill är lichens viloplats och hastar dit. Prästen är säker på att det här är ohanterbart och drar så fort han kan från platsen. Dvärgen ger sig på skallen. Och väcker lichen tlil liv.
En kamp utbryter där lichen försöker äta magikerns själ, medan dvärgen och alven försöker hålla stånd. Tjuven välter omkull urnan, som visar sig vara en boplats åt en väldigt förbannad ifrit. Läget ser desperat ut, men vänta, tjuven har kvar sin önskning! Han önskar kvickt att alla hans fiender skall försvinna till ett annat existensplan! Men ack och ve! Önskningen är en förbannad önskning! Istället hamnar ALLA tjuvens fiender han någonsin haft (i huvudsak adelsmän, bedragna äkta män och servitrisers pappor) inklusive lichen i samma kammare!
Dvärgen tar tillfället i akt och stjäl åt sig alla föremål han ser, och snubblar som en tursam dåre över en hemlig bakdörr ut och ger sig iväg. Prästen är halvvägs iväg, medan alven och magikern ger sig bortåt rummet där tjuven står ensam med alla fiender han någonsin haft. Lichen smaskar till slut i sig magikerns själ, medan alven förvandlar sig själv till en will o wisp och drar så fort tygen håller ut. Kvar står den stackars tjuven...
... som drar utav bara fan därifrån medan tid är! Med fienderna hack i häl lyckas han fly över, under och genom fällor och till slut lurar ned sina förföljare i den märkliga gropen från tidigare, där de möter sitt slutgiltiga öde.
Till slut släpar de sig utmattade, slitna och med två förlorade medlemmar upp ur kryptan. Vad fick de med sig? Det visar sig att dvärgen lyckats få med sig ädelstenar dyra nog att starta ett mindre kungadöme! Hurra!
Det finns en bortglömd och avlägsen gammal kulle, bister och varslande om onda ting, under vilken det finns en labyrintisk krypta. Fylld av frukstansvärda fällor och våldsamma vidunder, men också väldiga och värdefulla skatter, både vackra och magiska. Det sägs också att djupast i kryptan finns demi-lich kallad Acererak som vaktar sin sista viloplats.
En grupp bestående av några av de mäktigaste och modigaste från många riken hade samlats för att ta reda på vad som egentligen dväljdes i denna legendariska krypta, de var:
Rolfina, dvärg (Korpen)
Lothan, tjuv (Jarl)
Suser, magiker (Necross)
Brandel, alv (Rob)
Streedor, krigare (pjuppe)
Lürgh, präst (anth)
Bara att finna vägen till kryptan självt var en utmaning. Efter att ha sökt sig runt kullen valde de till slut att försöka gräva sig in via en del av kullen bestående av lite lösare jord och grus. Lycka! De fann direkt en lång och märklig korridor, full av vackra målningar. Givetvis vägrade alla att ens ta ett steg in. Till slut tog gruppens tjuv mod till sig, och hittade genast en kista som först såg ut att vara en del av väggmålningen, men som stack ut tredimensionellt. Efter att ha lattjat runt lite med den, och undvikit en giftig nål lyckades den stackars tjuven utlösa en fallucka under sig själv. Krigaren försökte då ta sig in genom att hoppa över falluckan, och trillade direkt ned i en intilliggande fallucka. Svårt skadade släpade de sig upp, och kunde konstatera att det här, det skulle inte bli någon dans på rosor!
En målad dörr visade sig vara en hemlig sådan, och utforskandet djupare in i kryptan tog dem via en muterad Gargoyl som de sprängde med ett blixtklot; och via världens mest frustrerande konstruktion med 5 olika sorters hemliga dörrar samt helt meningslösa kammare. Vem som än designade den här platsen är det en riktig skitstövel.
En ny korridor öppnade upp ett antal möjligheter, med illusioner som ledde vägen in i olika krälutrymmen, samt en märklig portal med en dimma i. Dvärgen klättrade genom dimman... och teleporterades naken tillbaka till den ursprungliga korridoren! Efter vidare portalexperiment lyckades gänget till slut samla ihop dvärgens alla saker. Under tiden hade tjuven och krigaren lyckats kräla in till ett märkligt underjordiskt tempel, med vidriga målningar på väggarna, men ändå fullt tecknat med goda symboler (?)
Ett blått altare förintades med katastrofala resultat, men en hemlig väg vidare uppdagades i processen. Vidare utforskande ledde dem till en kammare där en demi-lich höll rum... var detta Acererak själv!? En våldsam strid utbryter, och när den är slut börjar hela kammaren rasa samman! Alla flyr hals över huvud, utom alven som anar att något inte står rätt till. Han genomskådar illusionen, det var inte Acererak trots allt! Bakom en dold dörr finner de ett labb, där en kort strid med ett giftigt syraslem lämnar den utforskande gruppen alltför medtagen för att orka mer denna dag.
De lägger sig för att vila ovanpå kullen, men under det andra vaktpasset väcks de av en äcklig groddemon som vill äta upp de trötta stackarna. Alven försöker sig på att charma monstret med sin magi, och det fungerar! Istället för att äta upp äventyrarna håller den vakt och äter upp träskets flugor istället.
Nästa dags expedition leder dem över en otäck grop och in i ett rum där draperier som är en mix av grönt slem och brunt mögel reagerar våldsamt på att bli uppeldade. Rummet lever dessutom sitt eget liv, och expeditionen tar sig raskt vidare för att slippa detta vansinne. En hemlig dörr släpper los en magisk sömn som fäller tjuven och krigaren, varpå en gigantisk elefantjuggernaut kommer rullandes mot dem! Allt håller på att gå åt fullständigt helvete när alven kvicktänkt kastar en Rock to Mud på korridoren och får juggernauten att köra fast! De anar också en hemlig dörr bakom leran.
De gräver sig till slut fram till en enorm kammare där de finner en märklig tron, ett flertal djävulsansikten, några levande svärd på slagsmålshumör, samt en krona och en märklig stav. Tjuven finner även en mäktig artefakt, en ädelsten med kraften att uppfylla en önskning! Under tronen finner de en hemlig väg vidare in i kryptan, och slutligen till vad som verkar vara en skattkammare! Äntligen!
I skattkammaren finns, utom en märklig urna och en sarkofag, flera hotfulla järnstatyer. Rädda för statyerna bestämmer de sig för att välta dem, och kasta in dem i djävulsansikten i den tidigare kammaren. När de kommer nära ansiktet får de dock en otäck överraskning! Krigaren sugs in i munnen och försvinner! Krigaren kommer ut naken i den första korridoren de kom till, bestämmer sig för att försöka ta sig tillbaka genom det djävulsansikte som finns där... och blir fullständigt förintad när han kastar sig rätt in i en sphere of annihilation!
De andra ger kvickt upp hoppet om sin vän, och fortsätter göra sig av med statyerna (men försiktigare den här gången!) Under den processen finner de en hemlig dörr, som visar sig ta dem till den VERKLIGA skattkammaren! Där får de också syn på en skalle med rubinögon, och här utbryter fullständigt kaos.
Tjuven är säker på att urnan i rummet intill är lichens viloplats och hastar dit. Prästen är säker på att det här är ohanterbart och drar så fort han kan från platsen. Dvärgen ger sig på skallen. Och väcker lichen tlil liv.
En kamp utbryter där lichen försöker äta magikerns själ, medan dvärgen och alven försöker hålla stånd. Tjuven välter omkull urnan, som visar sig vara en boplats åt en väldigt förbannad ifrit. Läget ser desperat ut, men vänta, tjuven har kvar sin önskning! Han önskar kvickt att alla hans fiender skall försvinna till ett annat existensplan! Men ack och ve! Önskningen är en förbannad önskning! Istället hamnar ALLA tjuvens fiender han någonsin haft (i huvudsak adelsmän, bedragna äkta män och servitrisers pappor) inklusive lichen i samma kammare!
Dvärgen tar tillfället i akt och stjäl åt sig alla föremål han ser, och snubblar som en tursam dåre över en hemlig bakdörr ut och ger sig iväg. Prästen är halvvägs iväg, medan alven och magikern ger sig bortåt rummet där tjuven står ensam med alla fiender han någonsin haft. Lichen smaskar till slut i sig magikerns själ, medan alven förvandlar sig själv till en will o wisp och drar så fort tygen håller ut. Kvar står den stackars tjuven...
... som drar utav bara fan därifrån medan tid är! Med fienderna hack i häl lyckas han fly över, under och genom fällor och till slut lurar ned sina förföljare i den märkliga gropen från tidigare, där de möter sitt slutgiltiga öde.
Till slut släpar de sig utmattade, slitna och med två förlorade medlemmar upp ur kryptan. Vad fick de med sig? Det visar sig att dvärgen lyckats få med sig ädelstenar dyra nog att starta ett mindre kungadöme! Hurra!
