Top 5 böckerna du läst 2022

[Nässe]

Ixelles tyckte jag var en riktig höjdare. Inte riktigt lika bra som De kommer drunkna i sina mödrars tårar, men den var å andra sidan helt amazing. Vi läste Ixelles i bokklubben på jobbet, och efteråt blev flera sugna på att testa rollspel. Bra betyg!!! Helt klart kommer vi läsa fler böcker av Anyuru i bokklubben.
Modersmjölken av Nora Ikstena var också riktigt bra, och en bokklubbs-bok.
Jag läste Jugoslaviens undergång, vilket var en riktig hit. Sanimir Resics Balkans historia var lite för tung för mig. Det här var perfekt nivå, och väldigt spännande att läsa både om krigen och hur läget ser är nu.
Obehaget om kvällarna var... obehaglig. Lite för slemmig och äcklig för mig, men väldigt tung i känsla. Starkt intryck.
Den stora skrivboken är ändå årets vinnare. Sjujävla vilken bra trilogi!
En bubblare blir Hamilton-böckerna. Jag har inte läst dem förut och tänkte att jag vill se vad grejen är. Coq Rouge var ju märkligt kass, faktiskt. Men sen i tredje boken är det som att Guillou börjat fatta hur man gör. Spännande och ok slöläsning.
Just nu läser jag om Dune. Många år sedan sist. Läser också om First and only av Dan Abnett, krig, krig, krig...

 

[koraq]

Mussolini, en studie i makt av Göran Hägg
Fascinerande! Väldigt lärorikt om fascismens uppkomst och Mussolinis tid vid makten och hans väg dit.

Den har stått i hyllan i flera år, men jag kanske borde ta mig an den tillslut om andra ord.

 

[koraq]

Ingen inbördes ordning.

A Closed and Common Orbit - Becky Chambers
Chambers skriver mänskliga historier, men med intressanta science fictionmiljöer och om saker som får mig att tänka och känna.

Living Like A Runaway: A Memoir - Lita Ford
Jag gillar biografier och det var intressant att få en inblick i ett för mig helt vansinnigt leverne, och också en tragisk historia om män som beter sig som skit mot kvinnor.

And a Bottle of Rum - Wayne Curtis
Superlärorik och kul historiebok som fått mig att köpa nya roliga saker att blanda cocktails av.

Hawk - Steven Brust
Steven är min favoritförfattare, och jag läser om hans böcker lite då och då. De är alltid roliga och underhållande.

The Great Gatsby - F. Scott Fitzgerald
Jazzerans mest kända bok, och den är både vacker och lite tragisk.

 

[Enstoeringen]

Först fem nedslag i, för forumet relevant, genrelitteratur:

Elvia Wilk : Oval
En mycket välskriven Cli-Fi-dystopi om accelererande klimatförändring, avgrundsdjup ojämlikhet och en urspårad kapitalism i fritt fall. Utspelar sig i ett framtida Berlin.

Karin Tidbeck : Minnesteatern
Behöver det egentligen sägas mer än att Sveriges internationellt mest framgångsrika författare i fantastik-genren äntligen finns att läsa på svenska (igen)? Nä.

Nicholas Eames : Kings of the Wyld
Ett gäng överåriga och (mer än mindre) avdankade äventyrare tvingas göra comeback för en sista turné. En fantasysatir som faktiskt är riktigt kul.

Dmitrij Gluchovskij : Mess
En mardrömslik roman (förlaget kallar det för en cybernoir-thriller) om att balansera på avgrundens rand i en hyperkorrupt ”failed-state”.

Aaron Dembski-Bowden : Echoes of Eternity (bok 7 i Horus Heresy: Siege of Terra)
Detta är verkligen min guilty pleasure och jag kan knappt vänta på att få läsa slutet på denna episka berättelse där vi alla redan vet vad som kommer att ske.


Här följer (till slut) fem böcker som varit oumbärliga i min hantering av 2022:

• Martin Kragh : Det fallna imperiet - Ryssland och väst under Vladimir Putin
• Yeva Skalietska : Du vet inte vad krig är - En ukrainsk flickas dagbok
• Andreas Cervenka : Girig-Sverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika
• Diamant Salihu : Tills alla dör
• Henry Firth & Ian Theasby : BOSH! How to Live Vegan

Bra skit. Punkt.

 

[abe]

The Dawn of Everything av Graeber och Wengrow.
Nere för räkning i Paris och London av Orwell (alltid värd att läsa om)
Fri. En uppväxt vid historiens slut av Ypi.
Vem har sagt något om kärlek? Att bryta sig fri från hedersförtryck av Ali.
Dagordningen av Vuillard. Helt fantastiska nedslag under fascismens framväxt på 30-talet. Man stannar upp och smakar på varenda sida.

 

[Vimes]

The Great Gatsby - F. Scott Fitzgerald
Jazzerans mest kända bok, och den är både vacker och lite tragisk

Den läste jag också i år men fattade inte alls var dess klassikerstatus kommer från. Välskriven men ointressant. Vad var det du gillade?

 

[nyvinter]

The March North - Graydon Sanders
Militär fantasy där en av magikerna stickar konstant och rider på ett fem ton stridsfår.

“They’re sending us a Rust, somebody who goes by Blossom, and Halt.”

“Halt?” Twitch says the name again, emphasis different. Not supposed to be anything surprising in the monthly update. “What could we possibly have done to deserve Halt?”

Twitch might be appalled.

“Five years in fifty means they’ve got to send Halt somewhere.” Which is just true, not an explanation. Not when Independents don’t serve with the Line — there’s five centuries of custom back of that.

Reluctant Immortals - Gwendolyn Kiste.
Inte fullt lika bra som hennes förra bok the Rust Maidens men likförbannat väldigt bra. Lucy Westenra och Bertha Mason försöker få någon tillvaro under 60-talet som inte präglas av deras repressive monster till ex.


A Collection of Dreamscapes och A Collection of Nightmares - Christina Sng
Två volymer riktigt bra skräckdikter.


The Streets of Maradaine - Marshall Ryan Maresca.
Marshall är en av tre som driver podcasten Worldbuilding for Masochists och jo, det kan man ju säga. Lite som Pratchetts Discworld i att han har flera serier i samma universum men Marshall har valt att vara lite mera återhållsam — fyra serier som alla pågår samtidigt i samma stad. Den här är första i The Streets of Maradaine som är om två bröder som brukade syssla med brott och nu blir indraget i det igen för att beskydda deras stadsdel.

De andra tre är Maradaine Novels, som är om magiker Batman vars hemliga identitet försökjer ta sig igenom magi-collage. The Maradaine Constabulary handlar om stadsvakten, och den sista The Maradaine Elite är om kungliga elitvakten och politiska intriger.


For the Wolf - Hannah Whitten
Omslaget och namnet och lite av estetiken till trots, duologin är mer Beauty And the Beast än Red Riding-Hood. Men den handlar också om två tvillingsystrar och vad de är berädda att göra för varandra.

 

[entomophobiac]

Har ju läst löjligt mycket Sword & Sorcery i år, så några av dem slinker med:

Bloodstone, av Karl Edward Wagner. Älskar blandningen av stilar som finns i denna, och hur huvudrollen även är skurken. Tror Kane numera delar min förstaplats för "coolast S&S-hjälte", även om detta är mycket mörkare än Conan.

Jirel of Joiry, av C L Moore. Bra S&S och nästan samtida med Conan. Särskilt Hellsgarde var en skitcool berättelse.

The Golden Naginata, av Jessica Amanda Salmonson. Tycker de här böckerna läser som rollspel med slumpmötestabeller nästan. Inte helt positivt, skall tilläggas, men Tomoe Gozen är en intressant hjälte.

Red Storm Rising, av Tom Clancy. På förekommen anledning, en bok om att Ryssland invaderar Europa. Militärfetischism av en typ jag hade glömt bort att den finns och som jag inte riktigt orkade med.

When China Ruled the Seas, av Louise Levathes. Fackbok om Zheng Hes skattflottor. Kinesisk historia är precis hur cool som helst, och jag inser nog mest med korta böcker som denna hur mycket jag har kvar att läsa.

 

[Stareater]

Blev inte så mycket böcker läst i år. Hade dock lite som löfte att läsa böcker jag inte läst av författare jag gillar. Utan särskild inbördes ordning.

Torgny Lindgren - Berättelserna

Robert Heinlein - Time Enough for Love

Adrian Tchaikovsky - Children of Time

Jennifer Egan - The Candy House

Alan Rickman - Madly, Deeply: The Alan Rickman Diaries

 

[koraq]

Den läste jag också i år men fattade inte alls var dess klassikerstatus kommer från. Välskriven men ointressant. Vad var det du gillade?

Jag tror det är spelet mellan Gatsby och huvudpersonen. Det finns en spänning där om att respektera varandra eller inte, men ändå bete sig hyggligt mot varandra. I en värld som är ytterligt ytlig, där du bara är din nästa fest, är det ändå en form av vänskap. Samtidigt är det, känner jag, en fråga om att leva i nuet och njuta av det du har. Det är en sorglig bok om trasiga människor, och jag gillar spegeln av allt det glittriga och den vardagliga människan. Var det begripligt?

 

[Vimes]

Jag tror det är spelet mellan Gatsby och huvudpersonen. Det finns en spänning där om att respektera varandra eller inte, men ändå bete sig hyggligt mot varandra. I en värld som är ytterligt ytlig, där du bara är din nästa fest, är det ändå en form av vänskap. Samtidigt är det, känner jag, en fråga om att leva i nuet och njuta av det du har. Det är en sorglig bok om trasiga människor, och jag gillar spegeln av allt det glittriga och den vardagliga människan. Var det begripligt?

Absolut! Bra beskrivning!

 

[McKatla]

Utan inbördes ordning var detta årets fem läsupplevelser:
Björnstad-trilogin av Fredrik Backman. Inte min typiska litteratur, men bra. Mycket bra till och med. (Men filmatiseringen vara en katastrof.)
Klubben av Matilda Voss Gustavsson. Inte heller min vanliga kopp med te, men också bra.
Minnen, bara minnen av Lars Gyllensten. Ännu en bok om Svenska akademiens mörka baksidor (bland annat). Mycket bra.
Slaget om Troja av Theodor Kallifatides. Han är alltid bra. Alltid. Så även i denna.
Händelser vid vatten av Kerstin Ekman. Kan vara den bästa deckare jag läst (eller fått uppläst i detta fall; Rolf Lassgård gjorde en briljant inläsning, som jag hittade gratis på SR).

Och så årets besvikelser:
Mythago Wood av Robert Holdstock. Omläsning av en ungdomsfavorit. Höll dåligt tyvärr. Segt skriven.
Sedan läste jag i böcker av Tolkien (Ringen, svenska nyöversättningen som jag ännu inte tagit mig igenom - däremot är boken OM översättningen lysande!), Martin (del 4 i ASoIaF; tredje försöket att ta mig igenom detta sega monster till bok) och Herbert (Dune), men kom av mig i allihop då jag tappade intresset. Börjar uppenbarligen tröttna på fantastik. Vågar i alla fall inte just nu läsa om LeGuin, som genom alla år var den stora, stora favoriten.

 

[Monokel]

Jag har haft ett riktigt bra läsår, både i kvantitet (58 böcker lästa, med god marginal det högsta antalet böcker jag läst på ett år i vuxen ålder) och kvalitet.

Fem favoriter från året, utan inbördes ordning:

• Station eleven av Emily St John Mandel. En vacker bok med fantastiska människoporträtt.
• Strangers on a pier av Tash Aw. En kort självbiografisk/släktbiografisk bok om ursprung och hemmahörande.
• The spinning heart av Donal Ryan. Gripande om irländska män som inte pratar om känslor, och kvinnorna som lever med dem.
• Cloud cuckoo land av Anthony Doerr. Flera fantastiska berättelser från vitt skilda tidsperioder, snyggt sammanvävda.
• Venomous lumpsucker av Ned Beuman. En briljant massutdöendethriller med huvudpersoner som är omöjliga att sympatisera med.

 

[terje]

När jag försöker blicka tillbaka på vad jag läst under året inser jag att mitt minne börjar bli ganska diffust. Får nog lov att börja föra anteckningar om vad jag läst.

Men det jag faktiskt vet att jag läst, och gillat, under året är:
* Song for the Unraveling of the World av Brian Evenson. https://www.goodreads.com/book/show/41888678-song-for-the-unraveling-of-the-world
* The Black Maybe av Attila Veres. https://www.goodreads.com/book/show/60677843-the-black-maybe
* To Rouse Leviathan av Matt Cardin. https://www.goodreads.com/book/show/51015123-to-rouse-leviathan

 

[DanielSchenström]

Analfabeten av Ivar Lo-Johansson.

Horus Rising och de två efterföljande böckerna i Horus Heresy-serien av Dan Abnett med flera.

Greyhawk 5 The Demon Hand av Rose Estes.

Tror jag bara läst 7 skönlitterära böcker i år så det är inte svårt att ta sig in i toppen. Jag är dock glad för det är fler böcker på ett år än på många år.

 

[koraq]

Och så årets besvikelser:
Mythago Wood av Robert Holdstock. Omläsning av en ungdomsfavorit. Höll dåligt tyvärr. Segt skriven.
Sedan läste jag i böcker av Tolkien (Ringen, svenska nyöversättningen som jag ännu inte tagit mig igenom - däremot är boken OM översättningen lysande!), Martin (del 4 i ASoIaF; tredje försöket att ta mig igenom detta sega monster till bok) och Herbert (Dune), men kom av mig i allihop då jag tappade intresset. Börjar uppenbarligen tröttna på fantastik. Vågar i alla fall inte just nu läsa om LeGuin, som genom alla år var den stora, stora favoriten.

Mythago Wood tyckte jag var en extrem besvikelse. Jag läste inte ens ut den när jag försökte för en massa år sedan.

LeGuin tror jag du kan läsa utan att bli besviken, för hon utvecklades och förändrades mycket under sin karriär. Jag läste hennes senare övärldenböcker förra året och de var väldigt annorlunda än de första, men när jag läst de senare fick de första nyanser de tidigare inte hade.

Sedan har hon ju skrivit mycket mer, och man kan läsa länge utan att behöva läsa om.

 

[DeBracy]

Minnet är lite sådär, och jag har dålig dokumentation på vad det blivit under året...

Klar etta är nog i alla fall Piranesi av Susanna Clarke. Pretto men tillgänglig, precis lagom lång.

Tar med Offerträdet av Per Faxneld också, med undertiteln 44 folkgotiska berättelser. Jag läste dem i ett streck, men jag tror den ger mer att läsa pö om pö - mer som praliner än chips? Det är trolldom och ond bråd död i berättelser med samma längd och liknande ton.

Efter det kommer det några böcker för barn och ungdomar pga bibliotekarie.

Frejas svärd av Elisabeth Östnäs. Del två i serien Asynja. Karg vikingafantasy från typ 11 år. Ser fram mot del 3 till sommaren.

Vitormen jagar av Christin Ljungqvist. Lättläst ungdomsbok, den första i en serie skräckböcker (eller kanske till och med monsterböcker?) med nordiska väsen. Här är det en lindorm, i andra boken som heter Jätten vaknar kan ni ju gissa vad det är.

Till skogens hjärta av Fabian Göranson. Kanske inte bästa delen i serien Hokus Pokus, men den har många charmiga saker och jag är lite av den Göranson-fanboy misstänker jag. Bokserien är en av mina stora favoriter på hyllorna för 6-9 år.

 

[GnomviD]

Det har varit ett riktigt bra läsår i år, när jag ser över min läslista. Efter att ha vaskat lite blir min topp 5:

Ixelles, av Johannes Anyuru. Jag håller De kommer att drunkna som bland det bästa på svenska och jag är väldigt glad över hur Ixelles blir en slags fördjupning i författarskapet, där ingenting tillåts förbli enkelt och berättelsen återvänder till samma teman och händelser och ger nya nycklar för att fördjupa ens förståelse. Boken sitter inte ihop lika tajt intrigmässigt som De kommer att drunkna, men det är också dess styrka: att det är en berättelse byggd på tematiska bågar. Jag ser redan fram emot att läsa om den.

Vegetarianen, av Han Kang. Denna läste jag om med min bokcirkel och den var bättre än vad jag kom ihåg. En otrolig berättelse om hur vegetarianismen blir ett normbrott, en symbol för agens och en projektionsyta för en rad olika begär som alienerade mänskor i det senkapitalistiska Sydkorea känner.

The Ministry for the Future, av Kim Stanley Robinson, är inte den bästa romanen jag har läst, men däremot den läsupplevelse som har lämnat störst avtryck i mig. Det är någonting så ovanligt som en klimatutopi, samtidigt som den är helt klarögd med vad som behöver göras. Jag skrev utförligt om den på min blogg.

Kriget har inget kvinnligt ansikte, av Svetlana Aleksijevitj, som består av vittnesmål från några kvinnor ur den miljon som tjänstgjorde i Röda armén under Kriget. I våras var mina elever, liksom de flesta av oss andra, skakade av Rysslands angreppskrig mot Ukraina och krigets verklighet. Eftersom vi hade denna på skolan, bjöd jag in till en bokcirkel där jag läste med några elever och kolleger och det blev väldigt fina diskussioner.

Och till sist Kannibalernas maskerad, av Alf Hornborg, vilken är ett rasande angrepp föreställningen att det finns någon slags teknisk lösning på klimatkrisen och som argumenterar för att tekniken är vår tids fetisch, en mänsklig skapelse som vi behandlar som om den besatt egna krafter i syfte att dölja det mänskliga arbete och det ojämlika utbyte mellan världsdelar som har möjliggjort den. Visst är det svårt att hålla med honom fullt ut, men jag märker att jag återkommer till hans resonemang; till exempel när jag vill förstå diskursen kring AI-genererade bilder -- man pratar gärna om huruvida det skapade är konst eller om "det omöjliga i att stoppa teknisk utveckling", i stället för den objektiva exploateringen av mänskliga konstnärer som är teknikens själva förutsättningen.

 

[Skarpskytten]

När jag går igenom mitt konto på Goodreads så inser jag att detta var det stora omläsningsåret. Jag har gett fem skönlitterära verk femmor, och av dem har jag läst fyra tidigare, nämligen:

1. Piranesi, som jag har recenserat här.
2. Jonathan Strange & Mr Norell. Det var mycket jag hade glömt, eller som teveserien skrivit över bokminnena, men den var lika strålande som förra gången.
3. Bombi Bitt och jag. Ett försök att skaffa mig lite bildning. Fina skrönor i fantastisk språkdräkt. Edit, det var denna jag inte läst tidigare.
4. Hobbiten. Ja, alltså, ni vet vilken bok den är. Läste den för dottern, efter att ha frågat hur många gånger som helst i flera år sa ungen till slut ja. Tycker detta är Tolkiens bästa bok, tajt och klurig.
5. Ingen tror på den röda draken. Jeff Smith, Bone. Har velat läsa om den länge, läste första delen för barnet, men hon gillade den inte. Ska försöka ta tag i den där omläsningen i år, tror jag.

 

[Lemur]

Jag har läst totalt 8 romaner under 2022, så här kommer topp fem från ett ganska skralt urval. Ett gäng riktigt bra böcker.

1. Kirke av Madeleine Miller.
2. The Wisdom of Crowds av Joe Abercrombie.
3. Ålevangeliet av Patrik Svensson
4. The Haunting of Hill House av Shirley Jackson
5. The Shadow of the Gods av John Gwynne