Topp fem fantasy (film eller tvserie)

Oh, vad jag också skulle vilja se när det kommer till fantasyfilmer är fler fantasyfilmer som är typ en musikvideo.

Typ det som många säger om Young Guns (jag fixerar verkligen vid att sammankoppla westerns med fantasy av någon anledning), att det i princip bara var en rockmusikvideo.

I synnerhet som ju fantasy har en låååååååååång historia att sammankopplas med heavy metal-musik (eller powermetal eller vad tusan nu rätt sub-klassifikation är). Jag vill ha flera fantasyfilmer, men hyfsat okej budget, där elgitarrerna drar igång när hjälten drar svärdet från skidan på ryggen. Alltså typ flera fantasyfilmer i den här stilen:

main-qimg-c89820d4b74b598ec3b601d33e84b3be


Inte istället för fantasyversioner av westerns, då alltså, utan tillsammans med fantasywesterns.

Du får spela Brütal Legend sålänge!
 
Jag vill ha med Robin of Sherwood i den här tråden. En mörk Robin Hood med fantasy-element från 80-talet.
Den var ju delvis väldigt bra. Soundtracket av Clannad (Enyas startband) är otroligt bra för sin tid.

Lite förvånad att ingen nämnt Castlevania. Stryk det - ser att nämnts nu.
 
Topp 5 var svårt. Men här är mina contenders.

* Castlevania
* Pirater i mörka vatten
* Robin of Sherwood
* Narniafilmen del 1. Bitvis mycket bra.
* Narnia på BBC 90-tal
* Robin of Sherwood
*LOTR. Fantastiskt. Stör mig enormt dock att Peter Jackson pajade sitt eget mästerverk ned olika utsvävningar.
*The Witcher. Henry Cavill.
*Hero. Så vacker.
*His dark materials säsong ett. Med sina brister. Lysande skådisar.
* House of flying daggers
* Legend med Tom Cruise
* Mio min Mio som jag minns den. Tänker inte se om.
* Sandman. Delvis fantastisk. Kanske inte fantasy men nära nog.
 
Last edited:
Narnia på BBC 90-tal

Du menar den här?


Personligen minns jag den serien som fullständigt gräslig med fula specialeffekter och väldigt störigt skådespeleri. Har dock för mig att mina yngre syskon såg den och tyckte att den var bra. Kanske var jag i fel ålder då, vilket medför att jag är fri från nostalgi nu.
 
Du menar den här?


Personligen minns jag den serien som fullständigt gräslig med fula specialeffekter och väldigt störigt skådespeleri. Har dock för mig att mina yngre syskon såg den och tyckte att den var bra. Kanske var jag i fel ålder då, vilket medför att jag är fri från nostalgi nu.
Nja nu var jag ju 5 år, sen var ju inte Willow så snyggt gjord heller. Inte ens Jurassic Park ser snygg ut idag.
 
Nja nu var jag ju 5 år, sen var ju inte Willow så snyggt gjord heller.

Jag var väl omkring 15 ... Och jag håller med om Willow. Specialeffekterna är inte snygga. Färgad av nostalgi kan jag dock betrakta dem som charmiga och se filmen utan någon direkt irritation.
 
Jag var väl omkring 15 ... Och jag håller med om Willow. Specialeffekterna är inte snygga. Färgad av nostalgi kan jag dock betrakta dem som charmiga och se filmen utan någon direkt irritation.
Samma för mig gällande effekterna. Däremot var det bara så fånigt att skurken hade makt att förvandla fienden till grisar. Liksom varför just grisar? Varför inte använda den kraften direkt? Osv.
 
Du menar den här?


Personligen minns jag den serien som fullständigt gräslig med fula specialeffekter och väldigt störigt skådespeleri. Har dock för mig att mina yngre syskon såg den och tyckte att den var bra. Kanske var jag i fel ålder då, vilket medför att jag är fri från nostalgi nu.
Jag älskade den när jag var liten! Är dock rätt säker på att den, om jag skulle se om den idag, inte skulle framstå som det mästerverk jag minns det som 😄
 
[...]
* Pirater i mörka vatten
[...]
* Narnia på BBC 90-tal
[...]
* Mio min Mio som jag minns den. Tänker inte se om.
Ja!

Pirater på mörka vatten förtjänar så jäkla mycker mer cred och uppmärksamhet än den får. Sure, den är kanske mer expelcit "för barn" än vad andra barnpogram (som mupparna och fragglarna) var, men fortfarande väldigt bra och kreativ! Jag tror en bra skriven kampanjvärldsversion av den här serien skulle gå hem idag till typ vilket fantasyrollspel som helst! Jäkligt många coola concept!

Gamla Narnia kommer jag nog bara ihåg en scen från (de var ombord något skepp och reste ner för en flod), men jag minns att jag som barn ÄLSKADE den serien! Det var en av veckan/dagens höjdpunkter (minns inte ens om det var en veckoserie eller en daglig serie)

Mio min Mio är en av mina äldsta barndomsfantasyminnen. Och jag pratar inte ens om filmen från 1987 (som faktiskt är rätt bra även med dagens mått mätt, i alla fall om man hoppar över den nutida inledningen (som ger mig rätt mycket ångest), men så klart har åldrats. Vi hade redan innan dess en inspelning av någon slags teaterversion av Mio min Mio som var riktigt bra! Det var en sån där som hade ett minimum av sceneri, utan typ allt lämnades åt fantasin, vilket gjorde den så mycket bättre än vad som än hade kunnat åstadkommas med dåtidens specialeffekter.

Dessutom om jag minns rätt spelades Mio där av en kvinna, vilket jag tyckte var lite märkligt allra första gången jag såg den men sen bara accpetarde rakt av. Vilket helt avdramatiserade hela trans-diskussionen när jag väl blev medveten om den många år senare.
 
Samma för mig gällande effekterna. Däremot var det bara så fånigt att skurken hade makt att förvandla fienden till grisar. Liksom varför just grisar? Varför inte använda den kraften direkt? Osv.
Jag tyckte det var skitläskigt när jag såg den filmen de första gångerna! Madmartigans transformation gav mig mardrömmar!

Sen tyckte jag i och för sig att mellansteget där de var en blandnign mellan människor och grisar var mycket läskigare än efter den fullstädiga förvandlingen.
 
Ja!

Pirater på mörka vatten förtjänar så jäkla mycker mer cred och uppmärksamhet än den får. Sure, den är kanske mer expelcit "för barn" än vad andra barnpogram (som mupparna och fragglarna) var, men fortfarande väldigt bra och kreativ! Jag tror en bra skriven kampanjvärldsversion av den här serien skulle gå hem idag till typ vilket fantasyrollspel som helst! Jäkligt många coola concept!

Gamla Narnia kommer jag nog bara ihåg en scen från (de var ombord något skepp och reste ner för en flod), men jag minns att jag som barn ÄLSKADE den serien! Det var en av veckan/dagens höjdpunkter (minns inte ens om det var en veckoserie eller en daglig serie)

Mio min Mio är en av mina äldsta barndomsfantasyminnen. Och jag pratar inte ens om filmen från 1987 (som faktiskt är rätt bra även med dagens mått mätt, i alla fall om man hoppar över den nutida inledningen (som ger mig rätt mycket ångest), men så klart har åldrats. Vi hade redan innan dess en inspelning av någon slags teaterversion av Mio min Mio som var riktigt bra! Det var en sån där som hade ett minimum av sceneri, utan typ allt lämnades åt fantasin, vilket gjorde den så mycket bättre än vad som än hade kunnat åstadkommas med dåtidens specialeffekter.

Dessutom om jag minns rätt spelades Mio där av en kvinna, vilket jag tyckte var lite märkligt allra första gången jag såg den men sen bara accpetarde rakt av. Vilket helt avdramatiserade hela trans-diskussionen när jag väl blev medveten om den många år senare.

Mörka vatten var asfräck. Som du säger vore det en riktigt kul kampanj.

Mio min mio var ju rätt påkostad och ok snygg för sin tid. Historien i sig av Astrid Lindgren tycker jag håller väl. Kanske bättre än Bröderna Lejonhjärta och Ronja i jämförbar genre. Man undrar hur hon kom in på fantasy?

Intressant det där. Findus spelades av Ika Nord i Pettsson-julkalendern i typ samma era och det var helt okontroversiellt då. Idag hade kanske nån stört sig på det.
 
För er ännu äldre. Filmen Krull verkar inte nämnd. Var det nån som där och då tyckte om den mycket?
 
Mio min mio var ju rätt påkostad och ok snygg för sin tid. Historien i sig av Astrid Lindgren tycker jag håller väl. Kanske bättre än Bröderna Lejonhjärta och Ronja i jämförbar genre. Man undrar hur hon kom in på fantasy?
Jag vill minnas att hon fick idén till just Mio min Mio då hon väldigt sent en kväll såg en liten pojke sitta alldeles ensam på en parkbänk och hon började fundera över vad han gjorde där och vad som skulle hända med honom sen.

Filmatiseringen av Mio min Mio är på många sätt kompetent och innehåller ju stjärnskott som Christopher Lee och en mycket ung Christian Bale. Dock försöker filmen vara en helt annan slags fantasy än vad boken var, vilket gör att filmen liksom får kämpa med sig själv väldigt mycket. För mig är historien väldigt beroende av Astrid Lindgrens språkdräkt och jag tror aldrig att hon förr eller senare haft ett vackrare språk än i denna bok så det hela blir inte helt klockrent för mig personligen (men att andra tycker om den är awesome 😊).

Min favorit bland Lindgrens fantasyböcker är och har alltid varit Ronja Rövardotter. Det faktum att det inte fanns någon riktig skurk utan att alla hade rätt från sitt perspektiv sett formade mig väldigt mycket när jag fick den läst för mig som liten.
 
Back
Top