Nekromanti Träffområde för avståndsstrid

[Lambendil_UBBT]

Jo, jag har klurat runt lite efter en vettig träfftabell och har funnit att jag bara hatar att dela in kroppen i x antal delar och sedan slå en tärning för vart det träffar. Istället så har jag konstruerat ett "sikte" där färdighetsslaget avgör hur nära mitten man kommer (radien dvs) och träffområdesslaget avgör vart på cirkelns omkrets man hamnar (vinkel alltså).

Man har en (eller flera) bilder på det man vill skjuta på. Exempelvis en utskriven bild av en CounterStrike soldat eller något. Sedan lägger man "siktet" med mitten på det ställe där man faktiskt siktar, och slår tärningen.Ju bättre du slår, desto längre in på radien hamnar du.Detta gör att även om du siktade på låret (exempelvis för att bedöva personen) kan du träffa mitt i planeten (och så effektivt avrätta honom). Det kan också göra att om du siktade jäffligt bra (dvs slog bra med tärningen och kom långt in) kan du missa genom att kulan kom på fel vinkel. Och tvärt om.

Skickar med en bild på siktet. Vad tycker ni om idén?

 

[Firefly]

jäkligt intressant ide, men blir det inte besvärligt att skära ut siktet, med tanke på alla streck och nuffror?

 

[Mask_UBBT]

Hey, I'm doing that!

Det fär är typ precis vad jag håller på att bygga i Kabal!


Fast jag har nog ett lite mer abstrakt siktesystem, så spelledaren kan improvisera lite mer... Det går ut på att man säger vad man sikatr på, och sedan bestämmer tärningar och färdigheter hur nara man kommer.

Jag gillar ditt system dock, även om det verkar liiiite cs-inspirerat...

 

[Manolito]

"jäkligt intressant ide, men blir det inte besvärligt att skära ut siktet, med tanke på alla streck och nuffror?"

Man kan ju använda genomskinligt OH-paper som i Western. Annars blir det lite jobbigt som sagt.

 

[lothorius]

Jag har själv funderat litegranna på det där.. det är mycket jobb med ett rollspel
Men hur som helst så är det en mycket bra idé som jag tycker du skall använda.

Lothorius

 

[Troberg]

Det beror på hur du hade tänkt spela. Blir det mycket skjutande så är det för långsamt. Är det enstaka dueller eller krypskytteskott så kan det tillföra en del.

Var bara medveten om att även om du kom på det helt själv så kommer folk att tycka att du snodde det från Western...

 

[Krille]

Hate to tell you...

" Sedan lägger man "siktet" med mitten på det ställe där man faktiskt siktar, och slår tärningen.Ju bättre du slår, desto längre in på radien hamnar du.Detta gör att även om du siktade på låret (exempelvis för att bedöva personen) kan du träffa mitt i planeten (och så effektivt avrätta honom)."

Western, Millennium's End och Babylon Project använder liknande idéer.

Passa dig för Western-syndromet (som använder en likadan modell och snudd på likadant sikte): är man lite lagom halvkass så ska man inte sikta mitt i kroppen på fienden för att ha störst chans att träffa, utan ungefär en halvmeter vid sidan. Då täcks målet av en maximal yta av det område som man troligen träffar inom.

Babylon Project har den enklaste varianten: där finns en generell humanoid (och skippar alla konstiga ställningar) med en överlagd hexkarta. Bestäm en riktpunkt (om man inte tar en handling på sig för att sikta så är den mitt i kroppen). Slå för att träffa. En bra träff är mitt i riktpunkten, en halvbra träff är en hex därifrån och en dålig träff är två hexar därifrån. En miss är en miss. Slå en T6 för riktingen från riktpunkten. Räkna så många hexar åt rätt håll, där 1 är rakt uppåt, 2 snett uppåt höger, 3 snett neråt höger osv. Se var du träffade och beräkna skada efter det.

Finessen med Babylon Project är att defaultriktpunkten är mitt i bröstkorgen, och att ingen av de möjliuga halvbra/dåliga träffarna hamnar utanför kroppen. En träff är alltså en träff, och blir inte en miss med lite otur. Dessutom går det bra mycket fortare än träffmallar som ska matchas fram och tillbaka. Inte heller behöver man plocka fram en figur som passar målets ställning, utan allt sådant är redan klart.

 

[Troberg]

Re: Hate to tell you...

Finessen med Babylon Project är att defaultriktpunkten är mitt i bröstkorgen, och att ingen av de möjliuga halvbra/dåliga träffarna hamnar utanför kroppen. En träff är alltså en träff, och blir inte en miss med lite otur.

Utan att ha tänkt genom detaljerna kring hur mycket man behöver räkna och sånt så tycker jag följande:

Skippa separat träffslag och låt i stället färdighetsvärdet styra hur mycket kulan devierar från avsedd målpunkt. Detta kan exempelvis göras genom skalfaktorer, men enklast så gör man det nog med olika stora "sikten" för olika färdighetsvärden. Dessutom kan man välja olika stora sikten/mål baserat på avstånd.

Mao, man slår alltså för att se var i siktet man träffar. Färdighetsvärdet bestämmer hur exakt sikte man har.

 

[Krille]

Re: Hate to tell you...

"Skippa separat träffslag och låt i stället färdighetsvärdet styra hur mycket kulan devierar från avsedd målpunkt."

Nån form av slump kommer att behövas, annars så kommer man snabbt att drabbas av Western-syndromet igen.

"Dessutom kan man välja olika stora sikten/mål baserat på avstånd."

I Millennium's End valdes träffmall efter avstånd. "Avståndet" var virtuellt och baserades på antalet fysiska meter till målet och eventuella riktmedel. Varje träffmall hade sedan ett antal numrerade prickar. Prickarna var fler och tätare på nära håll-mallarna. Sedan tog man skillnaden mellan anfallsslag och färdighetsvärde och letade upp den pricken. Var skillnaden tillräckligt stor så träffade man mitt i riktpunkten.

 

[Troberg]

Re: Hate to tell you...

Nån form av slump kommer att behövas, annars så kommer man snabbt att drabbas av Western-syndromet igen.

Självklart, man slår var man träffar inom "siktet". Min tanke var att man använder ett sikte med större spridning om man är dålig, mindre spridning om man är bra.

Detta simulerar dessutom problemet med att vapnet bara har en viss precision, målet är inte orörligt, blåst och alla andra faktorer som spelar in. En golfspelande bekant beskrev fenomenet som att en bra spelare lägger fler bollar i närheten av hålet, men sista metern till en hole-in-one är tur.

 

[Illern]

Re: träff & miss

En träff är alltså en träff, och blir inte en miss med lite otur.

Sån't är i mitt tycke vansinnigt irriterande. Det finns ju varianter också där man slår tärning och träffar med sitt jättefarliga svärd. Sedan slår motståndaren och lyckas med sin parad varvid träffen plötsligt inte är en träff...

 

[Troberg]

Re: träff & miss [OT]

Sedan slår motståndaren och lyckas med sin parad varvid träffen plötsligt inte är en träff...

Vadå för parad? Give peace a chance? Gay pride? Livets ordare?

 

[Illern]

Re: parering, DÅ! (NT)

NT = No Text (Ingen text)

 

[Lambendil_UBBT]

Typ så det funkar

Färdigheten flyttar liksom "ihop" träffytan så att färdighetsslaget avgör redan var man träffar.

 

[Lambendil_UBBT]

Hehe, är jäffligt medveten om det.

Jo, jag vet. Men om en idé är bra skadar det inte att förbättra den. Speciellt inte som att spelet (Terra Luminari) vi skall använda det i, kommer att upplösas i glömska när kampanjen är igenom. Krävde ett sci-fi system för en sci-fi kampanj. Så vi gjorde ett. Lite fort.

 

[Lambendil_UBBT]

Overhead?

Skriv ut den på Overheadpapper såklart!