Jag funderar högt i en annan tråd om olika sorters utmaningar i rollspel men startar en ny tråd för att inte driva den offtopic.
Jag för fram att rollspel är tre spel i ett. Dessa är brädspelet, intervjuleken och förhandlingen.
I brädspelet begränsas vad man kan göra av regler och tärningsslag. Det klassiska är strid och man behöver inte ens något bräde. Turordning är dock viktigt.
I intervjuleken navigerar man i världen genom att förhöra spelledaren. Man frågar, får svar, handlar och för fram handlingen för att få ställa nya frågor. På det viset blommar världen ut.
Under förhandlingen talar man för sin sak med de andra spelarna (inte spelledaren). Det är här man definerar sig själv och den gemensamma upplevelsen formas.
Vilket spel man ska spela beror på vad som tidigare etablerats av spelledaren och spelarna. Vilket spel man öppnar faller sig helt naturligt och är inget man reflekterar över under rollspelets gång.
Rollfigurernas förutsättningar borde beredas med dessa tre spel i åtanke. Det vill säga en rollperson behöver egenskaper att använda i brädspelet. Egenskaper som avgör hur hårt och ofta man slår. En rollperson behöver färdigheter att åberopa i intervjuleken. Färdigheter som avgör vilka frågor man får ställa till spelledaren om man hoppas på riktiga svar. I förhandlingen behövs status och livsåskådning att använda i förhandlingen med medspelarna.
Typ: Arthur
Brädspelet: Svärd 14
Intervjuleken: Kunskap om heraldik och geneologi
Förhandlingen: Rättvis, Kung
Arthur hackar alltså på med sitt svärd 14 i brädspelet, ställer frågor om folk och familjer under intervjuleken och har ambitionen att vara rättvis under förhandlingen men är till syvende och sist kung och förväntar sig att få sin vilja igenom.
Jag för fram att rollspel är tre spel i ett. Dessa är brädspelet, intervjuleken och förhandlingen.
I brädspelet begränsas vad man kan göra av regler och tärningsslag. Det klassiska är strid och man behöver inte ens något bräde. Turordning är dock viktigt.
I intervjuleken navigerar man i världen genom att förhöra spelledaren. Man frågar, får svar, handlar och för fram handlingen för att få ställa nya frågor. På det viset blommar världen ut.
Under förhandlingen talar man för sin sak med de andra spelarna (inte spelledaren). Det är här man definerar sig själv och den gemensamma upplevelsen formas.
Vilket spel man ska spela beror på vad som tidigare etablerats av spelledaren och spelarna. Vilket spel man öppnar faller sig helt naturligt och är inget man reflekterar över under rollspelets gång.
Rollfigurernas förutsättningar borde beredas med dessa tre spel i åtanke. Det vill säga en rollperson behöver egenskaper att använda i brädspelet. Egenskaper som avgör hur hårt och ofta man slår. En rollperson behöver färdigheter att åberopa i intervjuleken. Färdigheter som avgör vilka frågor man får ställa till spelledaren om man hoppas på riktiga svar. I förhandlingen behövs status och livsåskådning att använda i förhandlingen med medspelarna.
Typ: Arthur
Brädspelet: Svärd 14
Intervjuleken: Kunskap om heraldik och geneologi
Förhandlingen: Rättvis, Kung
Arthur hackar alltså på med sitt svärd 14 i brädspelet, ställer frågor om folk och familjer under intervjuleken och har ambitionen att vara rättvis under förhandlingen men är till syvende och sist kung och förväntar sig att få sin vilja igenom.