Nekromanti Tradspel och allmänbildning

[RasmusL]

Jag funderar på att dra igång en lokal serie oneshots där vi ska köra ett äventyr per spelsystem och under några månader plöja igenom en rejäl allmänbildningsvända när det kommer till tradspel! Jag tänker historiskt, jag tänker modernt, jag tänker olika spelstilar och regelstilar och fokus men _alltid_ oneshots!

Om ni var i mina skor och höll på att planera detta, vilka fem tradspel skulle ni börja att lägga upp i backloggen? Tänk att det är helt rollspelsobildade medspelare som ska få en överblick över hobbyn! Vilka spel, vilka äventyr!?

 

[RasmusL]

Jag tänker själv Call of Cthulhu och The Edge of Darkness som en solklar nominering. Call of Cthulhu är en klassiker, no doubt, och jag vill gärna visa upp detektiv-ledtråds-efterforskningar-grejen. Äventyret är en perfekt minimalistisk version av "mystiskt hus med monster, gör förundersökning och sedan dit för action"-konceptet och är enkelt nog att klaras av på en eller två sittningar. All in all, I like!

 

[Voldstagg13]

Jag tänkte föreslå The haunting, men Edge är nog bättre.

 

[Krille]

Det här blir någon slags historisk kavalkad.

Någon Dungeons&Dragons. Antingen en OSR eller en tidig, typ röda boxen. Det var med D&D det började, och OSR/Röda boxen är i min åsikt den mest raffinerade old school, och därmed lämplig att demonstrera var det började.

Call of Cthulhu. Det är antingen det eller Traveller, för att visa stegen efter D&D, när man experimenterade med vad man kunde göra med spelformen.

Star Wars d6. Den har typ påverkat hela popkulturen: den kickade igång Expanded Universe som i sin tur kröp in i filmerna och tv-serierna igen. Ställen som Coruscant och skurkar som Grand Admiral Thrawn skulle inte existera utan Star Wars d6.

Vampire: The Masquerade. Det kickade igång den nya riktningen av tradspel, öppnade en helt ny marknad, och kom som motvikt till de allt mer regeltunga spelen i slutet på åttitalet.

Feng Shui 2. Mest för att den är lättare att hitta, men ettan hade rätt schysst inflytande på regeldesign nånstans i slutet på nittitalet som ledde upp till Big Model och dessutom d20-revival. Och skillnaden är inte så stor.

---

Runners-up:

Drakar&Demoner. För det var där det började på svenska.

Doctor Who: Adventures in Time and Space. Bara för att jag gillar det.

Pathfinder. För det är den mest lättillgängliga D&D3/3.5-klonen (en del kallar det D&D3.6), och D&D3/3.5 tillsammans med OGL och d20 byggde om och revitaliserade marknaden.

 

[RasmusL]

Jag tänkte föreslå The haunting, men Edge är nog bättre.

Ja, The Haunting är väl egentligen mer av en klassiker (?) men jag har haft svårt att få det att flyga de gånger jag lett det. Någon som fått det att blir riktigt bra? Tips?

 

[anth]

Någon version av DnD/d20.
Förslagsvis senaste versionen DnD5, eller någon OSR-klon som Lamentations of the Flame Princess, Labyrinth Lord eller Swords & Wizardry.

Något BRP-spel
CoC, RuneQuest eller valfritt svenskt spel.

Något WoD/Storytellerspel.
Vampire

Något Point buy-system
Savage Worlds

Något gammalt spel
MERP (RoleMaster) eller STAR WARS (d6)

 

[RasmusL]

Det här blir någon slags historisk kavalkad.

Någon Dungeons&Dragons. Antingen en OSR eller en tidig, typ röda boxen. Det var med D&D det började, och OSR/Röda boxen är i min åsikt den mest raffinerade old school, och därmed lämplig att demonstrera var det började.

Call of Cthulhu. Det är antingen det eller Traveller, för att visa stegen efter D&D, när man experimenterade med vad man kunde göra med spelformen.

Star Wars d6. Den har typ påverkat hela popkulturen: den kickade igång Expanded Universe som i sin tur kröp in i filmerna och tv-serierna igen. Ställen som Coruscant och skurkar som Grand Admiral Thrawn skulle inte existera utan Star Wars d6.

Vampire: The Masquerade. Det kickade igång den nya riktningen av tradspel, öppnade en helt ny marknad, och kom som motvikt till de allt mer regeltunga spelen i slutet på åttitalet.

Feng Shui 2. Mest för att den är lättare att hitta, men ettan hade rätt schysst inflytande på regeldesign nånstans i slutet på nittitalet som ledde upp till Big Model och dessutom d20-revival. Och skillnaden är inte så stor.

---

Runners-up:

Drakar&Demoner. För det var där det började på svenska.

Doctor Who: Adventures in Time and Space. Bara för att jag gillar det.

Pathfinder. För det är den mest lättillgängliga D&D3/3.5-klonen (en del kallar det D&D3.6), och D&D3/3.5 tillsammans med OGL och d20 byggde om och revitaliserade marknaden.

Cool! Det kanske är såhär jag ska lägga upp det, evolutionsorienterat med lite röd tråd mellan grejerna, det kan nog bli asballt

OSR-grejen har jag dålig koll på och jag gissar att de mer absurda weird-grejerna som ASE och liknande inte är vad som spelades back in the day? Finns det några bra mindre äventyr från den gamla tiden?

 

[Snow]

Du bör ha med Warhammer tycker jag. Spelet som verkar som DnD men egentligen är som CoC. Jag skulle lägga upp det i två akter med färdiga rollpersoner. Först som unga. Ös på med terrorslag och insanity. Efter två timmar klipper du och hoppar fem år fram i tiden. Dela ut nya versioner av rollpersonerna. De har nått avancerade karriärer. Men ge också var och en massor av extra insanity.

 

[RasmusL]

Du bör ha med Warhammer tycker jag. Spelet som verkar som DnD men egentligen är som CoC. Jag skulle lägga upp det i två akter med färdiga rollpersoner. Först som unga. Ös på med terrorslag och insanity. Efter två timmar klipper du och hoppar fem år fram i tiden. Dela ut nya versioner av rollpersonerna. De har nått avancerade karriärer. Men ge också var och en massor av extra insanity.

Finns något bra oneshot?

 

[Voldstagg13]

Ja, The Haunting är väl egentligen mer av en klassiker (?) men jag har haft svårt att få det att flyga de gånger jag lett det. Någon som fått det att blir riktigt bra? Tips?

Som rent introäventyr bara för att testa systemet och spelkänslan är det ok, jag byggde ihop det med Edge till en minikampanj istället (plus en extra, del 2. till både Haunting och Edge).?

 

[Bifur]

Beroende hur mycket du vill variera dig i förhållande till regler respektive setting går det ju att se det på olika vis. Här är i all fall några exempel på scenaion:

Star Wars d6, introduktionsäventyret till grundboken (1st ed) är faktiskt riktigt bra (även om slutet är lite underligt) och kort. Uppror hette det i den svenska versionen.

Warhammer får också en röst av mig, Sing for your Supper i Plundered valuts (2nd ed) är bra men kanske lite långt, men fyllt av sidotrådar så det är lätt att plocka bort några stycken för att få det till rätt längd. Annars The Oldenhaller Contract (till 1st eller 2nd ed.).

MERP för att det regelmässigt står ut (fast kanske inte på ett bra sätt... utan att vara lika svårtillgängligt som Rolemaster), finns en uppsjö av scenarion som alla är korta. T.ex. första delen i Gates of Mordor.

Sedan är det för en svensk grupp kanske kul att visa upp just de svenska spelen?

 

[Bifur]

Intressant idé för övrigt som jag också varit funderat på ibland, ambiöst av dig om du tänker köra allt SL:ande själv.

 

[Tomatalven]

Back in the day var väl knappast moduler så utbrett till D&D vad jag förstått, men, In search of the unknown kanske?

 

[Eksem]

Jag är rädd att många tradspel inte riktigt landar om man bara har ett oneshot på sig. Vissa spel, som Call of Cthulhu eller Star Wars D6, gör sig ju fint; men vad lär man sig om Vampire utan att verkligt götta ned sig i lore? Rolemaster som har sin payoff i hur bra det funkar när alla faktiskt kommit in i systemet men har en svinbrant inlärningskurva? Old school DnD som det spelades i början är distinkt icke one shottigt, men det finns såklart några schyssta one shots nu.

 

[Swedish Chef]

Tror att det finns ett bra M:UA oneshot på en båt. BRP, efterkatastrofen och muterade djur, det borde vara en del av allas allmänbildning, kör det i stället för Vampire.

tror det är detta:

http://dev.neverwhere.se/rpg/Mutant.../Äventyr & scenarion/Döden på Hertz kanal.pdf

 

[RasmusL]

Jag är rädd att många tradspel inte riktigt landar om man bara har ett oneshot på sig. Vissa spel, som Call of Cthulhu eller Star Wars D6, gör sig ju fint; men vad lär man sig om Vampire utan att verkligt götta ned sig i lore? Rolemaster som har sin payoff i hur bra det funkar när alla faktiskt kommit in i systemet men har en svinbrant inlärningskurva? Old school DnD som det spelades i början är distinkt icke one shottigt, men det finns såklart några schyssta one shots nu.

Det är ju såklart hinder att tackla. Mina spelare kommer inte att plugga lore eller regler utanför spelmöten så det är frågan om exempelvis Vampire kan bli bra då, eller iaf om det som brukar vara bra kan utvinnas på den tiden...

 

[cogitare]

Det finns ju inget i Vampire som kräver mer kunskap om lore än många andra trad-spel av den tiden och jag tycker nog det kan one-shottas lika väl som andra spel med en diger lore (t.ex. CoC eller Star Wars). Det handlar nog mer om vilken del av settingen du vill exponera för självklart kan du inte täcka hela på bara ett äventyr.

Men ett äventyr där man kommer som ambassadör från en stad till en annan och får uppleva delar av Camarilla-politiken med någon lämplig twist tror jag skulle kunna bli ett utmärkt one-shot.

Skall man köra igenom ett gäng trad-spel tycker jag definitivt att man skall ha med något WoD-spel. De spel som jag kommer att tänka på har nämnts (Warhammer, WoD, Dungeons & Dragons (för mig ADD), Drakar och Demoner, Sagan om Ringen/Rolemaster, något äldre Mutant (för min del 2089 då det är asball), Shadowrun (har det nämnts?), ja typ så...).

Cog.

 

[Snow]

Finns något bra oneshot?

Jag är helt obildad på vad man kan hitta i denna vägen, tyvärr. Har alltid skrivit mitt eget.

Lite googling senare hittade liber fanatica.
Nummer 9 innehöll ett antal one-shots. Det verkar väldigt seriöst för ett fanzine men jag har inte läst.

 

[Eksem]

Det finns ju inget i Vampire som kräver mer kunskap om lore än många andra trad-spel av den tiden och jag tycker nog det kan one-shottas lika väl som andra spel med en diger lore (t.ex. CoC eller Star Wars). Det handlar nog mer om vilken del av settingen du vill exponera för självklart kan du inte täcka hela på bara ett äventyr.

CoC tycker jag fungerar bättre ju mindre lore du kan (samma med KULT), till och med. Star Wars gör sig också bättre ju mindre expanded universe-jox man "ska" kunna och ju mer man bara har sett typ första filmen och kör typ Tatooine Manhunt. Vampire däremot tycker jag gör sig bäst om man faktiskt vet skillnaden mellan en Gangrel och en Brujah och faktiskt låter spelet bygga på relationer mellan olika power players i spelmiljön över tid. Det är klart att man KAN one-shotta vad som helst om åtminstone en i gruppen kan regelsystemet någorlunda, men vissa spel kommer helt enkelt inte till sin rätt förrän man faktiskt kommer in i dem (hur meningsfullt är det att oneshotta Rolemaster om ingen deltagare kan tabellerna och var de finns utantill? Man kommer ju bara hata det), och det gäller ganska många tradspel tycker jag.

Om syftet är att få en bild av spelet och varför folk gillar/gillade det, så kommer vissa spel kunna funka ganska bra out of the box på en session, medan andra inte kommer göra det för att de inte är menade att lära sig på nån timme och att själva poängen med dem är att du får ut mer ju mer du själv investerar.

 

[Eksem]

Det är ju såklart hinder att tackla. Mina spelare kommer inte att plugga lore eller regler utanför spelmöten så det är frågan om exempelvis Vampire kan bli bra då, eller iaf om det som brukar vara bra kan utvinnas på den tiden...

Frågan är om man ska fokusera på one-shot-vänliga spel, eller om man får köpa att vissa sessioner helt enkelt inte kommer bli särskilt amazing men att man ändå kan se konturerna av vad som gjort spelet så populärt. Jag kan t.ex. tycka att det är allmänbildning att ha kört (gamla) Shadowrun, men det spelet är ju egentligen ganska odugligt regelmässigt, och om man ska spela en enda session Shadowrun är det en jävla insats för väldigt lite payoff (lär kunna gå en timme speltid åt att förklara hur tärningspölarna i strid fungerar öht).