Kan någon smart filur här ge mig ett snabbt men trovärdigt svar på följande fråga: Vad kan man skäligen anse vara genomsnittligt tillryggalagd sträcka under en dag med fyrspann på tidigmodernt (ca 1500-1800) väglag och med dagsetapper som sträcker sig från omkring 9 till 21? Vid behov byts hästarna vid skjutshållen, så strunta i att räkna in vilotid för hästarna.
Nekromanti Transporter för tusende gången
- Thread starter Targon
- Start date
Om jag får slänga ut en liten gissning så skulle jag nog gissa på en 7-9 mil på en sådan dag, inte mer. Har svårt att se att vägana var sådär kanonbra, en sådan vagn kan inte heller hå sådär kanonfort heller.
Dock kanske det kan gå lite längre om vägarna är torra & fina som t.ex somamren & att det går lite saktare på höstmånaderna pga väta & sådant.
Casanova på tur
Only on one occasion did Casanova complain about a bad road; that was between Magdeburg and Berlin when he was angry about the loss of time. In contrast, he praised the "excellent" roads in France and Italy, which enabled him to travel fast. Driving day and night in his own carriage, he covered up to 240 kilometres in 24 hours.
Då måste han alltså ha haft en genomsnittshastighet på 10 km i timmen, vilket för tidens mått är ganska snabbt. Förmodligen var det då någon form av lättare tvåhjulad vagn.
Det fortsätter:
Stage-wagons [typ dilligens] were much slower. The quick ones achieved a speed of, at most, 5 km per hour, the slowest only 2 km/h.
Å andra sidan hittade jag också följande påstående på ett helt annat ställe på nätet:
”No less an authority than Sir Walter Scott says that in 1755 the speed of a stage was frequently but four miles an hour (6-7 km/h). A year previous to this, however, steel springs had been invented, and in 1784 it is authentically stated that the average speed was eight miles an hour (12-13 km/h).” Pelham-Clinton, Charles S., ”Coaching and Coaching Clubs,” Outing Magazine, March, 1889, No 6, p. 525-526.
Så framme vid 1780-talet så går det lite snabbare även med tunga dilligenser. Fast det var i engelska mått mätt. De engelska vägarna var generellt mycket bra.
På Casanova-siten står det även:
As a rule of thumb I propose a comparison: Private drivers, who were on the road 12 hours a day, covered as much or as little ground as we would today in one hour - then as nowadays, the speed depended on the road conditions, the carriage, the money and other individual factors
Alltså, vad jag tillryggalägger med en schysst bil på en timme på schyssta vägar och under schyssta förhållanden är vad 1700-talsresenären tillryggalade under en hel dagsfärd på 12 timmar när allting stämde. Frågan är om det är rimligt, men det är det kanske.
Jag får väl hitta på några benfasta regler som gör rättvisa åt det här.
Till och med det är kanske lite mycket. Jag letade på nätet och hittade just en ganska intressant site som handlar om 1700-talsäventyraren Casanovas resor i Europa. Där står det bland annat följande
Only on one occasion did Casanova complain about a bad road; that was between Magdeburg and Berlin when he was angry about the loss of time. In contrast, he praised the "excellent" roads in France and Italy, which enabled him to travel fast. Driving day and night in his own carriage, he covered up to 240 kilometres in 24 hours.
Då måste han alltså ha haft en genomsnittshastighet på 10 km i timmen, vilket för tidens mått är ganska snabbt. Förmodligen var det då någon form av lättare tvåhjulad vagn.
Det fortsätter:
Stage-wagons [typ dilligens] were much slower. The quick ones achieved a speed of, at most, 5 km per hour, the slowest only 2 km/h.
Å andra sidan hittade jag också följande påstående på ett helt annat ställe på nätet:
”No less an authority than Sir Walter Scott says that in 1755 the speed of a stage was frequently but four miles an hour (6-7 km/h). A year previous to this, however, steel springs had been invented, and in 1784 it is authentically stated that the average speed was eight miles an hour (12-13 km/h).” Pelham-Clinton, Charles S., ”Coaching and Coaching Clubs,” Outing Magazine, March, 1889, No 6, p. 525-526.
Så framme vid 1780-talet så går det lite snabbare även med tunga dilligenser. Fast det var i engelska mått mätt. De engelska vägarna var generellt mycket bra.
På Casanova-siten står det även:
As a rule of thumb I propose a comparison: Private drivers, who were on the road 12 hours a day, covered as much or as little ground as we would today in one hour - then as nowadays, the speed depended on the road conditions, the carriage, the money and other individual factors
Alltså, vad jag tillryggalägger med en schysst bil på en timme på schyssta vägar och under schyssta förhållanden är vad 1700-talsresenären tillryggalade under en hel dagsfärd på 12 timmar när allting stämde. Frågan är om det är rimligt, men det är det kanske.
Jag får väl hitta på några benfasta regler som gör rättvisa åt det här.