Nekromanti Trigger warning. Litet spel om att spela en socialarbetare

[God45]

HJÄRNSPÖKEN - Ett spel om socialtarbete:
Ni är de enda socialarbetarna i en liten kommun i norra Sverige som heter Öddinge. Ni måste hantera alla ärenden oavsett om de handlar om äldre som behöver komma till ett särskilt boende, personer med missbruksproblem eller orosanmälningar om att barn blir misshandlade.

Huvud stats: (Fördela 5 tärningar. Minimum är 1 i en stat)

Byråkrati: Används för att skriva saker, navigera lagstiftning och att göra de praktiska delarna av ditt arbete.

Socialtarbete: Används för att prata med brukare och för att hjälpa dem.

Politik: Används för att prata med andra professionella, politiker och för att få göra ditt arbete utan att skaffa fiender.


Derivata stats:
Livspoäng: Är lika med din byråkrati gånger 2. När dessa är slut är du utbränd (om du rullar 1-4 på 1d6) eller så slutar du ditt jobb (5-6 på 1d6). Du får tillbaks en livspoäng i början av varje vecka.

Tjänster: Är din förmåga att få ärenden att försvinna utan att behöva lösa dem. Du har lika många som din politk i början av spelet och kan aldrig få mer än så många. Du får tillbaks 1 tjänst per vecka.


Att spela spelet:
Varje vecka får du in 2d6 ärenden som du behöver lösa. Varje ärende du inte löser kommer rulla vidare till nästa vecka. Varje olöst fall du har vid slutet av en vecka kostar dig 1 livspoäng.

Du har 12 tärningar att spendera på de fall du har. Du rullar de fördelade tärningarna plus dina Socialtarbete tärningar. 5or och 6or är framgångar. För att lösa ett fall tillfälligt måste du rulla en framgång. För att lösa fallet på ett bra sätt för brukaren behöver du rulla 3 framgångar. För att lösa problemet permanent på ett fantastiskt sätt för brukaren krävs 5 framgångar.

Spelledaren kommer skapa fall involverande minst en brukare och en anhörig och man kommer spela ut en scen per fall socialarbetarna försöker lösa efter man rullat för hur bra det går att lösa fallet. Ingen scen får någonsin vara mer än 5 minuter! Använd en klocka!

Socialarbetaren kan om hon misslyckad med en rullning på ett fall rulla om ifall hon tar 1 Trauma poäng. Trauma sänker permanent socialarbetarens Livspoäng.

1 fall på 50 (rullas slumpvis av spelledaren) är en Fasa. Fasor upptäcks inte förrän tärningar blivit fördelade för att lösa dem. De går ej att lösa och att försöka göra det orsakar 1 Trauma automatiskt. Dessa kan endast undvikas med hjälp av tjänster, spenderas en tjänst flyttas fallet till en annan socialarbetare. Spelledaren uppmanas att göra scener involverande Fasor mardrömslika upplevelser och att ge spelare säkerhetsord för att avbryta dem.

1 fall på 50 är ett Media fall. Media fall upptäcks inte förrän tärningar blivit fördelade för att lösa dem. Stöter man på ett Media fall förlorar man alla sina tjänster.

Andra scener: Socialarbetare kan spendera en tärning för att göra något utanför systemet. Detta är alltid meningslöst. Scener kan också kastas på spelare av spelledaren, dessa följer inte reglerna för andra scener men får inte heller de vara mer än 5 minuter långa.


När slutar spelet?:
När alla har slutat eller blivit utbrända. Ni kan sätta upp en viss mängd veckor man skall spela igenom för att ”vinna”. Det vore väll gulligt.

Att skriva fall:
Det är viktigt att alla dina fall är realistiska. Gör lite research för att hitta riktiga ärenden att vrida lite och använda som fall i spelet. Här nedan följer några exempel som alla bygger på verkliga ärenden.

Exempelfall:
Gabriel Crusenstolpe, 35 år gammal. - Riskerar att hamna på gatan då han har slagit sin flickvän (Camilla Axelsson) som kastat ut honom. Gabriel är ensamstående utan barn och är ett flyktingärende så kommunen kan inte hjälpa honom med en bostad. Flickvännen har ett barn på 3 år (Malin Axelsson) som far illa ifall våld förekommer i hemmet. Gabriel har också ett missbruksproblem med narkotika.

Trigger Warning!
Exempelfasa:
Lina Ström, 8 år. - Linas föräldrar Jonas och My har uppfostrat henne utan språk så att hon aldrig skall kunna tala med socialtjänsten eller polisen. De ger henne husdjur i form av katter som hon bryr sig om. Om föräldrarna är missnöjda med Lina, av verkliga eller inbilade anledningar, torterar eller dödar de djuren framför Lina. Föräldrarna har också varit extremt våldsamma mot Lina. Föräldrarna har problem med utvecklingsstörningar, psykisk ohälsa och missbruk.

Exempel media fall:
Karl Olle, 87 år. - Karl Olle är alldeles för frisk och självständig för att beviljas plats på boende. Men han vill ha den platsen, är gammal kommunpolitiker och är beredd att ljuga för pressen för att få socialtjänsten att se dålig ut.

 

[wilper]

Jag undrar hur många yrkens vardag som går att göra spelbara/intressanta spel av.

För några år sedan skrev Enhörning spelet Technical Support Simulator 2016 efter att ha jobbat i helpdesk.

 

[God45]

Jag undrar hur många yrkens vardag som går att göra spelbara/intressanta spel av.

För några år sedan skrev Enhörning spelet Technical Support Simulator 2016 efter att ha jobbat i helpdesk.

Jag drömmer om att någon gör en maffig 300 sidors bok som bara handlar om att vara en del av en byråkrati. Supercrunchigt. Jag hade läst och spelat sönder det!

 

[Caligo]

Jag drömmer om att någon gör en maffig 300 sidors bok som bara handlar om att vara en del av en byråkrati. Supercrunchigt. Jag hade läst och spelat sönder det!

Kafka: The complete role-playing game

 

[anth]

Jag drömmer om att någon gör en maffig 300 sidors bok som bara handlar om att vara en del av en byråkrati. Supercrunchigt. Jag hade läst och spelat sönder det!

Rollspelet The Laundry (som bygger på bokserien med samma namn) är tänkt att vara extremt byråkratiskt. Jag tycker tyvärr att rollspelet saknar bra regler för byråkrati, så man får rollspela ig det iatället.

 

[2097]

Brädspelet Ad Acta kanske?

 

[Genesis]

Det känns som att mekaniken är helt brädspelig. Alltså att fiktionen inte spelar någon roll. Det känns som att detta kommer att medverka till att spelarna inte bryr sig. Det spelar ingen roll vad de säger eller gör; det är bara att rulla tärningar tills spelet är slut. Är detta en poäng? Annars, om det är tänkt att spelarna ska engagera sig i personernas människoöden och bli frustrerade över att de inte har mer tid och resurser, så tror jag att mekaniken behöver ändras så att det spelar roll vad man gör.

 

[God45]

Det känns som att mekaniken är helt brädspelig. Alltså att fiktionen inte spelar någon roll. Det känns som att detta kommer att medverka till att spelarna inte bryr sig. Det spelar ingen roll vad de säger eller gör; det är bara att rulla tärningar tills spelet är slut. Är detta en poäng? Annars, om det är tänkt att spelarna ska engagera sig i personernas människoöden och bli frustrerade över att de inte har mer tid och resurser, så tror jag att mekaniken behöver ändras så att det spelar roll vad man gör.

Att det inte spelar någon roll vad du gör och att du inte kan påverka något är en stor del av poängen. Det är så jobbet känns när det är som värst. Så det är medvetet.

 

[2097]

I likhet med Dread blir det mer ett spel som spelarna utsätts för än som dom har någon typ av fri agens i. Samtidigt som det ju finns ett Skill-testing element i hur du fördelar tärningarna. ABT

 

[Genesis]

I likhet med Dread blir det mer ett spel som spelarna utsätts för än som dom har någon typ av fri agens i. Samtidigt som det ju finns ett Skill-testing element i hur du fördelar tärningarna. ABT

Det känns lite mer som ett spel som är menat att läsas och inte spelas. Som läsning är det en kommentar på hur det är att vara socialarbetare. Men jag tror inte att det skulle vara så effektivt att förmedla detta i spel. Känns som att det mer skulle vara "Jahapp, där missade jag vadhannuhette. Nästa scen. Yes, lyckat! Nu slipper jag min utbrändhet. Haha, Frida missade sitt slag. Hon kommer att förlora i nästa runda. Jag leder!"

Vill man faktiskt ge spelarna upplevelsen av att bry sig om de här människorna och känna vanmakt över att inte kunna hjälpa dem, så tror jag att man bör lägga upp det på ett annat sätt. Men, som sagt, som text som är en kommentar på hur Socialtjänsten fungerar så har spelet definitivt en egg, och då kan det absolut vara en poäng att man inte har mycket inflytande som spelare.

Samtidigt så lyckas ju jeepformsspel ge bleed utan större spelarinflytande, så det är ju möjligt. Men då behöver man antingen mer struktur och hjälp att åstadkomma detta, eller helt enkelt ha en bra spelledare som är duktig på sådant. Men fem minuter per fall gör det ju helt klart svårare att skapa ett engagemang hos spelarna.

 

[2097]

Det känns lite mer som ett spel som är menat att läsas och inte spelas. Som läsning är det en kommentar på hur det är att vara socialarbetare. Men jag tror inte att det skulle vara så effektivt att förmedla detta i spel.

Det finns ju en del spel i den “read-only”-genren innan. Ex vis Power Kill av John Tynes och Vigilante av Phil Reed. Tycker absolut inte det behöver vara något fel.

Känns som att det mer skulle vara “Jahapp, där missade jag vadhannuhette. Nästa scen. Yes, lyckat! Nu slipper jag min utbrändhet. Haha, Frida missade sitt slag. Hon kommer att förlora i nästa runda. Jag leder!”

Jag tolkade spelet som att det var avsiktligt att skapa denna typ av brechtisk alienering. Lite Guy Debord-vibb också eller Camus. Jag har ibland fått intrycket av vissa (långt från alla, tack och lov) som arbetar inom socialen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen att dom har fått en sån här inställning.

Vill man faktiskt ge spelarna upplevelsen av att bry sig om de här människorna och känna vanmakt över att inte kunna hjälpa dem, så tror jag att man bör lägga upp det på ett annat sätt.

Ja, ett förslag jag isf har är att utgå från Jason Morningstars “Fight Fire”, ett Fate-baserat spel om brandmän som varvar ganska slitande emotionell såpopera i deras privat- och yrkesliv med intensiva, skrämmande och hjärtkrossande brandsläckningsscener.

 

[Genesis]

Det finns ju en del spel i den “read-only”-genren innan. Ex vis Power Kill av John Tynes och Vigilante av Phil Reed. Tycker absolut inte det behöver vara något fel.

Power Kill! Tack. Jag ville referera till det i posten ovan, men hade glömt vad det hette. Och jag håller med om att det absolut inte behöver vara fel. Det är en intressant genre.

 

[2097]

Jag drömmer om att någon gör en maffig 300 sidors bok som bara handlar om att vara en del av en byråkrati. Supercrunchigt. Jag hade läst och spelat sönder det!

Finns ju också GURPS Boardroom and Curia. Tyvärr inte så bra.

Sidonot till dom som efterlyst mer länkar. Det är bökigt att göra länkar. Bara så ni vet. Men jag gör det för er?

 

[RasmusL]

Det känns lite mer som ett spel som är menat att läsas och inte spelas. Som läsning är det en kommentar på hur det är att vara socialarbetare. Men jag tror inte att det skulle vara så effektivt att förmedla detta i spel. Känns som att det mer skulle vara "Jahapp, där missade jag vadhannuhette. Nästa scen. Yes, lyckat! Nu slipper jag min utbrändhet. Haha, Frida missade sitt slag. Hon kommer att förlora i nästa runda. Jag leder!"

Vill man faktiskt ge spelarna upplevelsen av att bry sig om de här människorna och känna vanmakt över att inte kunna hjälpa dem, så tror jag att man bör lägga upp det på ett annat sätt. Men, som sagt, som text som är en kommentar på hur Socialtjänsten fungerar så har spelet definitivt en egg, och då kan det absolut vara en poäng att man inte har mycket inflytande som spelare.

Samtidigt så lyckas ju jeepformsspel ge bleed utan större spelarinflytande, så det är ju möjligt. Men då behöver man antingen mer struktur och hjälp att åstadkomma detta, eller helt enkelt ha en bra spelledare som är duktig på sådant. Men fem minuter per fall gör det ju helt klart svårare att skapa ett engagemang hos spelarna.

Beror väl helt på hur en frejmar det? Om jag pitchat det som ett tungt och hemskt och mörkt spel, väljer spelare efter förutsättningarna och sänder de vibbarna när vi sätter oss ner så kommer det få det här att flyga.
För extra hemskhet: Skulle ju vara rätt obehagligt om spelskaparen kunde samla in en bunt verkliga men anonymiserade fall, mixa dem en aning för att omöjliggöra igenkänning och sedan låta spelledaren sälja det som "det här är saker som hänt i verkligheten" för att få spelarna att ta ner deflector shields. Vet ju av de anonymiserade snippets jag ibland får höra av mina bekanta som jobbar med sådant här att "Lina Ström"-nivån och värre inte är särskilt ovanligt...

 

[2097]

Rasmus, ditt motargument här är lite ortogonalt mot det Genesis lyfter. Har du tagit dig en kik på dice & clouds?
"Hjärnspöken" är extremt skralt på högerpekande pilar. För att få känslan av vanmakt och hopplöshet som gör dom här fallen rättvisa så behövs tycker jag åtminstone att man ska kunna försöka engagera sig med SIS. Istället främjar mekaniken (tolkar Genesis — och jag instämmer — vid en ytläsning av spelet, men ABT såklart) snarare detachment & disengagement med materialet och en ökad cynicism. Vilket kan vara gameplay-as-intended såklart.

Visst har du rätt i att det går att pusha rätt långt med fasorna men det du beskriver är en "uphill battle" mot spelets design; och det borde gå att hitta/skapa en design som mer gör det du ber om här (jag föreslog ju att utgå från "Fight Fire").

PS hoppas du inte tycker jag ogiltiggör det du säger för du lyfter ju en bra poäng m hur hemskt det är.

 

[RasmusL]

PS hoppas du inte tycker jag ogiltiggör det du säger för du lyfter ju en bra poäng m hur hemskt det är.

Inte alls, jag har bara en annan idé om hur det skulle kunna fungera

Rasmus, ditt motargument här är lite ortogonalt mot det Genesis lyfter. Har du tagit dig en kik på dice & clouds?

Det var länge sedan, får kanske läsa om det där ikväll!

"Hjärnspöken" är extremt skralt på högerpekande pilar. För att få känslan av vanmakt och hopplöshet som gör dom här fallen rättvisa så behövs tycker jag åtminstone att man ska kunna försöka engagera sig med SIS. Istället främjar mekaniken (tolkar Genesis — och jag instämmer — vid en ytläsning av spelet, men ABT såklart) snarare detachment & disengagement med materialet och en ökad cynicism. Vilket kan vara gameplay-as-intended såklart.

Visst har du rätt i att det går att pusha rätt långt med fasorna men det du beskriver är en "uphill battle" mot spelets design; och det borde gå att hitta/skapa en design som mer gör det du ber om här (jag föreslog ju att utgå från "Fight Fire").

Jag tänker mig att målet är att spelarna ska sättas i skorna på socialarbetare som redan insett att systemet är trasigt, att belastningen är högre än vad som går att hantera och att spelarna och deras karaktärer ska gå från "att bry sig om sina invånare" till "att bry sig om sin egen överlevnad". När de börjar försöka "stänga av" ska de fortsätta få helt bisarrt hemsk skit upptryckt i ansiktet. I fem minuter. Utan möjlighet att lägga mer tid eller göra något åt saken. Sen iväg till Karl Olle. Skäll av kommundirektören. Förstasidan i tidningen. Stressa genom ärenden. Lina Ström igen, som inte går att lösa. Inga tjänster kvar pga Olle. Aj, trauma. Ny vecka, skicka Lina-mappen till kompisens skrivbord. Nya ärenden. Ny galenskap. Osv. Just detatchment är vad det här leder till, tänker jag, men det ska inte börja där.

Det är tydliga linjer mellan mekanik och fiktion på ett sätt där reglerna inte riktigt följer spelvärldens logik, men det funkar bra i exempelvis Medan Världen Går Under och dess hack, jag tror att det kan funka bra här också. Men det skulle, om jag körde det, hänga på rätt inramning.