Nekromanti tropes vs women

[Troberg]

Med andra ord: jag ser inte riktigt vad argumentet "för att de funkar" passar in.

Det förklarar deras återkommande förekomst.

Ja, jo, men "det funkar" ju för en specifik avgränsad målgrupp, den som den alltid funkat på.

För att bredda marknaden krävs nog något som funkar för fler. Och det kanske innebär att man måste avskeda de kunder som det funkar för idag, eftersom det kan vara så att de håller tillbaks utvecklingen av bättre spel på grund av att det gamla vanliga funkar.

För många år sen bråkade jag med "gamers" om det som idag kallas "casual gaming". Framsynt som jag är hävdade jag att det som inte ansågs av gamers som "riktiga spel" i själva verket var framtiden för spelen och spelbranschen. Något som idag inte är en lika kontroversiell åsikt.

Men fortfarande hör vi "hardcore gamers" definiera spel och berättelser och allt annat på ett sätt som exkluderar nästan allt som är nytt och spännande.

Så "det funkar" ända tills skeppet sjunker.

Visst är det så. Fast, datorspelsmarknaden är ett sjunkande skepp av massor av anledningar. De har missat tåget med telefonspelen. Nästa generation konsoller verkar floppa (Nya Wii var en gäspning i media, tittade man inte i hyllorna i butikerna så kunde man missar releasen. Nya XBox verkar mest vara en TV-box och verkar mest få uppmärksamhet för vad den är dålig på. PS4 känns bara som en PS3 fast lite mer.). Tillverkarna har inte förstått att de måste sänka priserna (när nio av tio spel är skit så kan inte ett spel kosta 550 spänn). Inga nya spelidéer från storbolagen, alla nya idéer kommer från uppstickare som tex Kerbal Space Program och Minecraft. Företagen satsar på grafik när folk egentligen vill ha spelvärde. Osv...

Jag vill också poängtera att jag inte lägger några moraliska värderingar i mina kommentarer om varför vissa tropes förekommer, jag bara konstaterar vad jag tror är anledningen.

 

[Halken]

Trådnekromanti!

Utan att ställa frågan tycker jag att du besvarar "Har orginalitet (istället för klichéer) ett värde?"
och "Varför använder man de då?"

Nämligen att datorspel stagnerat som historieberättande medium och därför måste tvinga sig att göra något nytt respektive att företagens budgetar är för stora för att någon ska våga göra något nytt.

Och slutsatsen blir då som Seter skriver att det är casualspel (eller indie) som är spelens framtid eftersom det är där det händer nya saker.
Men för att lyfta fram de spel som är framtiden behövs kulturkritik av spel, som t.ex. feministisk analys, även om man ser spel helt som ett kapitalistisk uppdrag - eftersom kritisk framgång leder till branschtillväxt och en stark mainstream bygger på en stark indie.

Ville mest kasta in mina två cent av analys av en intressant diskussion av ett spännande fenomen.