Nekromanti Trudvansk vildmark

Andy

Vila i frid
Joined
4 May 2001
Messages
1,403
Location
Ågesta, Stockholm
Re: Trudvansk vildmark (OT)

D20 systemet tycker jag också ska följas och det inbjuder till det. Det är ett, i min mening, heltäckande system som verkligen kan användas strikt och precis som det är, utan några modifikationer.

D20 går och, enligt min mening, ska "utnyttjas" och allt ska maxxas och power game:as. Men det farliga är att jag tycker SL ska vara lika mycket power game:ing som spelarna. Reglerna ligger som en rejäl borggrund för hela spelet och det finns få situationer (regelmässiga sådana) som det inte finns regler för.

Det som denna diskusion verkligen har hjälpt mig med är att komma till rätta med situationer där jag som SL vill ha kontroll över att handlingen i historien ska leda framåt. Att jag som SL alltså kan göra en "Force majeure" och leda handlingen framåt precis som jag vill även om det innebär att en av rollpersonerna plötsligt blir nedslagen och medvetslös, med fuskade tärningsslag eller inte.
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Re: Trudvansk vildmark (OT)

WORD broh!

Du har hajat hela den biten som är bland det största SL-medel som finns, men som skall användas på en lagom nivå (endast nödfall), vilket du också är införstådd med. Jag tycker det är härligt när man kan komma överens och hjälpa varandra. :gremwink:

Det är inte till för att förstöra handlingar och spel med, utan för att korrigera historien med då det behövs.

Att jag som SL alltså kan göra en "Force majeure" och leda handlingen framåt precis som jag vill även om det innebär att en av rollpersonerna plötsligt blir nedslagen och medvetslös, med fuskade tärningsslag eller inte.
Precis det jag menar, förespråkar och har sagt... fast detta mer kortfattat av vad jag min krångelapa lyckades med. :gremgrin:
 
G

Guest

Guest
Re: Trudvansk vildmark (OT)

Jo självklart...

Jag brukar oftast förbereda ett äventyr efter scener.... Vilka scener vill jag att spelarna ska få uppleva och vilka scener ska jag lägga extra krydda på. Oftast blir det när spelarna kommer till ett visst mål, eller stöter på en viss individ eller upptäcker en specifik sak. Allt annat runtomkring är fluff, fluff som alla vet att det existerar men är inte av betydelse...

Vi vet att gubbarna slår upp sina tält på kvällen, vi vet att dom äter ett mål mat om dagen, vi vet att dom tvättar av sig om det finns en bäck i närheten osv osv... Är det viktigt? Ja, självklart är det viktigt, men är det viktigt att påpeka och beskriva varje gång? Nej!

Alla går vi och bajsar, men vi kanske inte tänker på det varje dag, eller iaf inte minns det... :gremgrin:
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Re: Trudvansk vildmark (OT)

Precis lexx.
Då har vi ju kommit fram till det allesammans. Det väsentliga och oväsentliga är det man bör minnas att regigera det just efter vilka de är. I böcker och i rollspel skiter och pissar nog alla, men skriver man om det, spelar man det. Icke, för de är oväsentligt, likvälsom att en spelare inte behöver påpeka att hans RP klär på sig varje morgon. :gremsmile:

...Om nu detta inte är väsentligt i just ett fall att t.ex. en RP skiter så jävla illa att han tar död på den onda demon som just skall till att döda dem. :gremwink:
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,402
Location
Lund
Kan det vara något?
Jo, nått sådant ja.
Om man vill snabbspela lite underresans gång så kan man köra jag så.
Sedan så kanske man kan slänga in lite mer civilation & sådant så amn kan rollspeal lite under resans gång åxå.

/ Johan K, som förösker få till lite sådant under resans gång
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,401
Location
Helsingborg
Re: Trudvansk vildmark [långt]

Jag ser vad allt ditt spellande handlar om... Ditt stora problem:
OSÄKERHET!!!
Att vilja ta till regler är för mig osäkerhet. Nu är meningen innan klumpigt formulerat, för med detta så vill jag inte förorda systemlöst spelledande, men från vad jag har märkt av de nya spelledare som jag hade i mina gamla spelgrupp (det var väl 3-4 stycken) så ville de stödja sig på reglerna för att det "inte skulle bli fel". Om någon inte gick som spelarna ville ha det, så kunde de åtminstone skylla på att de följde reglerna.

Du skriver senare i tråden att regler är hjälpmedel och jag håller med om detta, men man måste också betänka att det är hjälpmedel för spelarna så att de kan förstå världen. Om du tar bort hjälpmedlet så lämnar du dem oförberedda. Det bra du kan få fram av det här är just att få dem nervösa men det är också allt. Sannorlikheten att du får fram negativa känslor om dig som spelledare är dock större.

SLs ORD ÄR LAG - du står över allt, ja regelböcker också , du väljer hur spelet skall styras. Glöm inte bort det. Blir de sura får de vara det då, de förstör ju seriöst erat rollspelande. :gremwink:
Att köra med ett regelsystem är också att säga att båda parter (spelledare som spelare) förbinder sig till något. Om du vill ändra eller ta bort regler, så tycker jag det är god hyfs att tala om det för spelarna, för annars har de faktiskt all rätt till att bli sura.

Grejen med att styra saker i din väg är att det kräver fingertoppskänsla från din sida eller valmöjlighet från spelarnas sida. Om en slutskurk drar iväg efter en strid mot rollpersonerna och de inte har någon som helst chans att komma ikapp så känner de sig styrda då det här är ett väldigt (för mig) klyschigt sätt som någon kommer undan på. Dock finns det bra och dåliga klyschor.

Fingertoppskänsla innebär att skurken släpper fram ytterligare skurkar som hindrar rollpersonerna så att huvudskurken kommer undan (bra klyscha) eller att denne gör att spelarna måste välja mellan honom och någon annan annalkande fara eller att det helt enkelt inte gör något om skurken blir fasttagen eller dör, för han har en tvillingsyster med samma tankar eller styrs av någon annan huvudskurk som står högre i rang.

/Han som tycker att det alltid finns alternativa vägar som man behöver ta - så om någon ska bli av med en ring så behöver (så ska man inte) gå den rakaste vägen och låta någon slita av ringen från fingret, utan ringen kan istället snos av en tjuv som upptäcks av rollpersonen och under jakten så snubblar tjuven och tappar den utför relingen eller så sker en storm som ger valmöjlighet mellan sin tappade ring och rädda sina kamrater
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Re: Trudvansk vildmark [långt]

Ja du, Han. Jag vet inte vad jag skall säga.
Att regler får spelare och spelladare att känna sig trygga gentemot världen - så att de förstår sig på världen, det må vara möjligt. Så är det nog, säkert. I alla fall i början, det lär ju röra sig om en slags trygghet man behöver de första 150 rollspelskvällarna kanske. Sedan kan de det där utan och innan som en själv, ungefär.

Men, jag har aldrig varit en person som låtit mig förlita min SL-skicklighet och självförtroende på regelboken - det låter helt... Schumt, kanske är ordet jag söker. Jag låter snarare min formåga att vara en trovärdig och rolig spelledare bli mitt självförtroende. Känner de att SLP'n är verklig, känner de att det är så spännande så de kissar på sig - ja, sådant finner jag självförtroende i. Nu har jag ju inte världens bästa självförtroende och är nog långt ifrån en väldigt bra SL - men sån är min värdering i alla fall.
Antingen så får jag spelet att flöda, antingen så har jag skrivit och berättat om en välgjord värld under spelmötena, eller så har jag det inte - att spelarna skulle tappa sin kontakt och förståelse för världen ligger väl snarare hos sådana förändringar (en dåligt skriven, en dåligt fram lagd värld som är svår att ta till sig), än om jag skulle lägga om reglerna för parering av tvåhandssvärd?


Att köra med ett regelsystem är också att säga att båda parter (spelledare som spelare) förbinder sig till något. Om du vill ändra eller ta bort regler, så tycker jag det är god hyfs att tala om det för spelarna, för annars har de faktiskt all rätt till att bli sura.
Låt mig klargöra något för alla som missförstår mitt resonemang varje gång jag diskuterar något sådant:
Jag idkar inte rollspel utan regler. Jag pratar om att ta bort och göra om ett fåtal regler som man kanske helt enkelt avskyr eller tvekar inför. Inte att man skall göra sitt rollspel regellöst. Jag har själv nästan alla originalreglerna till DoD 91(N91) har modifierat om några få, och har gjort om systemet för att göra en RP.
Jag ämnar inte den feta texten till dig, Han. Du påstod inte (i alla fall inte direkt) att jag förespråkade ett regellöst system, konstigt nog brukar folk tro att det är så på den punkten, så jag förklarar det bara. :gremgrin:
Att jag snackar och överlägger med mina spelare...
Det trodde jag var självklart att jag gjorde?
Bara för att jag vid något stackars sällsynt tillfälle skulle göra och har gjort fejkslag, det som jag berättat om, så betyder inte det att jag är en fascistspelledare som skriker åt min spelare, gör precis som jag vill o.s.v. eller kastar ut dem om de klagar på en regel. Sådant tar jag till mig om jag ser att kritiken stämmer.

Jag och mina spelare är nära kompisar som vissa av oss har känt varandra större delen av livet och vi pratar mycket kring spelet. Självklart tar jag inte bort, eller sätter in, en regel utan deras vetskap. Jag berättar om den och dess funktion, tycker de inte om den så säger jag att vi kan testa i alla fall, och det tycker dom också. Känner jag att regeln klappar finfint för det jag tänkt mig så säger att "den tar vi sa polisen". :gremwink:
Nå, "surheten" jag snackade om kan komma ibland från någon när man som SL sätter ned foten i allmänhet, som att "Jo men den regeln skall vi ha, för alla andra gillar den och jag har gjort den för just det." Har man bestämt sig så har man, SLs ORD ÄR LAG, han skall kunna lägga om saker om det gynnar hans agerande och effektivitet där bakom skärmen (fast helst främst något som gynnar majoriteten av hela gänget), och han får lättare att styra spelet, då skall han göra det. Dock skall han ju självklart säga till sina spelare att han gör det, men de kanske inte gillar det - men de vänjer sig. Man får inte vara rädd för sina egna vänner, det är ju absurt.

Nå, jag håller med dig Han, att det finns snyggare sätt att sköta allting på. Men jag vill bara visa Andy att det finns en väldigt enkel början som han kan fila till senare. :gremsmile:
Först och främst tycker jag han skall lära sig att leda spelet, inte bli spelarnas passiva papagoja "Nej men så här är det, lille SL, så vill vi ha det! Och du, om du kollar regeln på sida 4, spalt 3, så kan jag göra som jag vill!"
Han behöver förstora sina SL-ballar, kliva fram, tänka efter och köra på, slipa och jobba på sitt spelledande, men då måste han först se till att ingen spelare trampar sönder allt han försöker med. Han måste visa att det är han som bestämmer, men också att allt kan diskuteras - (självklarhet, det skall ju inte bli något kallt krig mellan SL och spelare).
Men främst borde Andy lära sig de enkla grundknepen, som det där med att spola tiden och inte - det väsentliga och oväsentliga. Han får nog titta så mycket i regelböckerna :gremwink: och springa efter sina bortskämda spelares gnälliga röster att han aldrig haft tid att slipa sitt spel.


Well, förlåt mig... :gremsmile: Men jag trodde att man på sina ställen kunde läsa detta mellan raderna.
Men av trötthet och ett försök till att hinna svara på alla Andy's och lexx's inlägg igår så stressade jag och mina inlägg blev textmässigt ganska så hejkon-pejkon .
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,401
Location
Helsingborg
Re: Trudvansk vildmark [långt]

...att spelarna skulle tappa sin kontakt och förståelse för världen ligger väl snarare hos sådana förändringar (en dåligt skriven, en dåligt fram lagd värld som är svår att ta till sig), än om jag skulle lägga om reglerna för parering av tvåhandssvärd?
Kan det inte bero på lika delar spelledare, värld och regler? Jag menar, reglerna visar hur världen fungerar rent fysiskt och spelledaren är det som förmedlar världen till spelarna.

Först och främst tycker jag han skall lära sig att leda spelet, inte bli spelarnas passiva papagoja "Nej men så här är det, lille SL, så vill vi ha det! Och du, om du kollar regeln på sida 4, spalt 3, så kan jag göra som jag vill!"
Varför kan inte spelledaren reglerna då och använder dem till sin fördel?

Utöver detta så vill jag mest påpeka att det finns en annan spelstil också och den går ut på att spelarna faktiskt styr det mesta. Det kan vara skönt för en spelledare också, eftersom denne då kan åka med i baksätet i vad spelarna planerar. Om jag inte kan en regel så frågar jag spelarna och tar hjälp av dem. Då slipper jag också tänka på reglerna.

I slutändan så tycker åtminstone jag att båda parter ska vara varandras papegojor och i symbios skapa de berättelser som de vill vara med i. Jag gillar inte när endera parten får för mycket att säga till om (eller tycker sig ha det), även om vissa scenarier kan kräva det. Det är då undantagsfall.

Well, förlåt mig... Men jag trodde att man på sina ställen kunde läsa detta mellan raderna.
Det är svårt att göra detta när du raljerar med VERSALER. Då känns det mer som att du sätter ner foten och knäpper alla på näsan över hur det ska vara. Det var åtminstone den uppfattningen som jag fick.

Men främst borde Andy lära sig de enkla grundknepen, som det där med att spola tiden och inte - det väsentliga och oväsentliga.
I sådana fall kan han googla lite på "scene framing" som är en extrem variant av det. Jag själv har lekt en del med det och fått underhållande (=lyckade) resultat. Bland annat så körde jag hoppande kronologisk ordning - en historia där spelarna återberättade vad som hade hänt under en vecka (som de inte hade spelat - vi spelade igenom det medan de berättade det) för en spelledarperson.

/Han som kan säga att det där var ett rätt rälsat scenario
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Re: Trudvansk vildmark [långt]

Kan det inte bero på lika delar spelledare, värld och regler? Jag menar, reglerna visar hur världen fungerar rent fysiskt och spelledaren är det som förmedlar världen till spelarna.
Jo, det är väl faktiskt sant, på stora taget går det väl hand i hand.

Varför kan inte spelledaren reglerna då och använder dem till sin fördel?

Utöver detta så vill jag mest påpeka att det finns en annan spelstil också och den går ut på att spelarna faktiskt styr det mesta. Det kan vara skönt för en spelledare också, eftersom denne då kan åka med i baksätet i vad spelarna planerar. Om jag inte kan en regel så frågar jag spelarna och tar hjälp av dem. Då slipper jag också tänka på reglerna.

I slutändan så tycker åtminstone jag att båda parter ska vara varandras papegojor och i symbios skapa de berättelser som de vill vara med i. Jag gillar inte när endera parten får för mycket att säga till om (eller tycker sig ha det), även om vissa scenarier kan kräva det. Det är då undantagsfall.
Jojo, det där ser jag inga fel i, jag gör nog båda delarna, och tycker om när vi allesammans kan ha ett fint samspel, men jag hatar när spelarna skall börja gräva sönder ett t.ex. scenario som kräver annorlunda spel just för att de minsann läst regelboken de med.

Det är svårt att göra detta när du raljerar med VERSALER. Då känns det mer som att du sätter ner foten och knäpper alla på näsan över hur det ska vara. Det var åtminstone den uppfattningen som jag fick.
Ja, väldigt dumt av mig, det erkänner jag. För jag är en sammarbets-SL, inte en burdus jäkel. Saken är nog den att jag försöker ta i så hårt för att Andy skall visa framfötterna lite och inte bränna handen på allt som har med regler att göra. Som han sade är regler allt han tänker på och lutar sig på - han borde även se den artistiska och fantasi-inriktade biten också, och det vill jag nog pressa så hårt att jag låter som en rollspels-Hitler.

I sådana fall kan han googla lite på "scene framing" som är en extrem variant av det. Jag själv har lekt en del med det och fått underhållande (=lyckade) resultat. Bland annat så körde jag hoppande kronologisk ordning - en historia där spelarna återberättade vad som hade hänt under en vecka (som de inte hade spelat - vi spelade igenom det medan de berättade det) för en spelledarperson.
Hm, fint tips, hoppas att Andy gör det då. :gremgrin:

(Kände allt på mig att Han snart skulle skjuta in ett fint tips till Andy, så som Han alltid gör).
 

ikaros

Warrior
Joined
4 Jan 2005
Messages
210
Location
Göteborg
Re: Trudvansk vildmark [långt]

Återberättandet var ett coolt sätt att återge en resa. Ska lägga den på minnet, tack.

Jag tänkte föreslå att låta spelarna beskriva resan, inte som en berättelse utan bara spåna fram den ala samberättande, fast man får ytterligare lite om det blir en lägereldsberättelse för en främling.

Det som gör en reseberättelse tråkig är (tror jag) att det inte finns några val som betyder något, inte ens skenbart betydelsefulla val. Det man får är en händelselös, repetitiv, delvis improviserad saga upprabblad. Det krävs mycket inlevelse av SL för att få något sådant bra. Om spelarna får berätta resan själva så kan dom väva in massa småsaker som ger färg till resan, saker som är svåra att göra själv som SL utan att inkräkta på spelarnas frihet.

Eller så snabbspolar man.

Personligen så har jag inte testat samberättarlösningar så mycket men jag har börjat experimentera mer på sista tiden. Tidigare har jag mest klipp eller beskrivit hur miljön ändras under färden, dvs snabbspolat.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,401
Location
Helsingborg
Personligen så har jag inte testat samberättarlösningar så mycket men jag har börjat experimentera mer på sista tiden. Tidigare har jag mest klipp eller beskrivit hur miljön ändras under färden, dvs snabbspolat.
Att snabbspola är skönt. Det jag brukar försöka visa upp är skillnaden i landskap. Om de möter några så brukar jag fråga spelarna om de vill interagera med dem, annars så skippar jag det. I en del fall ger det inget och i andra så får de rykten eller bytesmöjligheter.

Om spelarna är med på det, så brukar jag vilja förmedla den inre resan. Det kan vara diskussioner mellan spelarna som jag sedan avslutar genom att berätta hur miljön byts och de anländer till sin diskussion. Idag triggade jag det genom att fråga vad de skulle göra när de anlände till ett ställe (och det var ändå bara en färd inom en stad) och när de diskuterat igenom det hela, så beskrev jag miljön som de kom in i och vi körde vidare med deras planer.

Man kan också börja med diskussioner kring någons bakgrund. Det behöver inte vara några djupare diskussioner, men ett försök till att fördjupa rollpersoner. Att ställa frågor som "Har du varit i Atrema tidigare?" eller än aggressivare och ställa frågan "Varför har ni [eller "du"] varit i Atrema tidigare?". Bara korta saker som det där kan vara tillräckligt.

Annars brukar jag köra med rejäla klipp.
Spelarna: "Vi drar till Kandra"
Spelledaren: "Ni känner lukten av Kandra redan innan ni ser den och när träden viker sig undan så framträder staden nedanför er. En månad har förflutit..."

...eller än kortare.
Spelarna: "Vi drar till Kandra"
Spelledaren: "...och vandrar in på Katten och Gurkan i Kandra som är standardstället för äventyrare."

Fast det här har väl inte mycket med Trudvangs vildmark att göra.

/Han som ibland brukar fråga "Hur ser det ut?" när det är dags för miljöbeskrivningar
 

Osbjer

Warrior
Joined
7 Jan 2007
Messages
356
Location
Inflyttad till Göteborg
Skulle du vilja delge oss din lista så kunde vi kanske hjälpas åt att färdigställa den, eller snarare bygga vidare på den eftersom den antagligen aldrig blir färdig. Jag tycker att en sådan lista vore det perfekta hjälpmedlet för mig.

/j
 

neowyn

Swordsman
Joined
19 Sep 2003
Messages
637
Location
Stockholm
Re: Vildmarkslistan

Jag saknar en avrättningsplats på listan.

En gruva eller ett dagbrott kanske skulle kunna läggas in?

en favorit jag har är en vacker och välskött trädgård mitt i vildmarken, den brukar kunna ge upphov till en eller två frågor.
 

Zolod

Veteran
Joined
6 Feb 2004
Messages
124
Location
Jämtland
Re: Trudvansk vildmark [långt] (OT)

SLs ORD ÄR LAG!!!
Nej, du har fel, det där är ett av de mest korkade dumma missförstånd som många spelledare tror på, ett missförstånd som förstör massor av äventyr.

I våran spelgrupp finns det en person som förr gjorde väldigt mkt som dig när han var spelledare, han tänkte ut sin handling ganska väl för hela äventyret och det var oftast en i grunden spännande handling, men alla hans äventyr blev mer eller mindre misslyckade. Problemen uppstod när vi spelare skulle göra något som gick emot hans idé med äventyret, då tog han till din metod "SLs ORD ÄR LAG", och trots att regelboken kanske sa annat, trots att världsbeskrivningen sa annat och trots att allt rimligt förstånd sa annat så ville han ha sin vilja igenom. Detta ledde självklart till missnöje hos oss spelare och till sist till att vi, mer eller mindre medvetet, gick emot allt han tänkt om sitt äventyr, spelade våra rollpersoner uselt eller helt enklet var helt likgiltiga inför vad som hände dem.

Mot det kan jag kanske ställa mig själv och mina äventyr som oftast utvecklats till långa kampanjer som jag tror alla spelarna uppskattat. Mina äventyr är sällan väldigt detaljerade, och väldigt många, mycket viktiga delar av äventyrets handling uppkommer under spelets gång, detta eftersom jag vet att spelarna kommer utöva stort inflytande över det vare sig jag vill det eller inte. Jag är alltid noga med reglerna (den tolkning av regelböckerna som är just våran spelgrupps praxis, inte exakt hur det står i böckerna), och om jag själv är osäker på hur något ska tolkas kan jag rådfråga spelarna om vad de tycker. Och även när jag är spelare så vill jag alltid ha det så, om jag upplever att det som händer min rollperson är orättvist så säger jag det och då är det upp till spelledaren att genom att antingen hänvisa till reglerna eller genom argumentation övertyga mig om varför det inte är det.

Ditt exempel från Viking är t.ex. ett perfekt exempel på uselt spelledande, det hade lett till totalt uppror från spelarna i min spelgrupp, och även något som jag aldrig bara hade accepterat. Om jag spelade en stor stark viking och någon "liten sprätt" lyckas slita av mig en ring, då vill jag veta hur sjutton det går till. Då kan det antingen avgöras genom att man slår ett slag, på det sätt som reglerna säger, och då ska jag självklart ha en fördel eftersom jag är starkare, eller så får spelledaren komma med en bättre version, som kan förklara hur det går till att jag tappar ringen.

Spelande i våran spelgrupp kan sammanfattas med följande princip som får förklaras genom en liten dialog (självklart är det bara för att förklara det hela rent principiellt, vi är inte så elaka att vi bara sådär skulle slänga ut en kompis ur gänget för att han inte skötte sig så bra som spelledare :gremtongue:).

-Spelledaren: Jag är ju spelledare så jag bestämmer ju.
-Spelarna: Men om vi inte gillar det du gör kan vi ju bara avsätta dig.
-Spelledaren: Ja, det förstås. Då får jag se till att ni gillar det jag gör. Ja, ja då fortsätter vi med spelandet!
 

solvebring

Superhero
Joined
19 Mar 2004
Messages
13,027
Location
Fellingbro/Arboga
Re: Trudvansk vildmark [långt] (OT)

Det här har vi redan diskuterat om hur länge som helst, så den där kommentaren samt svaret du givit den orkar jag tyvärr inte att svara på igen.
Läs istället alla inlägg i tråden noggrant och du finner en vidare diskussion onödig, om inte minst uttröttande.
Sorry...
 

Zolod

Veteran
Joined
6 Feb 2004
Messages
124
Location
Jämtland
Re: Trudvansk vildmark [långt] (OT)

Det här har vi redan diskuterat om hur länge som helst, så den där kommentaren samt svaret du givit den orkar jag tyvärr inte att svara på igen.
Läs istället alla inlägg i tråden noggrant och du finner en vidare diskussion onödig, om inte minst uttröttande.
Sorry...
Ja, och det har jag full förståelse över. Jag har läst igenom hela tråden och är själv oftast av den uppfattningen att disskusioner på internetforum nästan alltid blir olidliga just därför att man alltid förväntas upprepa sina argument minst en gång för varje person som skriver något som svar till något man själv skrivit. Jag förstår väl varför många nästan verkar vilja bli emotsagda (folk tycker om att tjafsa, och man får ju ofta en kick av det) men egentligen borde de väl vara mer nöjda om de bara får stå oemotsagda. Själv är jag bara glad över att jag gick in här på forumet idag (det var ett tags sen senast) och efter att ha läst dina och andras inlägg i den här tråden blev inspirerad till att själv formulera mina tankar runt ämnet, och när jag gjort det var jag bara tvungen att skriva det. Sen kan det såklart lite då och då vara väldigt intressant med en lång och intensiv debatt, men i det här fallet är jag bara glad att jag slipper se mitt fint skrivna inlägg söndertrasat i tio olika deltrådar där alla sedan kräver att jag återigen ska redogöra för det jag skrivit.

Ja, ja... det här var bara ett till fall där jag spontant kände för att skriva vad jag först kom att tänka på när jag läste det du skrivit. Jag måste vara på sånt humör idag...
 
Top