Pathfinder: Kingmaker
SL: Ok, så din mästersvärdssmidare till rådgivare har kommit på besök från grannbyn fem dagar bort och har begärt en audiens med dig.
Fightern och den lokala baronen: Ok, ja, jag går till tronsalen för att ta emot henne.
SL: Ja, hon kommer in och går fram till dig. Och så säger hon: Min lord! Jag har ett ämne som jag desperat behöver diskutera med dig! Vänligen res till min verkstad så vi kan prata om saken!" Och så vänder hon sig om för att gå.
Fightern: ...vänta, va? Går hon härifrån istället för att faktiskt prata om det hon behöver prata om? Eh... ok, jag säger...
SL: Hon har redan lämnat salen och är påväg hem igen. Hon kan inte höra dig.
Fightern: Ok, jag kallar till mig vakten och ber dem springa ifatt henne och hämta tillbaka henne hit.
SL: Vakten begriper inte vad det är du vill. Vill du faktiskt få reda på varför hon besökte dig får du nog resa till hennes verkstad.
Fightern: Men det tar ju fem dar! Och menar du på fullt allvar att hon gått i fem dar för att komma hit bara för att ge mig ett kort meddelande om att hon vill prata med mig för att sen gå fem dar hem igen? När hon hade ett utmärkt tillfälle att prata med mig när hon ändå var här för att ge mig meddelandet?
SL: Ja, det var så hon valde att göra. Så reser du till verkstaden eller inte?
Fightern: Alltså, min PR tänker att om det inte var viktigt nog att berätta för honom när hon faktiskt var här så var det nog inte viktigt nog att han ska ta sig tid att resa dit. Har han vägarna förbi någon gång så kanske han går till verkstaden för att fråga vad det handlade om. Kanske! Eller när jag tänker efter så lägger han ut en arresteringsorder på henne istället för hennes försök att slösa med min RPs dyrbara tid!
Pathfinder: Kingmaker igen
SL: Du får ett meddelande om att din alkemistrådgivare behöver prata med dig?
Fightern: Jaha, vad vill den gamla knäppgöken nu då? Nåväl, kan jag inte skicka lite vakter för att hämta hit honom? Det tar ju tre dar att gå dit!
SL: Nej, han vill visa dig något i sin verkstad.
Fightern: *suck* Nåja, han hade sinnesnärvaro att skicka ett meddelande i alla fal, alltid något... Jaja, vi reser väl dit.
SL: Ja, det händer ingenting på vägen.
Fightern: Men det tar tre dar...
SL: Det tar mycket riktigt tre dar. När ni kommer till världshuset där han bor så ser ni ingenting särskilt.
Fightern: Jaha, vi kliver väl in på gården.
SL: När ni går in på gården så ser ni alkemisten vid en eld. Han verkar dricka någon slags magisk brygd.
Fightern: Ok, sånt man gör som alkemist, I guess.
SL: Brygen gör att han växer ungefär en decimeter. Han skriker rakt ut och stirrar på er med galna ögon. Slå initiativ!
Fightern: Ok, jag slår 19.
Rangern: Nice, 25!
Barbaren: ...7.
Trollkarlen: 12.
Clericen: 16.
SL: Yes, så rangern börjar.
Ranger: Ok, jag skjuter honom med min pilbåge. *rull* Nice, 19 på tärningen! Det blir 32 på att träffa. Så skadan blir...
SL: Du missar.
Rangern: Jag missar vår gamla hispiga alkemistrådgivare på 32?
SL: Yep.
Rangern: ...ok...
SL: Yes, så fighterns tur.
Fightern: Ok, well, jag springer väl fram och försöker hugga honom med mitt svärd. *rull* 17. Ja, det blir ju 29, så miss...
SL: Yep. Då är det alkemisten. Han kastar en bomb på er som träffar er alla. Slå en dex save.
Fightern: *rull* 20.
Rangern: 22.
Barbaren: 9. Inte min dag idag.
Trollkarlen: 14.
Clericen: 3.
SL: Yes, så ni som klarade 16 tar 8 skada och ni andra tar 17.
Clericen: Yes, så då borde det vara jag.
SL: Nej, alkemisten kastar en till bomb. Slå ett dex save.
Fightern: 15.
Rangern: 24.
Barbaren: 17.
Trollkarlen: 12.
Clericen: 7.
SL: Yes, så ni som klarar 16 tar *rull* 13 skada, ni andra tar 26.
Clericen: 26 skada? Jösses... Nåja, men nu är det min tur?
SL: Nej, alkemisten kastar en bomb till.
Clericen: Men va fan, tre bomber på en runda? Som inte går att ducka utan att ta skada på?
SL: Yes, jag tänkte att det skulle vara lite utmanande. Så slå saves. Ni som klarar 16 tar 10 skada, ni andra tar 21.
Clericen: Ok, jag är nere...
SL: Just ja, ni som misslyckats med någon av era saves brinner för en t6:a varje runda tills ni släkt elden också.
Fightern: Så klart...
Två rundor senare
Fightern: Ok, så där var vi alla döda och vi lyckades göra totalt 9 skada på vår hispiga gamla alkemistrådgivare eftersom att barbaren lyckades slå en nat 20:a en gång som då så klart blev blev en vanlig träff eftersom att vi är för dåliga på vapen för att kunna träffa en hispig gammal alkemist.
SL: Ja, så kan det gå.
Fightern: Ok, så var du trött på kampanjen eller...?
SL: Vad menar du?
Fightern: Ja, men den här encountern som såg ut att vara en helt vanlig social interaktion med en NPC som plötsligt förvandlades till en strid med en tarrasque - hur hade du tänkt dig att vi skulle klara den utan att dö hela högen?
SL: Jo, men det är ju upp till er att fatta vettiga taktiska beslut.
Fightern: Men hur ska vi kunna fatta vettiga taktiska beslut i en sån här situation? Encountern ifråga - inklusive svårighetsgraden på den - kom ju helt out of the blue! Plus att den verkar vara gjord för att just såna rollpersoner som vi har byggt inte ska kunna klara den!
SL: Ja, men det är som sagt upp till er att hantera sånt.
Fightern: Men... aagh!
SL: Nåja, vi tar väl och slutar för ikväll där. Vi kan väl höra av oss om när vi träffas för att slå fram nya rollpersoner?
Fightern: Ok. Visst. Vi säger så.
Übereil