Jag har sett klart säsong tre av Riket, även kallat
Riket - Exodus.
@Ymir skrev tidigare en recension av serien där den fick tummen upp och jag håller med! Har några reservationer, men kommer till dessa senare.
Vill börja med att säga att jag var väldigt nervös för denna nya säsong. Riker var min absoluta favoritserie när jag var yngre, tillsammans med Twin Peaks. Och ironiskt nog slutade andra säsongen för båda dessa serier med en enorm cliffhanger, och ironiskt nog har båda fått en tredje säsong flera år senare. Grejen var bara att säsong 3 av Twin Peaks var riktigt riktigt usel och en av de största tv-besvikelserna jag någonsin varit med om. Så jag var naturligtvis orolig för att denna nya säsong av Riket skulle göra mig lika besviken. Som tur är så oroade jag mig i onödan! Detta är en värdig uppföljare! Jag undrar dessutom om inte Lars von Trier lagt in en subtil känga till David Lynch i form av en onding som kan förvandla sig till en uggla, vilket ju också finns i Twin Peaks. Lite som för att säga “Det är såhär man följer upp sin serie, din jävla amatör!”
Historien tar vid i nutid. Den mest centrala karaktären Karen, en äldre kvinna som går i sömnen, beger sig till sjukhuset för att avsluta det Fru Drusse påbörjade för så många år sedan. Samtidigt anländer Stig G. Helmers son, spelad av Mikael Persbrandt till sjukhuset för att ta reda på hur det kunde komma sig att hans framlidne far drevs till vansinne här.
Jag undrade hur de skulle följa upp allt som hände i säsong 2. Den avslutades ju som sagt med en enorm cliffhanger och jag tänkte att man nu så många år senare helt enkelt skulle sopa den under mattan. Men till min glädje gör man inte det! Alla plot hooks följs upp, och dessutom på ett både listigt och tillfredsställande sätt!
Även de nya historierna engagerar, både den centrala spökhistorien och alla små knäppa sidohistorier. Riket har ju alltid blandat mysticism med humor och det görs även här mycket bra! Vi har både obehagliga och bisarra övernaturliga händelser och knasiga upptåg från personalen på sjukhuset, vilka alla verkar vara mer eller mindre knäppa. Det är tydligt att von Trier inte har höga tankar om läkare.
En sak som funkade ibland och ibland inte är en märklig meta-historia där allt i Riket, samtidigt som det hände på riktigt, i serien också finns i form av en tv-serie regisserad av Lars von Trier. Detta blir för mig lite rörigt och tillför inte särskilt mycket. Det är ju inget nytt att von Trier i sann Brecht-anda i sina verk hela tiden på ett metaplan vill påminna om att detta bara är en film. Det är väl en av de sakerna jag inte riktigt gillar i hans verk. Jag fattar liksom att det bara är film, han behöver inte förklara det för mig. Men jag borde ju inte vara förvånad då han ofta gör såhär. Och det får ju lite av en payoff i slutet….
…och slutet vill jag tala lite om. Jag ska inte spoila det, var inte oroliga. Men jag kan säga så mycket om att det absolut kommer att vara en vattendelare, vissa kommer gilla det och vissa kommer bli upprörda. Jag gillade det! Och jag var inte så förvånad över det heller.
Det fanns dock en sak som jag inte gillade med serien och det var Persbrandt som Stig G. Helmers son. Ingenting fungerade tyvärr med den här karaktären. För det första tycker jag att Persbrandts skådelspeleri är väldigt slött. Det finns ingen nerv, inget engagemang, det känns verkligen som att han håller på att somna. Jag fattar att det aldrig kan bli så bra som med Ernst Hugo Gäregård, men detta var verkligen under all kritik.
Dessutom finns det mycket med hur karaktären är skriven som bara inte håller ihop. Med denna karaktär passar von Trier på att göra sig lustig över PK-Sverige exempelvis genom att Helmer Jr. vill kalla alla patienter för “hen”, att han vill påpeka att han är feminist etc. Nu är jag ju själv extremt PK, men jag har inget alls emot att man skojar om PK-ängslighet, jag tycker att det kan vara väldigt roligt. Problemet är att Helmer Jr. är helt fel karaktär för detta. Han framstår ofta som ärkekonservativ och det första han gör är att kalla någon för “bögjävel”. Det passar inte att han också ska vara PK. För att det skulle funka skulle han behövt vara en lite mer hipsteraktig karaktär, spelad av en lite yngre skådis. Dessutom kommer hans dansk-hat alldeles för snabbt, redan efter första dagen på Riket står han på taket och skriker “Danskjävlar”. Detta är ju något som hände den äldre Helmer efter väldigt lång tid, han hade varit tvungen att ofrivilligt lämna sitt jobb i Sverige under förnedrande omständigheter och hamnat på en plats som sakta brutit ner honom. Jag antar att mycket av det som händer Helmer Jr. egentligen var skrivet för Helmer den äldre och där hade det funkat riktigt bra, men här blir det bara pannkaka av allt.
Dock blir vi tack vare Helmer Jr. presenterade för det absolut bästa skämtet i hela serien: Alla svenskar som jobbar på sjukhuset har startat gruppen “Anonyma svenskar” där de träffas på möten och stöttar varandra för att stå ut i helvetet Danmark. Fantastiskt kul!
Det finns även lite andra saker som drar ner upplevelsen något. Alla skämt landar inte, vissa storys rinner ut i sanden och så vidare. Men detta till trots är den tredje säsongen riktigt bra! Jag rekommenderar den starkt till alla som gillar de två första säsongerna!
