Lite umgängesblabb
Åååh, här är man borta en helg å så missar man såna här fina diskussioner!!!
Kunde ni inte passat på att diskutera om vampire är ett riktigt skräckrollspel eller om en kvast får +100 skada om man byter ut alla strån mot drakhår, eller något annat nipprigt medans jag var borta!? :^)
"Nu ska vi bara vänta på när Rising berättar om alla flickvänner han och hans grupps rp haft. Och alla fyllevänner i Chronopia."
Well, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, right?
Den största anledningen till att vi gillar väldefenierade släktband är för att vi tycker det är svårt att hitta på rollpersoner som kan komma in i spelargruppen utan att det blir krystat och dumt.
Ofta gör ju inte alla rollpersoner samtidigt, utan det är en person vars RP har dött/flyttat/försvunnit/skaffat barn och slutat äventyra eller liknande som skapar en ny rollperson, och då gäller det att motivera varför denna, helt nya okända främling ska få komma in och bli en naturlig medlem i äventyrargruppen. Varför skall de andra lita på honom/henne?
Eftersom relationer mellan rollpersonerna är så viktigt för oss, så beslutade vi på ett tidigt stadie att vi var tvungna att brodera ut varje rollpersons relationer "utanför spelgruppen" när man skapade dem. Vad kommer han ifrån för familj? Var har han arbetat? Vilka platser har han besökt? Tidigare flickvänner? Barndomskamrater? Till de viktigaste personerna skriver vi också korta beskrivningar, (eller skapar rollformulär på en gång åt dem!) så att vi vet ungefär vad det är för sorts personer som han/hon bekantat sig med.
På så vis så kan man på ett mycket naturligt och friktionsfritt sätt introducera nya karaktärer till spelgruppen. "Hej vänner, det här är en vännina till mig; Novaressa! Ni vet, ni kommer väl ihåg att jag har berättat för er om när jag var med i gycklargruppen Ruter Sju? Ha ha, ja, det var Novaressa här som såg till att vi upplöstes! Ha ha, jo, det var det visst! Hon skulle jonglera med fyra ägg och en krökt dolk samtidigt som hon skulle cykla på en enhjuling baklänges genom ett helt långbord utan att röra någon tallrik eller några bestick. Hon var framme vid baronessan Crimilda och alla applåderade, men när hon såg att baronessan satt och kikade in under hennes kjol, då tappade hon koncentrationen och föll omkull, rakt på den vackra bröllopstårtan i nio etage och... tja... Det hela hade varit mycket komiskt om det bara hade varit något av äggen som landade i skallen på baronessan..."
..eller nåt. Nya rollpersoner flyter obemärkt in i spelargruppen. Faktiskt är det så att vi ibland sitter och nästan längtar efter att någon spelare skall ta mod till sig och göra en rollperson av någons släkting/barndomsvän/arbetskamrat som vi hört mycket gott om.
Sedan älskar vi att skaffa vänner. Jamenar, alla dessa gånger man startar på ett värdshus och frågar spelledaren vad det finns för andra gäster... Det är iofs kul, men när man kommer in på ett värdshus och spelledaren säger "vid deras vanliga bord sitter Emli och Fnoob och bälgar i sig mjöd från Rödskäggs. (någon spelare säger "ha! som vanligt...") Vid Emlis sida sitter det dessutom en liten dam, en rosenkindad dvärgflicka med honungsblonda flätor... (spelarna busvisslar) Framme vid baren sitter en stupfull drakonit i trasiga kläder och gråter ut för Karnov, som skyndsmat passar på att hälsa er välkomna med en kort nickning (spelarna nickar tillbaka. Någon andas förnöjt ut och sträcker lite på sig, för att markera sitt välbehag). Vid barens andra ände ser ni självaste Took Bredbälte (höjda ögonbryn) som tittar upp från sin ölmugg och flinar ett tandlöst leende mot er. (någon spelare tar omedelbart över och springer mot Took för att omfamna honom och be honom berätta om allt han varit med om sedan de sågs senast, de börjar beställa drinkar, Took kommer presenteras för Emli och Fnoob, en djeflarns massa öl & mjöd kommer drickas och den stackars rödgråtne drakoniten kommer ofrivilligt att dras in i en massa dvärgiska öldrickarsånger och man kommer efterhand att försöka hitta en ny flickvän åt honom, eller (om man blir riktigt fulla) försöka vinna den gamla tillbaka, genom någon hemskt korkad plan. Kort sagt; det kommer bli en höjdarkväll!!!) :^)
Det blir aldrig riktigt lika kul om man bara kommer in i en massa värdshus fulla med främlingar, hela tiden. Som spelare tycker jag att det är trist, som spelledare är det fullständigt bedrövligt.
Allihopa: Skapa familjemedlemmar och skaffa bekanta! Det finns inget som är så trist som ett relationslöst rollspel. IMHO, naturligtvis.
/Rising
som springer iväg och svarar på andra trådar
Jag kan spela i timmar utan en enda mordisk orc, men jag tror inte mina spelledarpersoner är tillräckligt intressanta för att umgås med...