Nekromanti Unika urban fantasy karaktärer

[God45]

Ett av mina backburner projekt som jag precis plockat fram och jobbat lite på är en urban fantasy kampanj. En sak i den som jag vill göra annorlunda från hur det brukar vara är att jag vill gå ifrån "Så här fungerar vampyrer i vår värld" grejen. Nästan alla urban fantasy spel, böcker, tv-serier och så vidare bygger sig en "mythos" med hur varje typ av varelse fungerar. Supernatural har tex vampyrer som har många små tänder, dödar sina offer, vars blod infekterar offer och förvandar dem till vampyrer och som kan vara ute i solen men det är smärtsamt. World of darkness har vampyrer som är uppdelade i klaner med egna styrkor och svagheter, härstammar från Kain, inte tål solljus och så vidare.

Det är sådana fasta regler för grupper av övernaturliga som jag vill undvika, jag vill ha med grupper som kan ha olika agendor men jag vill inte ha dem baserade på släktskap. Istället vill jag att varje övernaturlig varelse är unik. Inte unik som i originell, men unik i att den är den enda av sin typ (jag kan tänka mig att ha monster som förvandlar andra till monster av samma typ men då bör det handla om max en handfull individer som finns lokalt) utan unik i att den är den enda av sitt slag i världen. Jag vill inte heller ha ett gemensamt ursprung för monstren så du kan ha vampyren med en massa små tänder som tål solljus och bara dör via halshuggning och som blev till genom en förbannelse OCH vampyren som inte tål solljus, inte har huggtänder alls, kan förvandla sig till fladermöss och som är resultatet av genetisk mutation i samma stad.

Så jag håller på att fylla min stad med en hög unika monster och finner snabbt att jag har två problem. Det första är att allihop är alldeles för formade av mina preferenser. Detta är oundvikligt till viss del, det är trots allt jag som ska gestalta dem som npc:er men jag finner att antingen är de väldigt märkbart "God45 Npc:er" eller så är de jag som försöker gå emot mina egna preferenser och då känns de krystade och oinspirerade. Det andra problemet är att de inte står ut tillräckligt mycket. En av mina potentiella spelare beskrev det här som omvända unik snöflinge fenomenet. År av World of darkness spelande har tränat mig till att hata karaktärskoncept som är "Den sista av sin sort" eller "Hälften X/hälften människa" eller är "unika och speciella". Varför? Eftersom de är spel som handlar om personlig skräck och politik mellan grupper och då passar de unika snöflingorna inte in. När folk göra unika snöflingor där får vi världens sexigaste askfat Samuel Haight. Men här måste varje karaktär vara ett koncept som står ut och är djupt nog eftersom varje karaktär är den enda av sin sort och man måste kunna berätta en stor mängd historier centrerade runt dem utan att det blir gammalt. Så jag tänkte därför tappa den kreativa energi här på forumet och be er posta intressanta "unik snöflinge" koncept för urban fantasy här så att jag kan sno dem och använda dem som NPC:er i min kampanj. Tack på förhand

tl dr jag behöver "unik snöflinge" karaktärskoncept som är den enda av sitt slag att använda som npc:er i en urban fantasy kampanj. Kommer ni på några posta dem här

 

[slanfan]

Ricky Smallfrie. Container-mekanikern.

För två århundraden sedan flyttade en Hustomte in under en lada. För mutor i form av gröt och torkad frukt hjälpte han bondens familj med vardagssysslor och enklare reparationer. När bonden dog och äldsta dottern tog över gården valde tomten att stanna. Mutorna fortsatte men övergick tillsammans med tidsandan till kaffe, choklad och formbröd.

Åren gick och staden växte ut över gårdar och byar i området. Ladan revs, men av en händelse så byggdes på platsen en pulversoppefabrik. Så Tomten valde att stanna. Fabriksmaterial, restprodukter och kasserade partier med pulvermat tolkades som gåvor. Det som hamnade i containrarna bakom fabriken lagades och lämnades pliktskyldigt i närområdet till både lokalbefolkningen och de hemlösas förtjusning.

Nu har många år gått sedan Tomten kom till platsen. Från det enorma fabrikskomplexet blickar han om nätterna ut över den urbana mardöm som omger platsen. Han är tillfreds. Områdets vakthundar känner honom och skulle aldrig låta någon skada Tomten. Väktarna vet inte att tomten är där, men de anar att något är lurt. De har inga dock klagomål, kvarglömda telefoner systemrensas, slitna kängor putsas och lagas, bilar tvättas och gångjärn oljas. Nästan varje morgon finns reparerade maskinkomponenter att hämta för de i närområdet som vet var en ska leta.

Ett fåtal gatubarn, prostituerade och andra nattmänniskor har stött på Tomten. De kallar honom Ricky Smallfrie och en urban legend om "minimannen med gåvorna" har börjat sprida sig i staden.

Vad vill Ricky: Tja, han vill ha smarrig mat och en plats att kalla "hemma", för lämpliga mutor kan han laga eller restaurera nästan vad som helst.

Hur är Ricky: Han är undvikande i det extrema. Men kan lockas fram med extravaganta gåvor. Han fastnar inte på kort eller övervakningsfilm. Han gömmer sig bakom höga stängsel, moderna larmsystem, vakthundar och säkerhetsvakter. För att fånga honom skulle det krävas en riktigt finurlig fälla, då han kan hantera all form av mekanik och elektronik. Dessutom är han förmodligen smartare än rollpersonerna. Om han skulle gå med på ett samtal så är han artig men ytterst "bondsk" (tänk Mutant UA).

 

[Cybot]

Smågudar. Gudar över en speciell plats eller kanske ett visst ting. De där flertalet av gudar som drog nitlotten i kraftlotteriet, eller helt enkelt föddes så sent att alla de där trevliga domänerna redan var tagna (även om öppningar finns. Bit, guden över internet, är nuförtiden minst lika mäktig som Artemis, jaktens gudinna (som har gått ifrån att vara en av de absolut mäktigaste till en något mindre gud).
Deras natur och krafter är i stort beroende på vad de är gud över, men det finns nästan alltid ett dussin eller så i en större stad. Vissa lever sig verkligen in i sin domän, allt ifrån den skönsjungande guden över broadway till den slemmige blottarguden i Central Park.
Andra tar inte den här "Gud" grejen så allvarligt, men de finns där och de är absolut inte någon man bör göra sig ovän med.

Spoiler: kommentarer

En små gud låter intressant men jag kommer bara ha med en av dem för annars blir de en grupp. Mitt problem är att jag redan har med Diana som en försvagad jakt gudinna som nu blivit gudinnan av monsterjägare. Så jag har en gudinna som rör sig i staden som ledarinnan över en grupp vanliga människor som jagar monster men ingen vet att hon är en gud. Så jag tror att jag kan ha med en mindre gud till men då kommer problemet, vilken ska jag välja? Internet guden är inte lokal nog att göra något i staden tex och en sångargud är inte precis en maktfaktor...

Guden över Växelpengar. Han är egentligen en ganska mäktig gud, men bryr sig inte särskilt mycket om sin domän (förutom då och då när han ser till att den senaste planen för att byta ut mynt mot elektroniska betalningsmedel totalt misslyckas). Äger en lokal spelhåla (alternativt ett kasino om staden är tillräckligt stor?) där han underhåller gästerna med mynttrick. Kanske är han involverad i den undre världen (jag menar, att skjuta någon med en hagelpatron laddad med dimes är ju totalt något en gud över växelpengar skulle göra), kanske är han bara en affärsman med ett visst inflytande.
Märk väl, att om han äger ett kasino så kommer han att i princip vara övermäktig innanför dess dörrar. Tusentals enarmade banditer, alla fyllda med småmynt.

Fuck yes! En helt fantastisk ide! Jag kommer ju helt klart ge honom ett casino kallat Olympus eller något!

 

[God45]

Här är vad jag har hittills när det kommer till de större NPC:erna i staden:

Diana/Danielle:

Danielle har dragit ihop en grupp av individer som haft negativa (ofta blodiga) upplevelser av det övernaturliga och som vill hämnas. Hon har matat dem med information verklig och påhittad om hur hemska övernaturliga varelser är och hur man dödar dem. Hon har tränat dem till imponerande höjder av kompetens och brutalitet på kort tid och hon leder dem i ett systematiskt korståg där målet verkar vara att förinta alla stadens övernaturliga invånare.

Danielle är i hemlighet Diana den uråldriga romerska gudinnan över jakten. Eftersom jaktens roll har minskat i betydelse har Diana ändrat inriktning och blivit gudinnan över monsterjägare. Hon reser runt och etablerar celler av monsterjägare i städer runtom i världen innan hon fejkar sin egen död under en jakt vilket driver cellen till ännu mer jakt för att hämnas sin fallne ledare.

Diana är kort, svarthårig och har en kraftig men atletisk kroppsbyggnad. Hon kör ofta runt i en röd sportbil med mer vapen än de flesta militärbaser. I en strid är hon brutal och exakt. Hennes förmågor låter henne också spåra och identifiera svagheterna hos sina fiender. Diana är osårbar och läker alla utom de allra farligaste skadorna inom ett par sekunder.


Victor Grant

Victor har en demon inlåst i sin själ men vet inte själv om det. För en generation sedan kämpade en kabal av mystiker och ockultister mot en demon någonstans på andra sidan världen. De lyckades knappt besegra den men kunde inte döda den eller stoppa den långsiktigt. De tog det desperat beslutet att låsa in demonen i nästa själ som kom ner från himmelen, på det sättet hoppades de att demonen skulle växa upp som en människa och glömma sin egentliga natur. De förberedde sig på det värsta, demonens återvändande och hämnd...

Men i ett direkt brott mot dramatikens och narrativets lagar hamnade själen i ett barn på en helt annan kontinent, växte upp och utvecklade krafter med en familj som älskade och förstod och ingen kom på hans 16:de födelsedag för att berätta vad han egentligen var. Victor som barnet hette växte upp med föräldrar som var aktiva inom den amerikanska väckelserörelsen och de "visste" direkt när deras son började flytta runt klossar utan att röra dem att Victor var välsignad av herren. När barnet blev äldre och kunde övertala de runt honom att konvertera med bara ett par ord, läka de sjuka och hans skugga i vissa ljus verkade ha vingar var det bara mer bevis.

Victor är idag en man i 40års åldern och driver en mega-kyrka i staden. Han är troende men egentligen mer intresserad av sin egen stolthet och prestige än av att sprida något budskap. Han har ingen aning om vad han egentligen är utan tror sig själv vara välsignad och utvald av Gud. Han är helt medveten om den övernaturliga världen och dess många invånare och är en av de mest aktiva och profiliska medlemmarna av den i staden.

Victor driver "Kyrkan" som han kallar den, en organisation som har satt upp lagar och regler för stora områden av staden där de agerar som den "övernaturliga polisen". Victor rekryterar aggressivt övernaturliga som han anser vara "goda" och erbjuder dem pengar, beskydd och andra saker som de behöver mot att de följer hans regler och upprätthåller dem. Han är också en bra uppdragsgivare om spelarkaraktärerna vill frilansa.

Victor är svår att skada, har telepati och telekinesis, kan läka sig själv och andra och slå ner folk med "gudomlig vrede" (helveteseld). Oh, och om han dör släpps demonen helt fri.


Carl Braggio

Carl är en ghoul. Han jobbar som begravningsentreprenör och äter hjärnorna från kropparna han tar hand om. Han får ibland problem med det, han absorberar minnena från de vars hjärnor han äter av och får då och då reda på saker som han mår dåligt över eller känner behöver fixas. Vid de tillfällena försöker han söka upp andra som är mer "praktiska" som kan ta hand om det. (Yes, han är en plot hook utdelare. En sen då, det behövs ju ibland.)

Carl är också en doktor och driver en klinik för övernaturliga som inte kan gå till ett vanligt sjukhus.


Leopold

Leopold är mästaren över katter. Han är ibland en person och ibland en hel flock katter som kan vara utspridd över hela staden eller samlas till en samlad flock kapabel att slita människor i bitar. Han ser mer än någon annan i staden och så länge det finns katter kvar någonstans i staden så är han mer eller mindre omöjlig att döda. Han är en av de övernaturliga som vägrar följa Victor Grant och hans kyrkas regler och planerar helt öppet uppror bland missnöjda övernaturliga.

 

[God45]

Mindre npc:er:

Melinda Holden:
Driver en "farm" precis utanför staden där hon föder upp helveteshundar i en gammal flygplans hangar. Helveteshundarna är stora osynliga hundar som ibland kan ses i ögonvrån som stora svarta skepnader. Melinda har lite blod från något icke männskligt i sig, bara en gnutta, som låter henne se och kontrollera hundarna. Hon säljer gärna hundarna till andra inom den övernaturliga världen mot pengar, värdefulla föremål eller pengar.


Georgia Hamill:
Necromancer gängledare. Använder zombies som muskler, pratar med spöken för att få information och äter själar för att sätta exempel.


Arthur Bertram:
Våldsvampyr. Lever på våld, blir starkare nära det och svagare om han inte är nära eller deltar i våld på lång tid. Övernaturligt våld ger honom mer energi och gör honom starkare.


Sarah Ramirez:
Fylld med parasiter från en annan dimenson som talar med henne telepatiskt. Parasiterna skyddar henne och ger henne begränsade övernaturliga förmågor.


Barry "Prof" Graham
Stundande död på grund av cancer kan göra vem som helst desperat. Men ganska få personer kastar sig in i det övernaturliga för att finna en lösning. Ännu färre sluter avtal med någonting de inte riktigt förstår för att rädda sig själva. Men Barry Graham gjorde det och sedan dess har han letat desperat efter ett sätt att ta sig ur sitt avtal.

 

[Sia]

Mika Eisenberg:

Siare. Genom att fysiskt röra vid en människa kan hon fånga glimtar ur personens framtid. Fokuserar hon sina krafter så går det att rikta synen i tid och rum, men det gör henne trött efteråt. Synskheten fungerar även för föremål, där hon kan se framåt i tid vad som händer med dem. Dessa visioner stämmer i den stund de uppenbarar sig men kan ändras på karaktärers agerande. Synen fungerar även på övernaturliga och då behöver inte hon vara i fysiskt kontakt med dem, bara tillräckligt nära inom en viss radie. Hennes älskade beskyddare Jason Edwards finns alltid där för att skydda henne från alla faror. Märkligt nog är han den enda vars framtid hon inte kan se (frivilligt eller ofrivlligt) när hon rör vid honom. Det är skönt och befriande samtidigt som det är inte så lite oroande.

 

[RasmusL]

Jag gissar att du har läst Don't Rest Your Head? Följande är ytliga förslag på hur de supercoola lirarna därifrån kan passas in i en mer nutida och mindre fantastisk setting:

The Wax King - the Lord of Sewage : Sopberget bara växer och tar mer och mer av staden i anspråk. Det kommer krypande ur gränder, vid soptunnor och det styrs av en agenda. En dag kommer även du att ge efter, ditt hem kommer att fyllas med skräp och du vaknar till insikten att skräpet tagit sin boning inom dig.

The Tacks Man - Den ansiktslöse byråkraten : Han njuter av att se mänskligt lidande och frustration. Han kommer att hålla inne dina försäkringspengar och hänvisa till teknikaliteter och moment 22-argument, han kommer att se till att du faller mellan stolarna, att du försvinner ur rullarna och när du är som mest desperat kommer han att komma med ett förslag...

Mother When - No change

..

 

[Gurgeh]

Fokusera inte så mycket på att karaktärerna är unika snöflingor, fokusera istället på att de är individer. De personer/varelser som är intressanta att spela i en sådan värld eller använda som spelledarpersoner har alla något som utmärker dem. De har magiska förmågor, föremål eller arv som gör dem mäktigare och intressantare än de vanliga människorna, och dessa förmågot, föremål eller arv kan komma från precis vilken källa som helst.

*En medlem av the Great Race of Yith som besätter en professor i historia och söker efter orsaken till den stundande apokalypsen.
*En polis vars pistol innehåller metall från Excalibur.
*En hacker som tjänar en AI som flytt från framtiden och vill uppnå nirvana genom att utplåna sin egen framtida existens.
*En präst från ödlefolket som vill väcka sitt folk ur deras mångtusenåriga sömn.
*Ahasuerus -- den vandrande juden.
*En conquistador som upptäckte ungdomens källa djupt i Sydamerikas djungler.
*En rymdvarelse vars rymdskepp störtade till jorden under trias.
*En död själ som hoppar från kropp till kropp för att gömma sig för demonerna som vill hämta den till dödsriket.
*En urverksgolem som designades och vreds upp av mekanikerpräster innan Atlantis sjönk i havet för sista gången.

/tobias

Spoiler: kommentarer

Jag tror det här är ett bra sätt att tänka på det som jag inte tänkte på. Och alla dina exempel är grymma!

 

[Cybot]

Djävulens Advokat

Ibland är Djävulens advokat en omskrivning för någon som argumenterar emot vad had faktiskt tror på för att belysa svagheter i ett argument. I det här fallet är det väldigt bokstavligt. Herr Morgenstein är de facto djävulens advokat och hans juridiske representant här på jorden, även om han inte kallas Djävulens Advokat längre i offentliga sammanhang (sedan Morgenstein vs Falwell 1995 etablerade att detta var förtal och straffbart med dryga böter).

Morgensteins utseende är det av en cirka 35-årig man med nattsvart och prydligt bakåtkammat hår, en fläckfri kostym och ett brett leende (Herr Morgenstein), men det ryktas att han mycket mycket MYCKET äldre (kanske 200-300 år gammal). Han är för tillfället på en snabbvisit i staden, och stadens övernaturliga element darrar av skräck.

Spoiler: kommentarer

Super cool, måste ha med honom

 

[God45]

Jag tänker nu stjäla en karaktär nästan rakt av från Lost girl:

Mr. Cumberbatch. Unseelie fe handlare i övernaturliga vapen. Jag tänker att han är lite mer som Nicholas Cages karaktär i Lord of war och säljer till alla sidor för att tjäna mer pengar men är samtidigt för värdeful för alla sidor för att dödas.

Spoiler: kommentarer

Det är säkrare att sälja vapen än botemedel. Alla vill ha vapen, men alla vet de flesta kan skaffa vapen utan en speciell person, och vapen skaffar man innan konflikten har börjat. Så vapenleverantören är alltid värd mer levande än död.
Mot- och botemedel å andra sidan. Det är en annan femma. Behöver man botemedel är man, så att säga, under lite mer press. Det finns många som dödar helare för att hindra motståndaren från att få tillgång till hans tjänster. Ingen gillar en helare som tillhandahåller sina tjänster till vem som helst. Ingen som betyder något i alla fall.

 

[God45]

Det är säkrare att sälja vapen än botemedel. Alla vill ha vapen, men alla vet de flesta kan skaffa vapen utan en speciell person, och vapen skaffar man innan konflikten har börjat. Så vapenleverantören är alltid värd mer levande än död.
Mot- och botemedel å andra sidan. Det är en annan femma. Behöver man botemedel är man, så att säga, under lite mer press. Det finns många som dödar helare för att hindra motståndaren från att få tillgång till hans tjänster. Ingen gillar en helare som tillhandahåller sina tjänster till vem som helst. Ingen som betyder något i alla fall.

Det här har du helt rätt i och jag måste tänka på det när jag gör fler npc:er. Den enda helaren jag har just nu är ledaren för en av faktionerna i staden så om jag gör fler bör jag knyta dem till en faktion. Det ger också möjligheter för plot hooks. Vill du ha helning måste du deala med en organisation och vill du ha det på en pålitlig basis måste du antagligen gå med i faktionen i fråga. Om någon spelar en helare har de en intressant situation eftersom alla vill ha med dem på sin sida men samtidigt absolut inte vill att hon går med någon annan.

Spoiler: kommentarer

Tänkte det snarare som en cynisk kommentar från Mr.Cumberbatch, men ok

 

[Mannen i skogen]

I stadens park bor några dryader i träden. De vill helst bara vara, och är bekymrade över att mängden grönområden minskar, och att träden alltid sågas ner och ersätts med nya när de blivit 20 år. Träd ska kunna bli över 100, menar dryaderna.
Dryaderna är kompisar med en alv som jobbar på ica, som har lovat att se vad han kan göra åt saken. Än så länge sitter det en namninsamlingslista vid alvens kassa, och en insändare i tidningen, men det kan bli radikalare åtgärder…

Spoiler: kommentarer

Det här är inte riktigt vad jag är ute efter. Jag vill inte ha en grupp av någon sorts övernaturliga. Sedan är deras mål och medel för små och oviktiga. En alv som jobbar på ica låter som buskis ala Mutant och det vill jag inte ha nära det här projektet.

Det är ju inte alls buskis. Han jobbar ju självklart på ica för att kunna infektera mat med alvsporer i ett desperat försök att föra vidare sin utdöende ras gener. Att sen några människor dör på ett mystiskt sett för att de får en allergisk reaktion är tragiskt men nödvändigt, och det finns ju så många människor...

Omdelbart bättre Cybot I like the cut of you jib. Det ger grejen där spelarna tror det här är comic relief buskis grejen och sedan smälter folk inifrån

 

[Ymir]

Hú Y?olán ???

En uråldrig húlij?ng. Hon var verksam i världen i långt svunna dagar, då hon hemsökte Kinas gränsland i jakt på människohjärtan åt sina demoniska mästare. Men hon förälskade sig i en dödlig, en ung general, och räddade hans liv, ett brott för vilket hennes mästare fängslade henne i en glaciär i tusen år, tills hon på något vis bröt sig fri. Jagad av demoner som ville släpa tillbaka henne till mästarna i Av?ci strövade hon runt i världen och grubblade på sakerna hon drömt under sin fångenskap i glaciären. Med tiden kom den demoniska existensen för Y?olán att kännas meningslös och tom, och hon började söka efter ett sätt att bli en människa och få uppleva människors känslor och drömmar, trots att det skulle kosta henne hennes odödlighet.

Y?olán är stark, snabb och i princip odödlig; hon kan dödas av vanliga vapen, men skulle det ske upplöses hennes form bara i ett flimmer av körsbärsblommor och inom kort inkarneras hon som en vit räv någonstans i närheten. I sin mänskliga form är hon en underskön mer eller mindre kinesisk kvinna, men om hon försvagas får hon vit hud och spetsiga, rävlika öron, typ så här (varning spoilar slutet på 'Painted Skin'). Från sin 'naturliga' rävform kan hon dock inte hux flux ta en trovärdig mänsklig skepnad, utan bara bli en övertydligt demonisk, vitskimrande figur; för att se ut som en riktig människa använder hon en hud från ett dräpt offer, som hon draperar över sig själv och transformerar genom magi. Hon måste äta människors hjärtan av och till för att överleva, annars försvagas hon gradvis, för att till sist återgå till andevärlden och riskera att sluta upp i Av?ci. Hon behärskar obskyr, ålderdomlig magi, men den används primärt i form av ritualer och alkemi och nekromanti, och är inte omedelbart användbar i en strid. Hon kan använda sin hud-magi för att tillfälligt byta utseende med folk; detta går till så att hon på magisk väg avlägsnar sin och deras hud, varpå hon helt sonika byter ut dem.

I Staden har Y?olán antagligen allierat sig med Leopold, i opposition till Victor - det är rentav möjligt att Victor är en av demonerna som förföljt henne i tusen år. Hon har en lätt fanatisk tro på fritt val och hatar idéer om öde och karma, samtidigt som hon innerst inne inte kan skaka av sig sin obekväma vetskap om hur världen är beskaffad, och hur hon är en rebell mot oövervinnerliga krafter. Detta gör att hon ibland faller in i depression och frustration. Om hon möter människor och övernaturliga väsen som förälskat sig i varandra kommer hon göra allt i sin makt för att hjälpa och beskydda dem, så länge det inte på allvar hotar att gå ut över henne. Hon fattar lätt sympati för attraktiva individer av bägge könen, men hennes sanna kärlek dog för länge, länge sedan och hon är mentalt inställd på att aldrig bli förälskad på nytt. Dock är hon mer förförisk och manipulativ än vad hon är empatisk och sympatisk, och ibland begår hon illdåd mot folk utan att riktigt inse det, då hon inte är helt in touch med människornas värld och lätt kan verka bortkommen och märkligt nyfiken, trots sin ansenliga kraft. Hennes allians med Leopold är av högst tillfällig natur, om än praktisk - i och med sin sanna natur som rävande har hon ett särskilt band till djurvärlden och kan antagligen både kommunicera med katter, hundar och liknande djur - men inte kontrollera dem som Leopold. Till syvende och sist är hennes mål att hitta en magisk metod att bli en riktig människa, och kan någon locka med ledtrådar till denna hennes långa strävan skulle hon antagligen överge alliansen med Leopold på ett ögonblick.


(Y?oláns mål att bli människa verkar kanske lite konstigt i en vanlig urban fantasy-kontext; varför skulle en odödlig varelse med magi och awesome vilja bli dödlig och patetisk? Det kan behövas några ytterligare förklaring här: det här handlar om en ålderdomlig kinesisk världsuppfattning, där människor på ett sätt är det bästa att vara i det att människoliv har bäst potential att ackumulera god karma och därmed bäst potential att återfödas i en bättre position i samsara. Gudar och demoner, som kontrast, leven evighetslånga liv där de ackumulerar jättemycket dålig karma, och befinner sig därför ständigt på nedgång snarare än uppgång i livets cykel. Jag vill även betona premissen här att Y?olán som demon är jagad av helvetesfurstarna, och upplever sig ha en begränsad förmåga att känna känslor och glädje - genom att bli människa skulle hon dels befrias från sin skuld och slippa att fängslas i glaciären åter, och dels (tror hon, åtminstone) få uppleva en mycket färgstarkare värld där hon kan känna doften av blommor och mat och uppleva stimulans och glädje på sätt hon aldrig kan göra som en rävdemon).


(Observera också att mycket av den här karaktären är direkt lånat från kinesiska sagor samt Painted Skin 1 & 2, om dina spelare typ nördar på kinesisk film kan du vilja modda vissa element, typ gör henne till en annan slags djur än en räv, och byt ut glaciären mot ett urberg).