Unlike other games...

[entomophobiac]

Läsa rollspel är roligt. Men en sak som jag börjar tröttna på ordentligt är att nästan varenda spel har någon sorts behov av att påpeka hur det inte är som andra. Oavsett om vi pratar om varenda Forgespel jag läst eller om vi pratar om stora mainstreamspel, eller nischade småspel, så är det väldigt många som påpekar just detta: "det här spelet är inte som andra", "olikt andra rollspel...", "där andra rollspel skulle X gör det här spelet istället Y...", etc.

Det här är inte alltid ett sätt att racka ned eller klaga på andra spel är värt att påpeka. Ibland handlar det också om att försöka bemöta förväntningar som alla som läser tros ha. Utgångspunkten verkar vara att alla spelar D&D och att alla som spelar D&D är antingen lightning bolt kid eller Schwarzenegger-Conan, och därför behöver du förklara extra noga att det här spelet minsann har dödligare stridsregler, hästigare hästar, eller vattnigare vatten.

Det här är något som stör mig. Gör inte såhär. Berätta vad som är ascoolt med ditt spel istället för att prata om andra. Slutgnällt!

Vad stör du dig på, som du ofta läser i rollspel, och vad skulle du vilja att rollspel gjorde istället?

 

[Sömniga Isaac]

Vad stör du dig på, som du ofta läser i rollspel, och vad skulle du vilja att rollspel gjorde istället?

Detta är rollspels kapitlet... Berätta hellre för mig vad det här spelet gör och hur det gör för att forma den upplevelsen. Gå in direkt på med en start som säger "Det här är kärnan i det här spelet" hellre än "Det här är rollspel" ... Jag vet inte om det blivit ovanligare, men jag vet med mig själv att jag nästan slutat kika på de första sidorna av en rollspelsbok på grund av detta kapitel som somliga känner sig tvingade att lägga in.

Edit: Grejen är att det skulle störa mig lika mycket om brädspel gjorde en sådan grej med en ingång i regelhäftet med "Det här är brädspel". Känns bara kasst i mina ögon.

 

[Quadrante]

Spel som berättar en massa om ”för tusen år sen” men inget om idag.

 

[entomophobiac]

Edit: Grejen är att det skulle störa mig lika mycket om brädspel gjorde en sådan grej med en ingång i regelhäftet med "Det här är brädspel". Känns bara kasst i mina ögon.

Det här tycker jag är en sjukt bra poäng, som jag inte resonerat över. Just att rollspel envisas med att prata runt rollspel istället för att bara gå rakt på sak.

 

[luddwig]

Jag stör mig på spel som använder onödigt många ord. Skriv hellre kort och koncist än pratigt.

Jag stör mig även på spel som tjatar om hur häftiga de är. Gör gärna häftiga spel, men lita på att läsarna själv fattar det häftiga.

 

[Vitulv]

När rollspel inte är tillräckligt speliga. Jag inte så himla intresserad av att läsa metaplotter, låtsas-lexikon och om re-skinnade religioner.

Jag vill läsa spelgrejor - regler, koncept och crunch - inte mediokert worldbuilding-runk (för det är fan nästan alltid aaaastråkigt och paddigt skrivet).

Edit: och för att inte bara vara en okonstruktiv gnällkuk: bygg in din worldbuilding i äventyren där det hör hemma.

 

[krank]

Vad stör du dig på, som du ofta läser i rollspel, och vad skulle du vilja att rollspel gjorde istället?

• Färdighetslistor där varje färdighet beskrivs med flera meningar. Om jag har fattat konceptet "färdighet" så behöver spelet inte ge fyra exempel på vad man kan göra med "Akrobatik". "Närstrid innefattar all typ av närkamp, både boxning och kampsport, och även strid med handhållna vapen" jamen hördu, det där kunde jag räkna ut genom att det heter "närstrid" och att du inte har några färdigheter specifikt för typ stångvapen eller tae kwan do. Det behövs inte ett helt kapitel med beskrivningar av färdigheter – i 9 fall av 10 räcker det med en punktlista.
• Spelledarkapitel som utger sig för att förklara hur man spelleder, men som aldrig går in på detalj utan nöjer sig med att förklara ATT man bör skapa intressanta strider och ATT äventyren ska vara spännande. På sin höjd kanske man får en schematisk översikt av den dramatiska kurvan, men inget om hur man förbereder på riktigt. Eller för den delen hur man improviserar; det "bara gör man". Förklara hur man gör!
• "Det här regelsystemet är både enkelt och realistiskt". Det läser jag iofs mest i äldre spel men nej, Eon, du är inte "enkel och realistisk". Och även om du vore det: Sluta berätta vad du är bra på, visa det istället. Berätta vad du gör. Konkret.

Sen ska jag nog inte skriva mer för då börjar jag bara gnälla om regelsystem och hur tråkigt det är med strid igen.

 

[Oldtimer]

När rollspel inte är tillräckligt speliga. Jag inte så himla intresserad av att läsa metaplotter, låtsas-lexikon och om re-skinnade religioner.

Jag vill läsa spelgrejor - regler, koncept och crunch - inte mediokert worldbuilding-runk (för det är fan nästan alltid aaaastråkigt och paddigt skrivet).

Då hoppas jag att du har gosat ner dig i soffan med Dunder & Drakar, för det låter som om det är precis din tekopp. Ingen spelvärld och en massa crunch.

 

[Mogger]

Jag stör mig nästan aldrig på rollspel. Jag blir i allmänhet glad över att någon/några gjort sig omaket att skapa något för andra att ha glädje av. Men jag kan störa mig lite på när det visar sig att spelmakaren är nazist eller idiot. Det gillar jag inte. Jag har tyvärr ingen lösning på det, mer än att folk borde sluta med det.

 

[McKatla]

Avsnitt eller korta kapitel av typen "Detta är rollspel", "Så här spelar du / spelleder du". Bra för nybörjare, inte för någon annan – om de inte verkligen fördjupar ämnet (men det kräver mer än ett avsnitt eller kort kapitel, helst en egen bok som KULT-DL:s eminenta spelledarbok). För mig som spelat och spellett i 40 år nu är det ointressant.

Jag har däremot inget emot en skissad spelvärld (som i Mörk Borg t.ex.); det ger färg åt spelet och hur det är tänkt att spelas på ett sätt de avsnitt jag nyss nämnde inte gör. Men allt för utförliga spelvärldar orkar jag inte med; de med 70 fraktioner, en detaljerad historia på 10 sidor, 14 religioner etc. Jag och mina egna idéer får inte plats! Förutom att jag oftast blir uttråkad, även om det finns lysande undantag; Svavelkvinter t.ex., eller Oktoberlandet – men även Coriolis, Ur Varselklotet och säkerligen fler jag inte kommer på just nu.

Det jag helst vill ha är en elegant spelmotor – det finns inget som gör mig så pepp som att se en ny och intressant spelmekanik!

 

[afUttermark]

Jag gillar rollspel. Men jag läser nästan aldrig igenom reglerna. Vilket gör att spelarna ofta har bättre koll än jag på turtärningar, extra slag, fummel och annat tjafs. Jag fokuserar på världskapitel och den övergripande storyn. Därför ogillar jag när spelskaparen inte skriver ut metaploiten med en gång.

 

[Vitulv]

Jag stör mig nästan aldrig på rollspel. Jag blir i allmänhet glad över att någon/några gjort sig omaket att skapa något för andra att ha glädje av. Men jag kan störa mig lite på när det visar sig att spelmakaren är nazist eller idiot. Det gillar jag inte. Jag har tyvärr ingen lösning på det, mer än att folk borde sluta med det.

Jag stör mig rätt ofta på rätt mycket i rollspelsvärlden. Men jag tycker det är lite kul att störa sig och känna att man är medelålders. Det är ju harmlöst, liksom. Jag sitter inte och näthatar, utan går och muttrar för mig själv om hur töntigt 5e är eller vad som helst, och så försöker jag förklara för min fru varför orcher ska vara onda och att tieflings suger och varför folk som inte räknar facklor är dåliga rollspelare. Så får hon himla med ögonen lite. Eller så messar jag chrull eller Skullfungus och berättar om mitt senaste hatobjekt.

Det är förlösande att gnälla på saker man för stunden intalar sig är viktiga, men som egentligen inte spelar någon roll. Så kan man låtsas för en stund att det inte finns tusen saker i världen som faktiskt är förjävliga, läskiga och eländiga.

 

[vije]

Jag stör mig lite på att många stör sig på ”vad är rollspel”-kapitel. (Eller jag stör mig inte, det blev bara en vacker mening Jag blir konfunderad.)

Tycker liknelsen med ”vad är brädspel” haltar. Visst - brädspel har inte sådana kapitel, men de förklarar alltid hur spelet skall spelas. Köper du typ Carcassone så står det exakt hur man sätter ut pluppar, vem, i vilken ordning osv. Ofta kan instruktionerna börja ända från ”ta ut högen med pluppar ur lådan och placera den på X”.

Så om ett rollspel typ börjar med lite världsinfo och sedan berättar om yrken och hur man placerar ut FV så är det inte jämförbart med brädspelet och vital info saknas.

Men om ”Vad är rollspel”-kapitlet är kilometerlångt eller svamlar om rollspel i allmänhet och inte specifikt spelet så håller jag med. ”Vad är rollspel” är som rubrik i dagens läge kanske inte heller helt lyckad - bara ”regler” borde duga. Eller ”så spelar du Bestar och Babianer”.

I övrigt håller jag med Vitulv - härligt att klaga och gnälla och hata passionerat!

 

[Zire]

Jag stör mig på rollspel som jag inte kan hitta i. Det viktiga är inte om det har en bra innehållsförteckning, index, separat register eller bara allmänt en tydligt organisation av boken - huvudsaken är att jag enkelt och snabbt kan hitta den information som jag behöver, när jag behöver det!

 

[Vitulv]

Vänta fan får jag säga en till grej som jag stör mig på som är helt bagatellartad? Alla [nånting på engelska] BORG-spel som släpps. Orc Borg, Pirate Borg, Corp Borg. Anglosaxerna har ju fan inte fattat hur språk fungerar. Det enda [nånting] BORG-spelet som är bra namngivet är så klart CY-BORG som är genialiskt.

 

[Rickard]

Avsnitt eller korta kapitel av typen "Detta är rollspel", "Så här spelar du / spelleder du". Bra för nybörjare, inte för någon annan

Vet inte om det är bra för nybörjare ens. Tror erfarna och nybörjare tjänat mer på "Så här spelar du" än ett spelledarkapitel och ett introduktionskapitel. Trikåer, InHuman och The Murder of Mr. Crow visar hur detta ser ut.

Men allt för utförliga spelvärldar orkar jag inte med; de med 70 fraktioner, en detaljerad historia på 10 sidor, 14 religioner etc. Jag och mina egna idéer får inte plats!

Felet för mig med dessa är att det är statisk information och inte den dynamiska som vi behöver under ett spelmöte. En fraktion är [si och så] och då är det hugget i sten. Har haft planerna på att starta en tråd som tar upp just hur man ska hantera en värld för spelande snarare än pluggande.

 

[krank]

Vänta fan får jag säga en till grej som jag stör mig på som är helt bagatellartad? Alla [nånting på engelska] BORG-spel som släpps. Orc Borg, Pirate Borg, Corp Borg. Anglosaxerna har ju fan inte fattat hur språk fungerar. Det enda [nånting] BORG-spelet som är bra namngivet är så klart CY-BORG som är genialiskt.

Medhåll.

Däremot hoppas jag att någon åtminstone filar på ett Star Trek-relaterat BORG-spel där man antingen huvudsakligen spelar Borgs eller dungeoncrawlar i Borg-kuber. "BORG BORG" vore ju ett fantastiskt namn.

 

[Vitulv]

Medhåll.

Däremot hoppas jag att någon åtminstone filar på ett Star Trek-relaterat BORG-spel där man antingen huvudsakligen spelar Borgs eller dungeoncrawlar i Borg-kuber. "BORG BORG" vore ju ett fantastiskt namn.

Jaaaaa för helvete!

 

[Vitulv]

Den här skulle kanske kunna funka som dungeonkarta i BORG BORG?

 

[Mogger]

Jo vänta! Det finns några grejer jag stör mig (orimligt mycket) på:

1. Utrustningslistor med skeva priser och/eller vikter. En så jävla basal grej som ställer vanliga jävla regler (såväl fysiska som ekonomiska som geologiska som demografiska...) på ända! Hur jävla svårt ska det vara att göra lite research!?!?
2. Setting som vore den beskriven av en tysk 1800-tals antropolog. "Sörlänningarna är si och Norlänningarna är så. Deras kraftiga käkar och buskiga ögonbryn vittnar om det hårda liv som gjort dem till dödsföraktande krigare". Väx upp! Världen funkar inte så och om du tror det faller du under kategorin idiot (se ovan).

Ja, det var väl det. Lösningen? Gör inte så!