Nekromanti Värdelös SL

[Kitzune]

Det blir också en hel del internt rollspelande i gruppen. Inte
för att vi nödvändigtvis vill sitta och snacka om våra gubbars
livshistorier i timmar, utan för att fylla ut tiden medan han inte
gör någonting. Jag tror man kan säga att det är vår
motsvarighet till det gamla "vi går och rånar en bank-
syndromet".

Hurm, ni behöver ju i och för sig inte sitta och prata om era
figurer. Gå lös på varandras rollpersoner istället då <img src="/images/icons/laugh.gif" border=0 width=15 height=15>
Börja plocka varandra i dueller och den som sist biter i gräset
kan få äran att ta självmord eller något.

/Alexander Gyhlesten

 

[Björn Hellqvist]

Alexandershugg

Efter att ha läst de andra inläggen och Dilandaus utbroderingar om läget, skulle jag nog också välja att sluta spela med snubben ifråga. I varje fall som SL; han var ju tydligen en bra spelare. Men om han inte kan ta kritik utan att bli sur, så kan han ju inte vara en särskilt bra kompis - jag menar, hur ser han egentligen på de övriga i gänget om han är så pass snarstucken? Han verkar vara en mycket osäker person, men osäkra personer brukar samtidigt vara pinsamt medvetna om sina tillkortakommanden och undvika situationer där de blir uppenbara. Kompisen verkar i det här fallet bara vara en gnällig, småsint tråkmåns. Aldrig att jag skulle vilja plåga mig igenom spelkvällar med honom. Visserligen gäller väl regeln "dåligt sex är bättre än inget sex", fast med rollspel istället /images/icons/wink.gif, men frågan är hur länge man ska låta sig nöja med det dåliga. Rollspel ska vara kul!

 

[Targon]

Finns bara ett svar

Om man vill undvika att konfrontera honom om hur dålig han är, säg till honom att ni föredrar en annan spelstil. Byt därefter helt sonika sl. Finns absolut ingen anledning att ni fortsätter spela rollspel på ett sätt som ni själva tycker är in i dödens tråkigt. Ta med er f.d. sl till videoaffären och hyr en bra rulle i stället och spela rollspel för någon som ni känner är duktigare på sin uppgift.

 

[wilper]

Hmm, ni är ju nästan vuxna, då har ni råd att köpa ett attans äventyr som han får spelleda. Köp något gammalt DoD-äeventyr eller nått, så får ni beskrivningarna på köpet också.

 

[Berserk]

Hmm... *Rynkar pannan*

Hur göra? Du kan ju försöka hitta små ljusglimtar i hans spelledande, även om det är svårt. "Fin beskrivning av landsvägen, den gillade jag!" Beröm honom sedan för dessa små, i jämförelse till annat obetydliga, glimtar och påpeka att ni vill ha mera sådant. Då kanske han blir glad över att ni äntligen gör annat än klagar och fäster sig vid att utveckla dessa små, obetydliga glimtar.

Vidare kan du ju alltid ge kommentarer som "Fin beskrivning av landsvägen! Det enda jag saknade var att du kunde berättat hur sliten den verkligen var.". Och hoppas att han på detta sätt tar åt sig den lite diskreta kritiken och tänker "Ja, om jag ger dem det nästa gång så har de INGET att klaga på".

/Berserk som för tillfället bara kommer på dåliga exempel.

 

[Rosen]

Re: "Rivalen"

Tackar - fast en rätt abrupt avvikning från ämnet, ne? (-:
Nå, det är väl inte värre än när Spunky plötsligt ville prata om den på Rävsvans-forumet, av alla ställen...

Fö så är den inte det enda jag har gjort till Khelataar i den vägen; det finns ett syster-dokument med erotiska folksägner på min egen sajt.

--
Åke

 

[Skuggvarg]

Är det så svårt då?

Han verkar vara en orimligt besvärlig person, så jag undrar hur bra kamrater ni egentligen är? Personer som tenderar att gå mig på nerverna på ett eller flera vis, ser jag inte som mina vänner, utan som irritationsmoment. Ni har redan försökt ge konstruktiv kritik, utan att han lyssnat på det. Alltså är han tjurskallig. När ni har diskuterat öppet med honom om vad som är dåligt, har han dödat de diskuterande spelarnas rollpersoner. Det är direkt omoget. Och vidare är han lättstött och grinig. Hur står ni ut med idioten? Ursäkta uttrycket, men i mina ögon är och förblir han en idiot. Om ni är hans vänner, och han är er vän, ska ni väl ändå kunna vara ärliga mot varandra? Av mig själv och mina tre kompisar, anser jag mig själv vara den sämste SL, för att mina äventyr aldrig är i närheten av de andras, kvalitetsmässigt, men vi har ändå förbannat kul när vi spelar, och det är väldigt öppet mellan oss, vi kan diskutera bra och dåliga saker med varandra utan problem.
Om ni dumpar honom har ni ingen spellokal, men det är ett problem som är till för att lösas. Hellre skulle jag spela i provisorisk halvtaskig lokal, med en bra SL, än på ett jätteschysst ställe, med en usel SL.
Om han nu är så usel, kan man undra varför ni LÅTER honom vara SL? Det är väl bara att säga "nu byter vi SL", eller "nu byter vi spel, och jag är SL". Jaja, inte så rakt på sak, kanske, men med den andemeningen iaf.
Hur som helst, det bästa är helt enkelt att säga att han ÄR skitdålig som SL, säga VARFÖR ni tycker så, och fråga honom vad HAN tycker att NI ska göra:

1. Dumpa honom som SL.
2. Byta SL.
3. Byta spel.

Du skrev inget om hur han är som spelare, men om han är totalt hopplös som spelare också, röstar jag för att sparka ut honom ur gruppen, helt och hållet. Ta tillbaka era grejer och hitta ett schysst ställe att vara på. Det är ingen omöjlighet.

/Skuggvarg

 

[Rising]

Var lite juste, mitt råd.

Okej, han är ju ändå er kompis, så ni kan ju inte bara be honom dra åt helvete. Det verkar ju inte som om han vore särskilt mogen, men jag tycker ändå ni ska ta det lite lugnt när ni ger honom kritik. Det som ni tycker är konstruktiv kritik kanske han bara ser som plumpa påhopp.

#1: Ge honom skarp kritik bara i enrum.
Alltså, om du säger "du är kass" när alla andra spelare är närvarande så kan det lätt bli pinsamt. Särskilt om alla andra spelare är ansedda som duktiga spelledare. Ta den kritiken man mot man.

#2: Ge inte "konstruktiv kritik" utan "uppmuntrande kritik".
Var noga med att poängtera vad som ändå var någorlunda bra i hans sessioner. Och när ni som spelare hamnar i en någorlunda spännande situation, agera verkligen ut då och försök ha roligt som spelare! Då kommer han koncentrera sig på sådana spelmoment i framtiden, och överge de dåliga bitarna.

#3: Ge honom lite tid mellan gångerna.
Alltså, om ni nästan alltid spelar hemma hos honom låter det som om han skulle känna sig pressad att hela tiden ha nya äventyr åt er. Jag har själv varit i en sits där mina spelare förväntade sig ett nytt äventyr varje helg, och då blev det inte särskilt häftiga äventyr, alla gånger. Om ni kommer överrens med honom att ni är hemma hos honom, men delar upp SL-bördan, så kommer han säkert ha tid att bearbeta äventyren lite och komma på intressantare intriger.

#4: Skriv ett äventyr ihop med honom.
Jo, när jag gick i mellanstadiet hade jag en kompis som skrev skitsugiga äventyr, och spelledde lika uselt. Men jag tog en gång och skrev ett äventyr ihop med honom till en superkampanj där vi själva skulle vara med som Bifigurer. (alltså som spelare, fast som agerade i enlighet med manus- kul trick, by the way) Och då såg man ju verkligen att han tänkte till när han såg hur jag lade upp äventyret. Den tid jag använde till SLP-konstruktion osv. Hans äventyr var något mindre kackiga efter det, faktiskt.

Okej, vi var ju små på den tiden, men jag tror att den här tekniken kan användas för er också. Eller umgås ni inte så mycket två-och-två?

Nå, det gav ju dubbel effekt, förresten, för när han såg hur jag spelledde de delar som han hade skrivit kunde han ju enklare se var jag "fyllde i" med miljöbeskrivningar osv. Jag tror det gav honom någon form av inblick i hur det där "broderandet" gick till, iaf. Jag tror att många dåliga spelledare (och då menar jag inte att jag är felfri, direkt) inte riktigt har någon koll på hur bra spelledare egentligen arbetar. Hur deras spelledande "går till", so 2 speak.

Prova det, och lycka till!

/Rajsing

 

[Targon]

Instämmer! [NT]

/images/icons/smile.gif

 

[Kitzune]

Re: "Rivalen"

Tackar - fast en rätt abrupt avvikning från ämnet, ne? (-:

Den låg så färskt i minnet att jag behöver prata av mig lite
om mina erfarenheter <img src="/images/icons/wink.gif" border=0 width=15 height=15>

Fö så är den inte det enda jag har gjort till Khelataar i den vägen;

Jag börjar förstå varför Lancelot Games anställde dig - Inte
bara för brösten, utan för berättelserna också <img src="/images/icons/wink.gif" border=0 width=15 height=15>

/Alexander Gyhlesten

 

[Rosen]

Re: "Rivalen"

Jag börjar förstå varför Lancelot Games anställde dig - Inte bara för brösten, utan för berättelserna också

"Jag gillade dina illustrationer till Khelataar - de var ocensurerade."
"Själv spelade man Khelataar, levde sig med i det underbara spelsystemet, njöt av den underbara realismen, ritade skisser på de underbara pigorna..."
(ur två mails från gamla Khe-spelare)

Vi noterade också för länge sedan på Lancelot-listan att när det gäller Wastelands går det utmärkt att snacka vapenvård och motorbränsle och överlevnad in length, men Khe-diskussioner urartar nästan alltid förr eller senare till att handla om sex.
Min teori är att när folk inte hittar några dungeons eller monster eller onda baroner i omgivningen som de kan hoppa på, så försöker de hitta på nåt annat som deras RP kan syssla med, och då... tja. (-:

--
Åke

 

[Dilandau]

Re: Alexandershugg

Inget rollspel är bättre än dåligt rollspel, skulle jag vilja säga.

Det börjar faktiskt luta åt att vi slutar spela med honom som spelledare, kosta vad det kosta vill. Vi har gett honom så många chanser ... Det känns helt enkelt inte bra att sitta å slösa bort sina lördagar i taskiga äventyr.

 

[Dilandau]

Re: Är det så svårt då?

Han är en snubbe som de flesta av oss har känt i så där 10 år. Normalt är han helt ok att umgås med, även om hans lite märkliga personlighet lyser igenom iblend. Det är som spelledare hans .. dåliga sidor .. kommer fram. Om man säger så.

Att vi låter honom vara SL... tja, bra fråga... har fömodligen att göra med att vi alltid sitter hemma hos honom ... var gör man om lägenhetens ägare fått för sig att han absolut vill sitta?

 

[Dilandau]

Re: Var lite juste, mitt råd.

#1: Ge honom skarp kritik bara i enrum.

Att jag skällde ut honom offentligt var en engångshändelse. Det var bara att allting som är dåligt med honom som SL sammanföll på en enda situation i rollspelet. Det blev bara för mycket.

#2: Ge inte "konstruktiv kritik" utan "uppmuntrande kritik".

Är inte dessa synonymer?

Hur som hellst är det svårt att berömma hans äventyr... jag har sagt det förr ... för det finns nästan inget bra. Jag skojar inte. Det är SVÅRT att hitta någotatt berömma.

#3: Ge honom lite tid mellan gångerna.
Vi sitter visserligen hemma hos honom, men vi förväntar oss inte att han ska vara SL alla gånger. Vi har andra SL i gruppen. Grejen är att han VILL vara SL ofta, så pass mycket att det hänt att han bara kört över andra som vill sitta.

Förberedelser är något jag tror han inte sysslar med så mycket. Detta är en kille som köpte ett nytt rollspel (mins ej vilket) på onsdagen och ville börja spelleda en kampanj i det på lördagen.

#4: Skriv ett äventyr ihop med honom.
Vi har alldrig gjort något liknande så det skulle bara vara krystat.

Tack för tippsen!

 

[Dilandau]

Därför reagerar de flesta med olika skyddsreaktioner av typen (förnekande, offer, motkritik, krav) Stämmer någon av dess in på din spelledares beteenden när han blir sur? För sättet han blir sur på berättar mycket om vad han är ängslig för och varför han känner sig utsatt.

Han brukar försöka skylla ifrån sig, kritisera tillbaka. Anklaga andra för vad han själv gör. Sånna grejer.

 

[Sodivra]

Jaha.. Efter att ha läst en del så verkar det inte som han är missnöjd med SL-rollen.. Så det går väl knappast att "hjälpa honom bli bättre", han vill ju tydligen spela så!

..och då går det ju inte att göra något åt saken utan att han "blir besviken".. Att "konvertera" honom som jag skrev nedan låter inte så troligt längre, men jag kanske missuppfattat det?

Det konstiga är bara: VARFÖR vill någon spelleda sådär? Arrrrgh.. Utveckla gärna: Vad vill han?

 

[Sodivra]

RP Tips

(har bara från #34)

Men du vet att dom går att ladda ner från hemsidan, right?

 

[Rising]

Okej, kort bara:

Nja, alltså uppmuntrande kritik är ju att BARA koncentrera sig på det positiva. Bara berömma, aldrig peka på de dåliga bitarna.

Tänk på honom som ett barn (vilket måste vara frusterande, om han är 25 (!))

-Ibland måste man bara säga "Bra! Bra gjort! Det här och det här och det där var extra särskilt bra, mer sånt!"

Först när han mognat sig igenom de bitarna kan man övergå till ren konstruktiv kritik, i stil med: "Mmm, okej... Det här och det där kändes lite osäkert, fixar du det tror jag dock att det kan bli bra"

...

Fast det känns ju som att det enda ni kan göra är ju att försöka hitta någon annan lokal och med tiden armbåga bort honom från spelledarsitsen. Om han känner att det blir större konkurrens kanske han skärper sig med tiden. Hoppas det.

Önskar er lycka till. Du har fått mycket hjälp här av forumets deltagare. Posta gärna ett nytt inlägg om du lyckats göra några framsteg. Skulle vara guldbra hjälp och se vilka tricks som lönar sig i praktiken.

Än en gång; lycka till. Du kommer säkert behöva det...

/Racing

 

[Dilandau]

Vad vill han?
Jadu, vad vill han?
Detta är en fgråga vi ställt oss ofta. Vad får han ut av att spelleda?? Jag tror det har lite med känslan av att vara i kontroll att göra. Eller att han får en kick av att vara i uppmärksamhetens centrum. Jag kan INTE tänka mig att han gillar att spelleda därför att han tycker det är kul att berätta historier eller gestalta intressanta personer. För det är ju något han inte gör.

Det är ett stort mysterium alltihopa. Att ens _fundera_ på att spelleda när man märker att gruppen inte har roligt... Kanske är han bara egoist? Vet ej.

 

[Sodivra]

Re: Amatörpsykologi ála Fahlvik

Det låter helt rätt Herr Nils, speciellt som Dilandu säger: "Han verkar inte intresserad av att berätta historier"

Så, låt honom vara riktigt betydelsefull, och fjäska inte för honom.. Denna terapi kommer förstås ta tid, men det är kanske en bra idé om ni bryr er om honom? Han kanske känner sig otillräcklig utanför spelandet också? Spelandet blir en tillflykstort? Det kanske skulle hjälpa att låta honom "bli viktig" i verkligheten också..

Nu är det ju svårt att komma på terapi-övningar av den här sorten, men du förstår.. Fast det är nog ingen bra idé att "upphöja" honom i verkligheten, till någon sorts chef eller liknande, då får ni nog problem..

Men om man ser det ur det här perspektivet så blir det ju rätt logiskt: Han VILL nog vara lite dålig omedvetet, det blir ju mer makt för honom då. Tvinga er att ha det tråkigt osv.. När du sedan sa rakt ut att det var tråkigt så visste han inte vad han skulle göra. Han visste ju innerst inne att han "plågar" er, men det vill han ju inte tänka på..

Om han får känna sig betydsefull så lugnar han sig nog, det instämmer jag i.. Frågan är ju bara hur man uppnår det? Sedan så får man ju även ha tålamod..