Re: Danger, Will Robinson, danger!
[i"Så jag kopierade helt sonika texterna till min dator och besvarade frågorna en efter en. Och när jag var klar skulle jag ha en god uppfattning om hur min värld skulle se ut, inte sant?[/i] [snippeti]
"Där har man faran med att försöka definiera varenda liten detalj - ens skapelse blir statisk och oflexibel."
Man kan väl sammanfatta det med att det gäller att identifiera de detaljer som är viktiga för stämningen i ens värld, och beskriva dem.
För att titta på några exempel, ta en titt på Västmark och Mundana.
Mundana är en "klassisk fantasyvärld" (vad det nu innebär). Alla har en viss uppfattning om vad klassisk fantasy är, och spelvärlden beskrivs således inte mer än flyktigt i boken Mundana. Det behövs nämligen inte mer. När jag skrev boken Consaber fokuserade jag mig på de delar som inte var "klassisk fantasy" och de delar som var unika för Consaber. Ändå är Consaber en del av Mundana, och det känns inte mödan värt att gräva ner sig i varenda detalj. Det är trots allt klassisk fantasy, och genom att plocka ut väl valda bitar och kombinera med den allmäna uppfattningen så har den världen fått liv (mer eller mindre, i alla fall).
Tittar man på Västmark sitter man i en helt annan sits. Den klassiska bilden av fantasy passar inte in på Lyonia och Europa anno domini 1192. Således är jag så illa tvungen att tala om hur världen faktiskt fungerar. En baron är inte en rik person med en ball titel, ett stort slott och snorigt mycket pengar, som ger uppdrag till rollpersonerna i utbyte mot ekonomisk ersättning. Han är en landägande adelsman som för konungens röst till folket i konungens frånvaro. Han är, kort sagt, Konungens, och därigenom även Guds, förlängda arm i den sekulära världen. Han är domstol, skattemyndighet, regeringsministerium, polisväsende, fackförening, arbetsgivare...
Men eftersom rollspelare i allmänhet är uppväxta i 1900-talets senare hälft så är medeltida feodalism något mycket, mycket främmande. För en stor del av spelarna (de på den röda sidan om den politiska blockgränsen) är baronen ett jävla borgarpack som inte ska tro att han ska komma och förtrycka folket (jo, jag har träffat en och annan spelare som vill spela kommunistisk agitator eller revolutionär på 1100-talet...). För resten är han en möjligen charmig rest av ett förlegat samhällssystem. I båda fallen är spelarna totalt ute, och således måste feodalismen förklaras.
Ser ni problemet? I Mundana behöver vi inte förklara sådana saker. Mundana är trots allt en fantasyvärld och således kraftigt influerat av vår värld. Västmark utspelar sig, trots de små tilläggen, i vårt historiska Europa och kommer inte få några moderna influenser på åtskilliga hundra år. Således är jag tvungen att beskriva alla de skillnader som finns, och riskerar därmed att falla i statisk-värld-fällan.
Lösningen i fallet Västmark är den episka kampanjen, en större kampanj sammanhängande äventyr som förändrar världen. Den värld man slutar spela i är inte samma värld som man börjar i. Därför var jag också noga med att bygga in denna möjlighet i Västmark.
- Krille
<A HREF="
http://www.foxtail.nu" target="_new">
http://www.foxtail.nu</A>
