Nekromanti Våld och Rollspel

[Maxwan]

Bara en tanke som slog mig:
Hur ofta spelar man rollspel helt utan våld?
Finns det många (för att inte säga något?) rollspel som totalt saknar regler för strid?
Är det någon här som spelat mycket rollspel men aldrig dödat någon SLP?
Nån som klarat sig utan våld helt och hållet?

I många lägen är ju rollspel till för att man just ska kunna göra sakerna man inte annars skulle göra. Att spela ett spel som Drakar & Demoner och inte döda en enda slemmig Orch är ju nästan patetiskt. Det är ju det allt verkar gå ut på.

Mac - vars SLPs nästan alltid blir dödade av blodtörstiga spelare

 

[Klon]

Det är simpelt i DoD (Chronopia) att undkomma att döda någon, skaffa vakter. Om man i DoD5 inte vill slåss rekomenderar jag Värdshuvärd, även om det första jag gjorde med min var att döda en drake (med hjälp av en del lithium, mycket bra smygande och en vänligt sinnad dvärg).

Sen så har jag spelat adel som inte smutsar ned händerna med blodigt göra...

Det är inte så svårt att skapa fredlige RP´s, frågan är om man vill och vill man inte så har man juh stridsreglerna där!

Oh nej Bad Girls på TV, Klon

 

[Maxwan]

Våld är våld.. en annan utförde våldet. Typ samma sak.

<I>även om det första jag gjorde med min var att döda en drake</I>
Låter som lite oseriöst spelande i mina öron. Döda en drake. Huf! Det har inte hänt på alla gånger jag spelat Dod.

Mac - Dödade iofs en hel drakfamilj (mamma, pappa & barn) i Drakar & Demoner Krökarrollspelet /images/icons/wink.gif

 

[Krille]

"Hur ofta spelar man rollspel helt utan våld?"

Våld är i drama den mest extrema varianten av konflikt. Konflikt är grundläggande för drama. Rollspel är en variant av drama. Varför skulle det vara så konstigt?

"Är det någon här som spelat mycket rollspel men aldrig dödat någon SLP?"

Fyra stycken, faktiskt, som har spelats i någon längre kampanj. Nån gång i min tidiga begynnelse spelade jag tjuven Kira, som faktiskt aldrig dräpte någon. Sedan har vi gycklarflickan Missne som iofs däckade en person med ett välriktat ölkrus, men som heller inte hade ihjäl någon. Båda dessa var rollpersoner i DoD, för övrigt, och inte ens en slemmig orch dog.

Häxan Feli (Västmark) har i och för sig aldrig dödat någon, men hon försökte allvarligt kasta ner en hemsk spelledarperson till Hin Håle, och en hel skog dog i försöket för att hon skulle få kraften som behövdes. Det misslyckades dock - slemproppen kom tillbaka.

Slutligen har vi min nuvarande rollperson i Star Wars, Lady Kalia, som heller aldrig dödat någon SLP, men hon skulle nog inte tveka om det behövdes, så det räknas kanske inte.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[Man Mountainman]

Struntprat. När jag spelleder så råkar rollpersonerna aldrig ut för en uppenbar strid, som de inte kan slingra sig ut ur. De flesta strider som möjligtvis uppstår är en direkt konsekvens av deras eget korkade handlande. Och det är knappt medvetet jag spelleder så. Tradiga stridssessioner är helt enkelt inte särkilt kul.

/Dnalor, din finne på hornhinnan

 

[Sodivra]

Peace man. [nt]

Har jag sagt... 4L1ZE 0wnz j00?

/Hans vapen är blodade, hans fötter slitna. Hans ögon har sett sällsamma ting. En Äventyrare.

 

[Vindhand]

Finns det många (för att inte säga något?) rollspel som totalt saknar regler för strid?

Det beror på hur man menar... det finns ett flertal enkla rollspel som saknar specialregler för strid. Sedan finns det andra som inte har så värst mycket regler för något. Det finns även spel vars stridsregler är så dåliga att inga regler vore fättre.
Däremot har jag aldrig sett något med utförliga regler för det mesta förutom strid.

Varför skulle man vilja det?
I de flesta omgivningar _går_ det att slåss, även om detta inte avsågs. Även i strikt formella och civilicerade omgibningar som t.ex japanska parlamentet har det hänt att folk tappar besinningen och går till handgripligheter.

 

[Crodocan Isnäve]

Enligt min erfarenhet är det spelarna som styr i vilken utsträckning våld förekommer i äventyr och det verkar vara en mognadsgrej. Hack´n slash är inte riktigt lika lockande som förr och är ganska tråkigt, men att med sina små grå kunna lösa saker utan våld är en större utmaning. Dock är våld är extremt vanligt i äventyr, men de behöver inte bli tråkiga för det.
Själv jag har sett ett fåtal äventyr där våld ej förekommer, av spelarna (3 stycken, ett chock, ett viking och nått japansk inspirerad mordgåta från slutet av 80-talet).
Ordet våld har negativ klang jag skulle hellre benämna det fysisk problemlösning (det gäller ju att inte hetsa upp fanatiska rollspelsmotståndare). Enligt min mening går våld inte att utföra med några tärningar och låtsas monsteregenskaper på papper.

 

[Ymir]

Tja, i en av våra nuvarande kampanjer händer det att det går många spelmöten utan att strid förekommer. Och i solokampanjen jag planerar med Lycan lär hans hjälplösa adelsflicka inte döda någon på grymt länge, iaf

- Ymir, förstår inte varför stird skulle vara någon "nödvändig" ingrediens i rollspel- tycker tom. att det är rätt tråkigt att slåss...

 

[Maxwan]

<I>förstår inte varför stird skulle vara någon "nödvändig" ingrediens i rollspel- tycker tom. att det är rätt tråkigt att slåss...</I>
Nej, i grunden förstår inte jag det heller. Iofs är det kul med strid om det inte bara är hack 'n slash men just detdär att alla rollspel har massvis med sidor som beskriver hur man dräper sin motståndare. Inte för att jag är någon antivåld person men det är bara en tanke.

Mac - <B><U>HUR FAN KUNDE VI FÖRLORA I HANDBOLL?!</B></U>

 

[Dizzy]

Om Drakar....

Drakar ska vara mäktiga... Extremt mäktiga, så att rollpersonerna känner sig riktigt små och usla i jämförelse. Drakar är till för att skrämma skiten ur kaxiga rollpersoner och få dem att fatta att de inte är speciellt hemska trots allt. En SL som låter en drake bli dödad av rollpersoner gör förmodligen felet att han stirrar sig blind på drakens eldkvast och inte använder sig utav den multitud av listiga besvärjelser drakar trots allt har. En drake ska vara fruktansvärd, hemsk och vacker.

Dizzy. Drakälskaren.

 

[Riddaren]

"I de flesta omgivningar _går_ det att slåss, även om detta inte avsågs. Även i strikt formella och civilicerade omgibningar som t.ex japanska parlamentet har det hänt att folk tappar besinningen och går till handgripligheter."

Visst, men du behöver inte gå så långt...i Europa är ju det italienska parlamentet känt för att slåss /images/icons/smile.gif

Riddaren


En person som glömmer allt, är väldigt bra på att minnas att denne glömt bort allt.

 

[Sodivra]

Power man. [nt]

Hippy Arw har gjort det igen...

/Hans vapen är blodade, hans fötter slitna. Hans ögon har sett sällsamma ting. En Äventyrare.

 

[Sabelkatten]

Re: Om Drakar....

Drakar, drakar...

Gamla expert DoD: 10-årig flicka blir överraskad av hemsk drake, plockar upp kastyxa (1 STY-grupp för hög, halv CL), kastar den på draken, slår 1 två gånger i rad och träffar i huvudet.

Draken var inte så stor och hade bara 8 KP i huvudet...

Jag sprang runt i lägenheten och skrek av lycka efteråt.

/Sabelkatten, som tycker att våld är OK, så länge det är en del av storyn och inte bara Hack'n'Slash.

 

[Davio_UBBT]

Re: Om Drakar....

Eftersom Klon och jag är gamla rollspels polare och jag var SL den gången så måste man förstå sitationen. Draken (som presenterades ALLRA första gången vi lira rollspel (D&D Chronopia och jag var SL)) bodde i ett spikrakt högt berg och Klon sprängde botten. Då draken var dog, blev det ett bevis på att jag aldrig mera tänker spelleda D&D Chronopia igen.

"en dvärgsord är värdare mer än allt guld i världen"

 

[Sodivra]

Öööh?

Öööööh... Det var till och med värre än historian på EON-forumet; Rollperson 17 år, 16-årig fru, 16 barn. Eller så. Hehe /images/icons/smile.gif Hmm detta är faktiskt fett kul och riktigt intressant, jag får köra en undersökning om intressanta spelögonblick... Kolla rollspels-forumet.

/Hans vapen är blodade, hans fötter slitna. Hans ögon har sett sällsamma ting. En Äventyrare.

 

[Björn Hellqvist]

Jag spelade en 15-årig normandisk adelsfröken i en av Krilles kampanjer, och hon klarade sig utan att använda våld genom att vara bossig och hänvisa till "Farbror Richard" (Lejonhjärta). En annan adelsdam jag spelade i Ars Magica _tror_ jag klarade sig på liknande sätt. Däremot så fick hennes man riddaren (en annan roll jag spelade) sköta våldsbiten...

http://www.algonet.se/~enda

 

[Rach]

nej för fan! inte kan man klara sig utan våld i ett rollspel. är du galen?! det är klart att man måste kunna slåss. tänk om man spelar ett uppdra och blig attakerad och så kan maninte slåss. hur fan skulle det se ut??

/Rach

 

[Sodivra]

Nädå!

Guuuud var barnslig du är!

(Nä det var inget personangrepp, lugna ner dig, jag skoja bara lite....)



/Hans vapen är blodade, hans fötter slitna. Hans ögon har sett sällsamma ting. En Äventyrare.

 

[Horus]

Tråkigt

Strid blir mest bara en massa tärningsslag och kollande i tabeller. Ingen action där inte.

/Horus