Rollspel är ofta en verktygslåda. Vill man spela i ett översvämmat Bangkok blir det nog svårt att inte på något sätt adressera klimatförändringarna.
Det är verkligen inte min bild av Neotech. Överlag har "stora vapen" inte varit en grej i mitt spelande sedan 90-talet...
Det var ju lite detta som MÅ0 siktade på. Ett hackat AW med lite mer optimism. Återbyggande (och därmed samarbete) är ett centralt tema. Kanske hade kunnat vara en utgångspunkt?
Att vi använder spelen till allt mellan köksbänksdrama och epik är ju för att vi vill göra det.
Nu undrade ju @Nässe hur man kan få in det i spel, och då är ju miljöer där klimatkatastrofen är ett faktum ett bra alternativ. Att du inte ser möjligheten spelar kanske inte så stor roll för frågeställningenAtt vi använder spelen till allt mellan köksbänksdrama och epik är ju för att vi vill göra det.
Men i slutänden är ju eqip den överlägset största delen av Neotechd-grundboken, och stridsreglerna är de mest djupgående.
Missförstå mig rätt. Jag gillar Neotechd. Det är ett riktigt coolt rollspel på väldigt många sätt. Men utöver att klimatkrisen finns i bakgrunden så har den inte särskilt stor betydelse för spelet.
Ja, typ, fast man hade ju behövt ändra hela ramhandlingen. Sedan känner jag väl att M:Å0 gör rätt mycket handwaving med avseende på matförsörjning och ekologi, och det är två teman jag tycker borde vara i fokus.
Tvärtom. Det är ju den framtiden vi fått. Kan vi göra något åt skiten? Finns massa fina APs om längre kampanjer som inte brinner ur på två sekunder och med betydligt mindre PvP än vad folk på wrnu upplever. Framförallt malströmen brukar vara en sådan sak som figurerar i dessa APs som ett sätt att förstå och förändra. Tänker att AW inte är aggressivt, det är spelarna som är det.
Jag tycker att mycket i hur spelet förmedlas är raka motsatsen till en mer lågmäld, vemodig och jordnära postapokalyps. Visst, det går att göra, men det innebär att man jobbar i motvind mot väldigt mycket i hur spelet formulerar saker.
Lågmäld, vemodig och jordnära är de väl ingen som sagt något om? Tycker i själva verket Apocalypse World så klockrent centrerar sig kring frågor om gemenskap och samhälle och hur vi kan skapa en säker/säkrare tillvaro att vill vi spela efter en katastrof så finns det nog inget bättre spel att greppa för att närma oss det. För min miljöangst vill jag inte ha något jordnära kontemplativt jag vill ha en hagelbössa, en hacka, några frön och alldeles för lite vatten och kämpa för att överleva och bygga något bättre. Jag vill ha frustration, aggression och ilska.
Alltså, mitt problem, som också tas upp i artikeln jag länkade tidigare, är postapokalyptiska narrativ som centrerar våld. Varför ska hagelbössan vara med? Varför älskar folk att föreställa sig en samhällskollaps där man ständigt hotas av ett hobbesianskt allas krig mot alla?
Därför att det är så vår historia och samtid ser ut, av icke-existerande eller kollapsade samhällen. Det är vårt teknologist avancerade, sekulära, rättssamhälle som håller det våldsamma allas krig mot alla borta.
För att det är vad som brukar hända där det inte finns en centralmakt med våldsmonopol? Inte nödvändigtvis allas krig mot alla på individuell nivå (det är tvärtom ovanligt när de sociala strukturerna fått en chans att börja etablera sig, eller aldrig fallit samman helt), men däremot våld mellan grupper som slåss om begränsade resurser. Det stamsamhälle som mänskligheten haft under sin överväldigande större tid på Jorden.
Jag tror definitivt att man kan lira sådana kampanjer i AW, men ”AW är inte aggressivt” kan jag inte hålla med om. Det är nog ett av de mest aggressiva spel jag spelat. Okej, det är inte Poison’d, men det är inte långt därifrån.
Haha, det jag menar är att AW inte behöver brinna upp på tre spelmöten och sen ryka bort kvällsvinden när allt ligger i aska. Spelet är ju till och med gjort för att INTE vara precis det utan för långa kampanjer. Så att folk spelar så, innebär ju att folk är taggade på full on action och skjuta folk i huvudet och bränna ner hela samhället inte för att spelet säger åt dem att göra just det.
Jag sa väl precis att jag ser AW som att det centrerar sig kring samhälle och gemenskap? Att våld finns där är inte samma sak som att det är centrum för allt och kärnan. Tvärtom.
Precis! Ett sådant spel hade kunnat vara intressant genom sin förankring i verkligheten, istället för fantasin. Dessutom skulle en kunna betrakta undvikandet av apokalypsen som en apokalyps i sig. Hur ser världen ut när vi radikalt minskar våra utsläpp? Hur ser världen ut utan kapitalism och konsumtion? Hur ser kapitalismen ut utan nyproduktion?
Att beskriva stamsamhällen som ett hobbesianskt allas krig mot alla är något jag tror skulle få de flesta antropologer att lyfta på ögonbrynen. Även om det icke-statliga samhället innehåller våld -- ofta mer våld än det nuvarande -- så är det knappast heller den sortens brutala "alla är ett hot"-miljö som AW och den konventionella postapokalypsgenren målar upp.
