Nekromanti Vad är "balanserad" magi i fantasy?

[Björn Wärmedal]

Nu tog det en väldigt Eon-ig vändning (Petter har iofs rätt i att jag spelat mycket Eon), men det har varit bra exempel.

Det stämmer att magikern i många fall rent praktiskt växer sig starkare och mäktigare än krigaren (i DnD är ju en lvl 1 Sorcerer värdelös, men några levlar senare briljerar den).

Är det dåligt eller bra? Som jag sa så vill den lilla power gamern i mig gärna ha en teoretisk möjlighet att opta magikern till en halvgud, men samtidigt inser jag hur stört centrerat spelet skulle bli runt en sån karaktär. Frågan är väl vilken nivå man ska lägga en magiker på för att den ska kännas balanserad och bra?

Om en magiker och en krigare ska vara exakt lika mäktiga som koncept, hur skulle man få till det?

Jag är lite trött och ofokuserad just nu, så det är möjligt att det här blev lite otydligt.

 

[Necross]

Om en magiker och en krigare ska vara exakt lika mäktiga som koncept, hur skulle man få till det?

Det beror ju på vad det är för typ av spel. Om det är ett fantasylir med mycket strid kan du ju börja med att se till att magikern och krigaren har ungefär samma "damage output", dvs att magikerns magimissil och krigarens bågpil gör ungefär lika mycket skada per träff. Och att magikern inte kan trolla fram "Supermagiarmor of the Whale" som ger bättre rustningsförsvar än krigarens full plate.

Men det finns ju andra problem också med magi. T ex att rogue-karaktärer känner sig helt värdelösa om det finns spells som "Knock" och "Invisibility".