Nekromanti Vad är det du älskar med världen i ditt favoritrollspel?

[Robert Jonsson]

De flesta har ett favoritrollspel. Alla kanske inte har en spelvärld som de utspelar sig i, men för frågans skulle så utgår vi från att det är den typen av rollspel som har det.

Jag är lite nyfiken att höra vad det är som du verkligen älskar med världen? Är det innehållet? Hur den beskrivs? Häftiga platser? Färgstarka personligheter? Vad är det som har fångat ditt intresse med världen?

Jag vill dock lägga in ett aber till frågan för att rycka unda enkla kryckor att luta sig mot: du får INTE säga vilket rollspel det är eller vad världen heter. Finns det särskilda benämningar som avslöjar vad världen heter, undvik dem också. Det är dock helt okej om det framkommer vilken genrer det är.

 

[Arfert]

Att man kan bli dödad i en gränd av tiggare beväpnande med rostiga knivar, som vill åt din duvpaj.

 

[Lupus Maximus]

Att det är som något HBO eller Showtime kokat ihop, men tveksamma om de vågar släppa det utan att tona ned det något.

 

[krank]

Jag har inte ett favoritspel, men jag har några spel jag tycker extra mycket om (samtidigt som jag har stora delar av vart och ett av dem som jag ogillar).

I spel A älskar jag transhumanismen och att spelet tänjer på gränserna. Jag gillar ju överlag idébaserad fiktion, och i det här spelet finns stort spelrum och intressanta frågor om identitet, kön, vad det innebär att vara människa, etc. Spelets värld har många aspekter som verkligen tänjer på tanken och ger bränsle åt funderingar.

I spel B älskar jag att spelvärlden är så extremt välanpassad till spelets genre. I teorin skulle man säkert kunna spela spelet som ett vanligt superhjältespel, men spelvärlden och hur superkrafter fungerar i den är definitivt inte anpassade för det. Istället är världen anpassad för en specifik genre, i stort och smått - med resultatet att det blir lätt att konstruera äventyr, lätt att konstruera rollpersoner, och allting glider helt enkelt ihop så enormt smidigt.

I spel C älskar jag att det finns så tydliga organisationer med olika agendor och identiteter, så många konflikter på olika nivåer som rollpersonerna kan ta ställning till. Det här spelet lärde mig extremt mycket just på den fronten: att skapa en rollperson är svårt, men om man har en massa saker man behöver ta ställning till så får man en grund att stå på. Vilket megaföretag tillhör rollpersonen? Vilka andra är det megaföretaget i konflikt med? Vad tycker rollpersonen om den konflikten? Vilka konflikter finns det mellan andra megaföretag och hur ser rollpersonen på det? Sånt är dessutom väldigt najs för SL, som får en massa färdiga konflikter att bygga äventyr på.


Nu tror ju jag att alla som känner mig det allra minsta sedan tidigare kan räkna ut med arslet och en bit krita vilka tre spel jag pratar om, men det skiter jag i =)

 

[Mekanurg]

Världen är urgammal, avdankad och exotisk. Där går vi, företrädare för historiens mest framstående folk, djärvt dit ingen människa gått förut. Och vi läser lagen och evangeliet för infödingarna, ty den ljusnande framtid är vår!

 

[Bolongo]

Att magi, religioner och historia är integrerade på ett självklart sätt, och att din karaktär genom några enkla val pluggar rakt in i denna komplexitet och får en tydlig roll att efterlikna.

 

[Per]

Att man börjar dagen med en jävulsk baksmälla som man försöker lindra genom att dricka ännu mer öl och äta bratwurst med sauerkraut. Sedan vandrar man genom en stad av dåligt underhållna korsvirkeshus. I gränderna finns pajförsäljare och personer med plymförsedda hattar som försöker locka dig till dåligheter. Naturligtvis regnar det hela tiden. Vid lunchtid intar man en måltid bestående av paj och ännu mer öl. Det är även då som agitatorer ropar ut att staden borde bli en Freistadt - adelns tid är över. För att värma sig och undvika regnet smiter man in på stadens bibliotek för att leta efter förbjuden kunskap. När natten faller över staden dricker man ännu mer öl för att få mod att våga krypa ned i kloakerna där det sägs att förbjudna kulter huserar. Där ska det tydligen även finnas råttliknande varelser som ingen hört talas om. När man sedan skräckslagen ser att något rör sig i mörkret inser man att pistolens krut är fuktigt...

 

[Anarchclown]

Att jag gjort den själv och arbetat på den sedan jag var runt 16 år gammal.

 

[Ape of Wrath]

Att den är väldigt lik vår egen värld, på ytan i alla fall...

?Men strax bortom hörnet smider Frimurarna ränker för att lönnmörda ledaren för en Horussekt, och mystiska svartklädda män i gammaldags hattar frågar ut den gamla tanten som skrek UFO härom kvällen, och en wendigo smyger omkring i stadens utkanter och dödar hemlösa, och tunnelbanan är full av ghuuler, och regeringsagenter i SUVar med tonade rutor dök precis upp och spärrade av hela universitetsområdet där professorn ryktas hålla på med forskning om dimensionsportaler, och...

Detta är egentligen ingen enskild beskriven spelvärld utan står att finna i många olika rollspel men det som jag gillar med denna typ av värld är att det går att knyta an till vår värld. Månlandningen var egentligen en fredsförhandling på neutral mark, Palme blev mördad av vampyrer eftersom han var deras hemlighet på spåren, Orville-bröderna var egentligen Yithvarelser, what have you?

 

[Månlufsen]

Den viktigaste grejen är att jag blir inspirerad efter jag läsa böckerna. Det beror inte på hur bra ideérna är i rollspelet, bara hur många ideérna jag har efteråt. Ibland det är eftersom ideérna är bra men inte avslutad. Ibland det är eftersom världen är så väldig bra att jag kan ser det i sinnet och vill tillägga mina egna ideér.

 

[Daniel]

Att det sömlöst och friktionsfritt går att blanda storpolitiskt medeltida maktspel med strid i underjorden mot spöken och demoner i samma äventyr!

 

[Krille]

Att det inte finns några gränser. Du kan bokstavligen få vara med om vad som helst: spöken från förr! Utomjordingar från framtiden! Dagen då Jorden slukas av en eldboll! Men jag måste varna dig: det blir inte lugnt, det blir inte stilla, och det blir inte säkert!

Men det är ditt livs resa!

 

[Robert Jonsson]

Roligt och fantasieggande att läsa alla svar!

Tänkte bidra med ett exempel för mig: det är ett spel om identitet. vem är du egentligen och vad kommer du ifrågasätta då du ställs inför dilemmat som uppstår när du återvänder och någon annan har tagit över ditt liv? Jag gillar att det helt går att strunta i den aspekten och fokusera på sagolika berättelser med konstiga varelser och mystiska marknader i andra världar - eller spela någon thrillerbaserad berättelse där du drivs paranoid av de som är så mycket mäktigare än dig. Det går att spela stort, det går att spela litet. Det är flexibelt och har en väldigt tilltalande skapelseberättelser som öppnar upp för varje spelgrupp och bjuder in till variation.

 

[lilonjo]

A
Jag gillar humorn och den klassiska äventyrskänslan. Miljön är hemtam men ändå främmande. Jag har alltid haft en förkärlek för postapokalyptiska miljöer. Fynd från forntiden skapar nostalgi och roliga situationer.
När jag tänker på den här världen ser jag framför mig snöklädda granskogar och övervuxna ruiner.

B
Jag gillar mystiken, mörkret och de religösa undertonerna. Det känns som om jag kan använda världen till så många olika scenarion som SL.
När jag tänker på den här världen ser jag framför mig övergivna sinnessjukhus och mörka gränder.

 

[Nässe]

Alltså den här tråden driver mig till vansinne, ni MÅSTE berätta vilka spel ni pratar om!!!!!

(Ja jag vet att ni inte får, men ändå!)

 

[Ulfgeir]

Har ett par spel...

A) Speglar vår värld i framtiden. En värld som förändrades över en natt, och där det fanns en fungerande historia över vad som hänt, och hur det påverkade världen. Bra backstory både i regelböcker och noveller, och man fick se kopplingar som sträckte sig långt bak i tiden. Världen var inte statisk utan ändrades vidare i allt material som kom senare. Kändes som en levande värld, då personer i spelvärlden i regelböckerna diskuterade händelser och gav sina synpunkter på saker och ting, och att det fanns en kontinuitet i materialet,

B) En värld som verkligen känns trogen de böcker som spelet är baserat på. Att sedan det är individer från böckerna som i regelboken argumenterar med varandra om vad de kan ha med i spelet, är bra exempel på den humor som finns i böckerna. Att man kan spela allt från vanliga människor, till magiker, varulvar, (blivande) vampyrer, changelings, och att man själv bygger upp den lokala settingen så den blir som man vill, och kan spela allt från små vardagsproblem till saker som kan påverka världen i stort.


/Ulfgeir

 

[krank]

Alltså den här tråden driver mig till vansinne, ni MÅSTE berätta vilka spel ni pratar om!!!!!

(Ja jag vet att ni inte får, men ändå!)

Robert får anordna något slags frågesport i senare skede, med anonymiserade spelbeskrivningar och fina priser =)

 

[Robert Jonsson]

Robert får anordna något slags frågesport i senare skede, med anonymiserade spelbeskrivningar och fina priser =)

Haha! Det hade varit tufft, men jag vill inte riktigt ta på mig det arbetet.

Alltså den här tråden driver mig till vansinne, ni MÅSTE berätta vilka spel ni pratar om!!!!!

(Ja jag vet att ni inte får, men ändå!)

Haha! Sorry. Du får se det som ett utmärkt tillfälle att kontakta folk via PM för svar!

 

[Sopbil]

Att det inte finns någon lag, inga regler, bara kaos...

 

[Nässe]

Haha! Det hade varit tufft, men jag vill inte riktigt ta på mig det arbetet.



Haha! Sorry. Du får se det som ett utmärkt tillfälle att kontakta folk via PM för svar!