Nekromanti Vad är det med föreningar egentligen?

[magoo]

Ibland tror jag att föreningar lockar fram ondskan i människor. Jag har varit med i tre ideella föreningar och en bostadsrättsförening och lämnat samtliga på grund av det ständiga bjäbbandet.

Samtliga föreningar började så bra, sedan började bjäbbandet om någon småsak och sedan växte det till snudd på krig. Kupper vid årsmöten, ilskna mail, förskingring ur kassan, folk som inte hälsar på varandra...

Inför bostadsrättsföreningens midsommarfest fick jag medla mellan två arga tanter i fritidskommittén där den ena tyckte att de halverade jordgubbarna skulle ligga med snittytan uppåt, den andra med snittytan neråt. Detta debatterades i evigheter och en tant vände faktiskt på den andra tantens jordgubbar vilket kunde ha resulterat i en catfight. Lösningen? Gör hälften var av tårtorna!

De flesta jag har pratat med har liknande erfarenheter från alla former av föreningar - det börjar bra, någon sabbar och sen går det åt skogen. Alla vettiga flyr föreningen och sen går den i graven eller får starta om från noll.

Beror detta på att de som engagerar sig i föreningar är mer stridslystna än andra? Föreningsbjäbbande skulle aldrig få finnas på en vanlig arbetsplats.

/Magoo, gillar föreningar, hatar föreningskonflikter

 

[Mekanurg]

Det handlar om hur man mäter statuspoäng, tror jag. Jag har arrangerat spelkonvent ideellt och kommersiellt. I de ideella konventenskommittéerna var det ständiga gräl om struntsaker, helt enkelt därför att man "belönades" med statuspoäng genom att driva igenom sin vilja på så många ställen som möjligt. Kommersiellt arrangerade konvent saknade det problemet. Vi gjorde jobbet på betald arbetstid och "belönades" genom vår månadslön.

 

[cogitare]

Det handlar om hur man mäter statuspoäng, tror jag. Jag har arrangerat spelkonvent ideellt och kommersiellt. I de ideella konventenskommittéerna var det ständiga gräl om struntsaker, helt enkelt därför att man "belönades" med statuspoäng genom att driva igenom sin vilja på så många ställen som möjligt. Kommersiellt arrangerade konvent saknade det problemet. Vi gjorde jobbet på betald arbetstid och "belönades" genom vår månadslön.

Slutsats:

Money talks, bullshit walks!

 

[Saxifrage]

Eller annorlunda uttryckt, devisen "alla tillsammans för det gemensamma bästa" är inget annat än en chimär, vilket trådstarten vittnar om.

 

[Hellzon]

Inför bostadsrättsföreningens midsommarfest fick jag medla mellan två arga tanter i fritidskommittén där den ena tyckte att de halverade jordgubbarna skulle ligga med snittytan uppåt, den andra med snittytan neråt.

Vafan?

...det är väl klart att snittytan ska vara neråt!

/Hellzon - som inte har någon sådan erfarenhet av föreningsliv. Borde skaffa lite.

 

[Dewil]

Jag skulle tro att det blir så här om föreningen har för liten verksamhet. Har man inget vettigt att diskutera så återstår bara oväsentligheterna. Min erfarenhet från verksamhetsinriktade föreningar (körer, studentspex och sådant) är att allting fungerar eftersom det är verksamheten som är huvudsaken, inte föreningsbyråkratin.

I gengäld har jag varit ordförande i en studentförening som nästan helt saknade verksamhet men som hade 600 kollektivanslutna medlemmar av vilka 590 sket högaktningsfullt i föreningen(*). Det var frustrerande, där återstod bara meningslös byråkrati. Om så styrelsen hade bokat en lyxweekend i Paris för föreningskassan hade ingen brytt sig...

Är min slutsats möjligen att bostadsrättsföreningar inte ska arrangera fester utan i stället koncentrera sig på kärnverksamheten, fastighetsförvaltning?

Dewil

(*) Om de ens kände till att de var medlemmar, vilket åtminstone ca 100 medlemmar troligtvis inte gjorde.

 

[Nightowl]

Föreningsbjäbbande skulle aldrig få finnas på en vanlig arbetsplats.

*fniss*
*hehehehe*
*BWAHAHAHAHAHA!*
Ähum. Du har inte jobbat på samma ställen som mig.

På en arbetsplats uppträdde en nyanställd (påstått) snorkigt mot en äldre kollega. Det fick hon äta upp i fyra år och alla förslag som denna person kom med förkastades omedelbart från sagda kollega.

På en annan arbetsplats (en skola) bestämde sig en dataansvarig för att han inte respkterades tillräckligt. (Han kan ha haft rätt. Behandlingen av underhållspersonal på skolor, från bibliotekarien till städerskan, är oftast grotesk.) Han mer eller mindre obstruerade alla försök att använda datalsalen på skolan *alls*. Två lärarinnor deklarerade därför upprört på ett flertal personalmöten hur sårade de var. När det kom till kritan ville de dock inte prata om saken med den dataansvarige, eftersom det skulle vara att "peka ut någon". Istället tillsattes en kommité som utarbetade ett policydokument som kan sammanfattades som "Man ska vara snäll".

Detta dokument hade naturligtvis ingen effekt på den dataansvarige.

Mina negativa erfarenheter från föreningar består snarast i att A, ingen vill göra något och B, ingen vill förändra något, och när påtvingade förändringar uppstår blir alla förtvivlade. När en förening jag var med i miste sin möteslokal var folk allvarligt övertygade om att vi skulle få hålla möten på torget. Vid ett annat tillfälle ojade sig alla över att så få av medlemmarna kom på arrangemang. Det visade sig att arrangemanget annonserades ut genom... *trumvirvel* ...att sekreteraren ringde runt till dom närmast sörjande, dvs dom som brukade komma, och berättade att det skulle bli ett arrangemang...

Erik

 

[magoo]

Mina negativa erfarenheter från föreningar består snarast i att A, ingen vill göra något och B, ingen vill förändra något

och C - förr eller senare kommer det in några som mest vill jävlas och D - bjäbbet gör att alla normala drar sig ur och kvar blir bråkstakar och miffon.

Du har nog rätt i att det finns arbetsplatsbjäbb också, men det beror nog på hur mycket annat som finns att ägna sig åt - då talar jag inte om mobbing utan om tjafs. Ju större tidspress och ju mer ansvar/pengar inblandat desto mindre utrymme för tjafs enligt min erfarenhet.

När jag jobbade på universitetet gick det ett rykte att en kvinnlig anställd hade haft sex med prefekten för att få det största rummet och en bättre dator än alla de andra. Helt befängt så klart men hon blev utfryst. Detta kallar jag mobbing och inte bjäbb, otäckt värre var det i alla fall.

 

[Nightowl]

Jag har aldrig råkat ut för C och D, dock. Däremot är det mycket tjafs på de platser jag jobbat. Mängden tjafs minskar på kvadraten med kunnigheten, auktoriteten och närheten av chefen.

Fast på min nuvarande arbetsplats undviker man konflikten vi beslutsfattandet och struntar helt enkelt i att följa tagna beslut som man inte gillar...

Erik

 

[The_Gorger]

Om så styrelsen hade bokat en lyxweekend i Paris för föreningskassan hade ingen brytt sig...

Vaddå om? Är det inte sådant sådana föreningar är till för? Vad gjorde ni annars med pengarna?

 

[Foggmock]

Baby, you aint seen nothing yet...!

Till helgen är det Sveroks riksårsmöte. Ett under har skett så imorgon får jag hämta ut min hemvärnsutrustning. Kommer nog behöva ta med mig hjälmen...

 

[Dewil]

Re: Baby, you aint seen nothing yet...!

Passar bra - Sverok är ju en paramilitär kamporganisation, eller hur det nu var DoB formulerade det.

Dewil

 

[cogitare]

Eller annorlunda uttryckt, devisen "alla tillsammans för det gemensamma bästa" är inget annat än en chimär, vilket trådstarten vittnar om.

Däremot "alla tillsammans för mitt bästa" torde vara en vanlig devis i dessa sammanhang?!

Kanske i många sammanhang?!

C.