Nekromanti Vad är dina största problem när du gör äventyr?

[Tony.Meijer]

Jag antar att titeln säger sig själv,
mina största problem är att jag vill göra saker alldeles för ordentligt så jag gör alldeles för mycket saker som aldrig kommer i spel. Vad är era?

 

[Anarchclown]

Att jag inte skriver ner saker på ett överskådligt sätt så att jag aldrig kan ge bort dem till andra. Håller dock på att jobba på det.

 

[krank]

Att jag inte kommer på äventyrsidéer som känns tillräckligt fria/oklyshiga/nyskapande/bra. Så det tar evigheter att bygga varje äventyr.

Eller, möjligen, att jag ställer för höga krav på mig själv som äventyrsskapare.

 

[DeBracy]

Eller, möjligen, att jag ställer för höga krav på mig själv som äventyrsskapare.

Det är nog vad jag hade sagt om jag skulle svara åt dig.

 

[Ram]

Att jag alltid tänker fram ett slut. Jag vet att jag aldrig kommer att hamna där som jag tänker mig och jag strävar aldrig emot det när jag spelar, men jag kan inte "skriva" (jag skriver aldrig äventyr egentligen, det är mestadels stolpar, namn, korta beskrivningar av organsiationer samt några kartskisser) utan att tänka mig en "slutscen".

 

[Mogger]

Jag antar att titeln säger sig själv,
mina största problem är att jag vill göra saker alldeles för ordentligt så jag gör alldeles för mycket saker som aldrig kommer i spel. Vad är era?

Att jag tycker att det är ganska tråkigt. Därför slarvar jag alltid med förberedelserna.

 

[Tony.Meijer]

Att jag tycker att det är ganska tråkigt. Därför slarvar jag alltid med förberedelserna.

Vad tycker du är tråkigt?

 

[solvebring]

Att det aldrig blir bra eller att jag för den delen så sällan skapar äventyr numera att det är dömt att bli dåligt när jag väl gör det.

 

[Lukas]

Att faktiskt sätta mig ner och skriva ner mina tankar.

 

[Mogger]

Vad tycker du är tråkigt?

Att hitta på personer, miljöer, händelser m.m. Men även att läsa spelvärldar och linande reearch. Jag måste ha väl strukturerade metoder som är enkla och effektiva för att orka göra ett äventyr.

 

[Cassius]

Jag hatar att skapa detaljer, det är sjukt tråkigt. Därför kan det ibland bli lite slarvigt och då tror jag man märker på mig som SL att jag improviserar och av någon anledning tänker jag då att mina spelar blir besvikna.

 

[Mogger]

Jag hatar att skapa detaljer, det är sjukt tråkigt. Därför kan det ibland bli lite slarvigt och då tror jag man märker på mig som SL att jag improviserar och av någon anledning tänker jag då att mina spelar blir besvikna.

För mig är det tvärtom. När jag improviserar har jag som roligast och när jag har roligt brukar det innebära att andra också har roligt, och vice versa naturligtvis. Spelare som har roligt är min bästa morot. Därför måste mina spelare ta stor plats för att det ska funka.

 

[Ram]

Jag hatar att skapa detaljer, det är sjukt tråkigt. Därför kan det ibland bli lite slarvigt och då tror jag man märker på mig som SL att jag improviserar och av någon anledning tänker jag då att mina spelar blir besvikna.

Det beror förståss mycket på spelstil och spel, men över lag håller jag med.

Jag tycker det är lite tråkigt när man kör med en "klassisk" spelledar-roll om man ser att spelledaren sitter och spånar hej vilt under pågående spel. Det ger för mig intrycket att spelledaren inte själv bryr sig så mycket om sitt äventyr och det gör att jag får svårt att engagera mig också. När jag spelar ett "klassiskt" äventyr så är jag ute efter att upptäcka och påverka ett förlopp i rörelse. Om ett sådant inte finns så blir det inte lika spännande.

Däremot så tycker jag över lag att det inte behövs särskilt mycket alls för att man skall kunna känna att det är väl förberett eller för att kunna upprätthålla illusionen av att vara väl förberett. Det räcker med att ha ett fåtal fasta punkter att hålla fast vid för att det skall vara bra nog för mig. Sedan har man för all del olika syn på vad som är "detaljer".

 

[Sodivra]

Jag hatar att skapa detaljer, det är sjukt tråkigt. Därför kan det ibland bli lite slarvigt och då tror jag man märker på mig som SL att jag improviserar och av någon anledning tänker jag då att mina spelar blir besvikna.

För mig är det tvärtom. När jag improviserar har jag som roligast och när jag har roligt brukar det innebära att andra också har roligt, och vice versa naturligtvis. Spelare som har roligt är min bästa morot. Därför måste mina spelare ta stor plats för att det ska funka.

Det är ju skillnad på att improvisera och improvisera. Utifrån det som Cassius skriver så gissar jag att hen improviserar äventyr (eller delar av äventyret), vilket också brukar bli ganska käs. Utifrån det jag vet om dig så gissar jag att du spelar utifrån improstrukturer, vilket är teh bomb.

 

[Mogger]

Det är ju skillnad på att improvisera och improvisera. Utifrån det som Cassius skriver så gissar jag att hen improviserar äventyr (eller delar av äventyret), vilket också brukar bli ganska käs. Utifrån det jag vet om dig så gissar jag att du spelar utifrån improstrukturer, vilket är teh bomb.

Det är sant, men det här är en spelstil som jag, till viss del ovetande, har ägnat mig åt till och från under säkert 15 år. Den störta skillnaden är att jag nu har bättre verktyg och jag vet hur de ska användas. Tidigare fick jag chansa och ibland funkade det, ibland inte.

 

[.113]

Största problemet är väl att jag har kasst minne. Sen förbereder jag nästan ingenting, däremot brukar jag försöka krafsa ner lite anteckningar så man har nån sorts koll nästa gång man kör. Men jag improviserar i stort sett allt som händer hela tiden, men å andra sidan blir det nästan alltid bra också

 

[Cassius]

Det ska väl sägas att det improvicerandet jag ogillar är större segment ska behandlas så. Självklart älskar jag improvicerade dialoger och sidospår. Men jag tänker att mina spelare ser igenom på något sätt. Även om jag många gånger har hört att de blivit förvånade över att jag skulle ha improvicerat.

 

[Mogger]

Det ska väl sägas att det improvicerandet jag ogillar är större segment ska behandlas så. Självklart älskar jag improvicerade dialoger och sidospår. Men jag tänker att mina spelare ser igenom på något sätt. Även om jag många gånger har hört att de blivit förvånade över att jag skulle ha improvicerat.

Förlåt om jag tolkades som att jag var bra och du var dålig. Du behöver inte försvara din spelstil. Det var dumt av mig att svara på ditt inlägg. Sorry. Vi är alla olika och det är bra.

 

[Cassius]

Det ska väl sägas att det improvicerandet jag ogillar är större segment ska behandlas så. Självklart älskar jag improvicerade dialoger och sidospår. Men jag tänker att mina spelare ser igenom på något sätt. Även om jag många gånger har hört att de blivit förvånade över att jag skulle ha improvicerat.

Förlåt om jag tolkades som att jag var bra och du var dålig. Du behöver inte försvara din spelstil. Det var dumt av mig att svara på ditt inlägg. Sorry. Vi är alla olika och det är bra.

Oj. Nej alltså jag läste inte ditt inlägg så. Jag förstod snarare att jag inte hade uttryckt mig klart nog. Min poäng är: Det räcker inte med lite stödord. Jag behöver ha en ganska klar bild av vad jag vill och vad aktörerna i spelet vill.

 

[Mogger]

Oj. Nej alltså jag läste inte ditt inlägg så.

Ah, bra.