Demoner är andeväsen med gudomliga krafter strax under gudarna i den överjordiska hierarkin. De kan vara både illvilligt och/eller välvilligt inställda till människor (eller whatever).
I det klassiska grekland var en "daimon" t.ex. en av gudaskaran upphöjd hjälte, skyddsande, mindre gudomlighet eller ibland en plats inneboende ande/själ (T.ex. "Härdens Ande" eller "Bäckens Väsen").
Egentligen var det först i och med kristendomen som demoner blev förknippade med illvillighet och Hin Håle själv. Innan kristendomens intåg ansåg man att "daimones" egentligen varken var onda eller goda, utan mer som personifierade naturlagar.
I hinduismen bor de välvilliga demonerna nära gudarna i himlen, medan de mer illvilliga bor under jorden. De är inga egentliga gudar, utan hjälpredor för gudarna eller fristående väsen som har sin egen agenda att följa.
Inom judendomen är själva satan en demon och en av Guds tjänare. Det är kanske egentligen från judendomen (eller alla semitiska religioner) som vi västerlänningar - och därmed i förlängningen även vi rollspelare - har fått vår bild av demoner. Således är välvilliga demoner att betrakta som det vi kallar änglar och de onda demonerna är (små-)djävlar.
Viktiga demoner i gamla testamentet är `Aza'zel, Leviathan och Lilith (även ovan nämnda Satan).
För rollspelande är demoner kanske viktigast i det att de besätter människors själar (och andra intelligenta varelsers) som ett sätt att manifetsera sig i den materiella världen. Det är här exorcism - en utdrivningsrit - kommer in i bilden som en viktig del av "demonologin".
Vissa - kanske mindre nogräknande - demonologer ägnar sig också åt att frammana demoner, för att komma i åtnjutande demonernas kosmiska kunskap eller att betvinga dem och låta dem tjäna demonologen (ack så dumt!).
nu får det nog vara nog!