Okej. Då så. Tillbaka till din trådstart då:
Sedan tror jag att problemet mår bättre av att delas upp just i statiska pussel/gåtor och mysterium då de inte har mycket mer gemensamt än att de är just problem som skall lösas. Att se på dem gemensamt kommer bara att fucka upp analysen.
Mitt favoritexempel på bra gåtor i rollspel är orakeltexten i Oraklets fyra ögon. Den ligger iofs på brytgränsen mellan gåta och mysterium enligt min def. men den är ändå en gåta som funkar väldigt bra.
Jag tror att du är ute och snedseglar fast inte så mycket. Om ett pussel är dumt och ologiskt såsom "använd gummiankan på kaffekoppen" och löses via dussintestande så håller jag med om att det görs bäst av en eller ett fåtal och om det involverar en trång resurs såsom att bara en kan snurra på rubriks kub i taget så håller jag också med dig men i alla andra fall så tycker jag att grupper funkar utmärkt. Det sätt som det funkar bäst på enligt mig är om man kan distribuera informationen över de olika personerna för att få till en enklare lösning men att problemet fortfarande är lösbart även om någon inte kopplar sin bit.krank said:Min idé är: Statiska pussel av äventyrsspelstyp (Myst, Monkey Island, etc) löses bäst av en, eller max två, personer. På sin höjd kan det alltså vara bra med nån som sitter bredvid framför datorn och säger "har du prövat X?". Detsamma gäller chiffer, fast ännu mer: De känns snpassade för singulära kodknäckare; korsord löser man ensam, liksom. Få kör Sudoku i grupp. Rubiks Kub som lagsport lär inte bli nån hit. Processen är intern, och tar ofta tid.
Dynamiska informationspussel däremot, tycker jag funkar bättre i rollspel. Här menar jag alltså "gåtor" av typen "vem kan vi lita på?", "vad har egentligen hänt här" och "vad är det som ligger bakom alltihop?". Anledningen, tycker jag, till att de här funkar bättre i rollspel tror jag är för att de ger spelarna en god anledning att samarbeta, att finna lösningar genom att diskutera. Det krävs sociala lösare snarare än individuella kodknäckare. Processen är extern, och spelarna får fundera som... "one mind", så att säga.
Sedan tror jag att problemet mår bättre av att delas upp just i statiska pussel/gåtor och mysterium då de inte har mycket mer gemensamt än att de är just problem som skall lösas. Att se på dem gemensamt kommer bara att fucka upp analysen.
Mitt favoritexempel på bra gåtor i rollspel är orakeltexten i Oraklets fyra ögon. Den ligger iofs på brytgränsen mellan gåta och mysterium enligt min def. men den är ändå en gåta som funkar väldigt bra.