Rollspel- Fritt Fantastigt Farligt
Den allmänna opinionen om rollspel är ganska trångsynt. Många tror att spelen är farligt våldsamma och att de som spelar dem blir konstiga i huvet av allt våld. Våldsfixerade alltså.
Hela tiden läser man om ungdomar som har begått våldsbrott mot kamrater över hela världen. I Sverige får man höra om tolvåringar som faktiskt dödar varandra. Mycket hemskt och det är en mycket tragisk trend.
Det finns olika teorier om varför sådana saker inträffar t.ex. våldsamma tecknade filmer, serietidningar och rollspel. Men de personer som lägger skulden på rollspelen har ganska ofta en ganska otydlig bild av vad rollspel egentligen är. Det ska därför nu klarläggas. Rollspel är eskapism. Rollspel är verklighetsflykt.
Vem drömmer inte om att vara någon annan än den man är?
En riddare, ett rymdmonster, en privatdetektiv, en fylle dvärg som minns Morias storhetstid eller en helt vanlig fiskarson kanske?
Rollspel är att vara någon man inte är.
Utbudet av rollspel är otroligt stort. Det finns tusentals böcker som beskriver regler, världar, monster och äventyr. Men egentligen behövs inga regler alls. Det är snarare så att rollspelsböckerna begränsar rollspelandet. I rollspel finns det bara en klar regel. Fantasin sätter gränsen. Rollspel är ett sätt att få utlopp för, och utveckla sina fantasier. Men rollspelandet skapar inget som inte redan finns. Ingen blir våldsfixerad av rollspel, men rollspelandet kan vara en portal för förträngda aggressioner.
Rollspel är Fritt och Fantastiskt, men knappast Farligt.
En liten uppsats. Åsikter?
Den allmänna opinionen om rollspel är ganska trångsynt. Många tror att spelen är farligt våldsamma och att de som spelar dem blir konstiga i huvet av allt våld. Våldsfixerade alltså.
Hela tiden läser man om ungdomar som har begått våldsbrott mot kamrater över hela världen. I Sverige får man höra om tolvåringar som faktiskt dödar varandra. Mycket hemskt och det är en mycket tragisk trend.
Det finns olika teorier om varför sådana saker inträffar t.ex. våldsamma tecknade filmer, serietidningar och rollspel. Men de personer som lägger skulden på rollspelen har ganska ofta en ganska otydlig bild av vad rollspel egentligen är. Det ska därför nu klarläggas. Rollspel är eskapism. Rollspel är verklighetsflykt.
Vem drömmer inte om att vara någon annan än den man är?
En riddare, ett rymdmonster, en privatdetektiv, en fylle dvärg som minns Morias storhetstid eller en helt vanlig fiskarson kanske?
Rollspel är att vara någon man inte är.
Utbudet av rollspel är otroligt stort. Det finns tusentals böcker som beskriver regler, världar, monster och äventyr. Men egentligen behövs inga regler alls. Det är snarare så att rollspelsböckerna begränsar rollspelandet. I rollspel finns det bara en klar regel. Fantasin sätter gränsen. Rollspel är ett sätt att få utlopp för, och utveckla sina fantasier. Men rollspelandet skapar inget som inte redan finns. Ingen blir våldsfixerad av rollspel, men rollspelandet kan vara en portal för förträngda aggressioner.
Rollspel är Fritt och Fantastiskt, men knappast Farligt.
En liten uppsats. Åsikter?