Nekromanti Vad är viktigt för drama!?

[Mogger]

Lite mer:

Handlingar ger konsekvenser
Det finns inget status quo. Här upplever jag att många faktiskt behöver en rejäl knuff åt rätt håll, för vi är vana vid att spela safe, men för att drama ska uppstå så bör vi spela unsafe*. Jag tycker att det kanske tydligaste är AW:s moves. Gör du ett move så händer det grejer, och vill du göra något som påverkar berättelsen så är det ett move.

Behandla mänskliga teman
Det är naturligtvis ingen slump att drama ofta handlar om sånt som kärlek, hat, avundsjuka, etc. Detta ska givetvis vävas in hos RP, och även här anser jag att det hjälper oerhört med någon form av mekaniskt stöd. Vilket leder in mig på nästa punkt:

No man is an island
Relationer! Vem älskar du? Vem är beroende av dig? Vem avskyr du? Vem vill bli som dig? Varför vill du/de detta? Och vad händer när/om du/de inte får som de vill? (det här är typ Mamets tre frågor: http://movieline.com/2010/03/23/david-mamets-memo-to-the-writers-of-the-unit/)

*Jag har inte läst boken, så det är nödvändigtvis inte synonymt här.

 

[Khan]

Jag skulle säga att förändring. De rollpersoner (egna och andras) jag fortfarande minns genom alla år är de som växt under spelandets gång. Inte genom att ackumulera ERF och coolare prylar, utan de som inte har samma personlighet i början och slutet av kampanjen.

Mitt favoritexempel är en av mina spelare i M:Å0 vars rollperson hade en hund, hans bästa vän. När hunden dog i strid med en farlig fiende gick rollpersonen sönder mentalt och spelaren tog det hela med en klackspark. Rollpersonen började dricka, var gravt deprimerad och det hela slutade med att han frivilligt blev slav under en av de andra RP för att han inte kunde hålla koll på sig själv. Det var jäkligt bra drama och något jag kommer komma ihåg länge än.

 

[Mogger]

Jag skulle säga att förändring.

Ja, personlig utveckling är oerhört viktigt. Det är ju själva målet, att se vad som spelar roll.

Men, det låter som att just den här förändringen inte riktigt kändes? Om en RP:s hund dör (vilket kanske inte riktigt var själva premissen gissar jag) och spelaren tar det med en klackspark så är det själva motsatsen till det som jag kallar insats ovan. Det du beskriver skulle jag kalla svart humor eller liknande. Nu säger jag inte att svart humor inte kan vara drama, men för mig innebär drama att spelaren blir berörd på djupet.

Det här är inte kritik mot er spelstil. Jag har spelat massor av Mutant och känner precis igen mig i den typen av händelser. Och uppskattar det.

 

[Khan]

Men, det låter som att just den här förändringen inte riktigt kändes? Om en RP:s hund dör (vilket kanske inte riktigt var själva premissen gissar jag) och spelaren tar det med en klackspark så är det själva motsatsen till det som jag kallar insats ovan. Det du beskriver skulle jag kalla svart humor eller liknande. Nu säger jag inte att svart humor inte kan vara drama, men för mig innebär drama att spelaren blir berörd på djupet.

Det här är inte kritik mot er spelstil. Jag har spelat massor av Mutant och känner precis igen mig i den typen av händelser. Och uppskattar det.

Hm, tror jag är lite slarvig på mitt sätt att uttrycka mig idag. Det jag menade var att spelare tog just hundens död (när den skedde) med en klackspark, men sedan tänkte till och använde det som ett rejält avstamp för att förändra sin rollperson. Själva förändringen kom först efteråt, när rollpersonen började processa vad som hänt. Hundens död var katalysatorn, men själva förändringen tog många spelmöten. Och den berörde mig i alla fall, det kan jag säga.

 

[Mogger]

Hm, tror jag är lite slarvig på mitt sätt att uttrycka mig idag. Det jag menade var att spelare tog just hundens död (när den skedde) med en klackspark, men sedan tänkte till och använde det som ett rejält avstamp för att förändra sin rollperson. Själva förändringen kom först efteråt, när rollpersonen började processa vad som hänt. Hundens död var katalysatorn, men själva förändringen tog många spelmöten. Och den berörde mig i alla fall, det kan jag säga.

Ah, ja, då är jag med!

 

[APM]

Jag har tänkt lite kring det här med setting och förberedda händelser, och inser att ni mycket väl har rätt i att det kan vara en bra utgångspunkt.

Jag har dock en fråga: Vad är det för typ av händelser ni förbereder i så fall? Jag tänker att det måste vara händelser som inte rör dramat då eller?

Ponera att ni har förberett 4 karaktärer till en konventsscenario. Där finns färdiga motsättningar och bakgrundshistoria. Menar ni då att det är okej att också förbereda händelser som t ex "de kan ha en scen där johan konfronterar mia om otroheten - och precis då ska karin dyka upp och överhöra deras konversation"? Annars får ni gärna förklara

 

[Mogger]

Ponera att ni har förberett 4 karaktärer till en konventsscenario. Där finns färdiga motsättningar och bakgrundshistoria. Menar ni då att det är okej att också förbereda händelser som t ex "de kan ha en scen där johan konfronterar mia om otroheten - och precis då ska karin dyka upp och överhöra deras konversation"? Annars får ni gärna förklara

Nej, i det fallet hade den förberedda händelsen mer varit att:

"Mia berättar att hon är gravid, och att Johan är inte far till barnet"

Alltså en klassisk bang/bomb, som i Sorcerer och liknande.

Men en bang kan ju vara helt grundat i settingen:

"Ni hör på radion hur Orgavias president har förklarat krig mot Rovena. Alla ska infinna sig vid sina krigspositoner!"

 

[APM]

Jag är helt med!

Krigsmeddelandet är ju som du säger något som är baserat i settingen, som hade skett oavsett dramat och vad rollpersonerna gör. Det tycker jag känns super som en språngbräda för drama.

I det första fallet undrar jag dock vad som egentligen är förberett, mer än titeln på scenen? För om båda karaktärerna spelas av andra spelare, så känns det som att de själva måste bestämma hur den scenen uppkommer samt hur de spelar ut den. Även om man som SL (om man nu har en SL) har skrivit ner en massa dramatiska scener som man är intresserad av att se, så ser jag inte hur man skulle kunna förbereda scenerna i någon egentlig utsträckning (just när bangen ÄR själva dramat).

Edit: Att Johan inte är far till barnet, samt att det blir krig är ju bangs som är sprungna ur settingen (om de nu är förberedda händelser).

 

[Mogger]

I det första fallet undrar jag dock vad som egentligen är förberett, mer än titeln på scenen? För om båda karaktärerna spelas av andra spelare, så känns det som att de själva måste bestämma hur den scenen uppkommer samt hur de spelar ut den. Även om man som SL (om man nu har en SL) har skrivit ner en massa dramatiska scener som man är intresserad av att se, så ser jag inte hur man skulle kunna förbereda scenerna i någon egentlig utsträckning (just när bangen ÄR själva dramat).

Edit: Att Johan inte är far till barnet, samt att det blir krig är ju bangs som är sprungna ur settingen (om de nu är förberedda händelser).

Ja, det blev kanske inte helt lyckat. Jag spann vidare på ditt exempel och förklarade inte så noga vem som var RP och vem som var SLP.

Men om vi säger så; i alla bra draman så har RP någon form av issue. De vill något, men de kan av någon orsak inte nå riktigt dit, så under spel så ställer vi, via det som sker i fiktionen, frågor. Hur långt är du beredd att gå för att nå det du vill? Vad är du beredd att offra? Så det jag gör för att förbereda är att fundera ut en massa potentiella bangs som utmanar RP:s issue.

Jag har skrivit massor om det här genom åren. Här är lite länkar:
http://revolverspel.blogspot.se/2010/11/vad-ar-story-now.html

https://www.rollspel.nu/threads/608011.html

 

[APM]

Right. Då är jag med!

Men då är min slutkläm att de förberedda händelserna är direkt knutna till rollpersonens personlighet. Det som jag ursprungligen menade, men inte riktigt sa, var att det inte går att spela drama om man samtidigt spelar ett äventyr med planerade händelser som går i en annan riktning. Min erfarenhet är att det är svårt att t ex få till något drama när man som spelare inte kan fokusera inåt utan samtidigt måste lösa ett mordmysterium. Eller?

Jag försöker analysera mitt eget spelande. Jag har liksom svårt att fokusera på att *känna in* det dramatiska finliret när jag samtidigt ska rädda världen eller vad det nu är. Det känns som att det runtomkring inte får vara alltför påtagligt så att det överskuggar dramat. Jag tror jag har svårt att låta ett käbbel blossa upp om man samtidigt befinner sig i en eldstrid eller blir jagad av robotar. Då blir det typ fars istället.

Förstår ni vad jag försöker säga?

 

[Mogger]

Yes, jag förstår. Knepet här är ju att inte utforska något random mysterium eller vad det nu är utan ett som knyter an till din RPs issue/mål/etc. Som du säger kan det inte gå i en annan riktning, det måste gå åt samma. På det viset så går story, setting och protagonisterna hand i hand.

 

[APM]

Kanon! Då har jag landat i den frågeställningen tror jag

Jag har en annan fråga om drama kontra regler. Vad har ni som är lite mer erfarna att säga där? Går det att spela drama med GURPS eller Eon eller Harnmaster (eller något annat köttigt regelsystem) eller vad ser ni att det finns för krav på regelsystemet för att få till drama?

 

[Mogger]

Jag har en annan fråga om drama kontra regler. Vad har ni som är lite mer erfarna att säga där? Går det att spela drama med GURPS eller Eon eller Harnmaster (eller något annat köttigt regelsystem) eller vad ser ni att det finns för krav på regelsystemet för att få till drama?

Visst går det! Jag skulle säga att nya Eon dessutom har stöd för det. Gurps och Harnmaster har jag varken läst eller spelat men jag tror att jag förstår din poäng.

Om man vill kan man använda mitt Drama plugin: http://revolverspel.blogspot.se/2010/10/dramaplugin.html

Då blir alla spel drama! Det går naturligtvis att spela utan stöd med, men jag vet av erfarenhet att det är lätt att bli lat och feg och inte driva tillräckligt hårt, och så blir det avslaget.

 

[APM]

Häftigt! Jag hade varit intresserad av att kika på dina spel. Vad finns det för möjligheter till det?

 

[Mogger]

Häftigt! Jag hade varit intresserad av att kika på dina spel. Vad finns det för möjligheter till det?

Mest klart är Zonen:
http://revolverspel.blogspot.se/2015/03/zonen.html

Och The Fog of War:
https://docs.google.com/document/d/1...it?usp=sharing

Och det lilla spelet Interzone:
https://docs.google.com/document/d/1...thkey=CMPu7IgC

Ja, hittar man Ulvriket: Det eviga kriget (till Mutant: Undergångens arvtagare), så finns det mycket drama där med.

 

[APM]

Är alla spelen inriktade på drama eller hur skulle du beskriva dem?

 

[Mogger]

Är alla spelen inriktade på drama eller hur skulle du beskriva dem?

Det är den gemensamma nämnaren, men Fog of War är mest uttalat drama.