Jag är inte Anders, men...
Och jag tänker mig att han kan ha viss koll på vad som sägs om kentaurer även på annat håll.
(Nightowl gör sin imitation av vahannuheter, min kollega i Buffy the Vampire Slayer, Giles?)
Jo, jag måste säga att jag tyvärr inte kan hjälpa dig, Arcana. Henrikssons Hexikon talar om två tillfällen då kentaurer åt tillsammans med människor - vid Peirithoos' bröllop och när Folos bjöd Herakles på middag. Ingendera referensen berättar vad man åt, men det dracks vin, det gjorde det. Michells och Rickards kryptozoologiska standardverk Den Flygande katten nämner inte ens kentaurer, trots det något, om uttrycket tillåts mig, kokko innehållet i övrigt. Detsamma gäller den något mer skeptiske Sjögrens Berömda vidunder.
Borges' The Book of Imaginary Beings berättar att ordet "kentaur" troligen kommer från det indiska gandharva, hästarna som körde solens vagn enligt de vediska skrifterna. Den har också ett uttalande från den skeptiske Lucretius, som påpekade att en kentaur är en biologisk omöjlighet: Hästar åldras fortare än människor, så en kentaurs kroppsdelar skulle vara förvridna i förhållande till varandra, och bakkroppen skulle dö av ålder femtio är före framkroppen. Förutom att upprepa gästabudsmyten säger den dock inte ett dugg om kentaurers föda.
Så jag gick tillbaka till ett par urkällor; först Payne's Medieval Beasts, en genomgång av medeltida bestiarier i stort. Där nämns onokentauren, åsnekentauren, en föga känd underart som var till hälften åsna i stället för häst och uppenbarligen symboliserade hyckleri. Vi får också en kort genomgång av satyrer. Om kentaurer sägs dock inte något.
Så jag gick tillbaka till min äldsta urkälla, den enda svenska upplagan av det gamla syriska bestiariet Physiologus, från 390-talet e. Kr. Den nämner inte ens kentaurer.
(normal röst)
Ärligt talat, det är möjligt att någon funderat på saken - gamla forskare som Plinius verkar ha trott på kentaurernas existens - likt Lucretius spekulationer ovan - men mig veterligen har inga av de gamla myterna eller historierna om kentaurer specificerat vad de äter. Fantasyförfattare har gjort det - C.S. Lewis' kentaurer i Narnia-serien sägs ha "en hästmage och en människomage" och måste äta som en häst och en människa (dvs tre mål mat om dagen plus ett par timmars bete, ett lass kraftfoder och en påse socker), i Weis' och Hickmans Darksword-serie är kentaurerna primitiva rovdjur som äter människokött, osv. Eftersom kentaurer är ett fantasifoster så kan man säga vad som helst om den.
Nu får vi se om Anders vet mer om den här saken. ;-) Men man kan inte få några "rätta" svar om naturen hos påhittade väsen. Man kan bara spekulera.
Nightowl
Makt korrumperar. Absolut makt är ganska kul.