Nekromanti Vad är det första ni vill veta om ett nytt rollspel?

[Lupus Maximus]

Jag håller med om att "hur" är viktigare än "vad". För om det finns ett för tydligt "vad" håller jag antagligen ett spel som inte passar mig. I de flesta spel vill jag hitta på själv "vad" inom en stor setting

 

[chrull]

Om man inte vet VAD man gör så är risken stor att man inte heller vet HUR man gör det.

Ja, HUR är en följdfråga på VAD som ställs om VAD var intressant. Om VAD är ointressant så bryr jag mig sällan om HUR, men HUR kan fälla ett intressant VAD.

 

[Anchorman]

Jag är alltid intresserad av designfilosofin. Hur har skaparen tänkt kring regler och världen.
Är det ett spel där att vara en cool badass det vikiga eller är realism det? Är reglerna skapade för att vara snabba eller taktiska? Är världen detaljerad eller öppen för tolkning?

Sånt är exempel på vad jag vill veta

 

[APM]

Jag är alltid intresserad av designfilosofin. Hur har skaparen tänkt kring regler och världen.
Är det ett spel där att vara en cool badass det vikiga eller är realism det? Är reglerna skapade för att vara snabba eller taktiska? Är världen detaljerad eller öppen för tolkning?

Sånt är exempel på vad jag vill veta

Jag kan hålla med där! Jag vet inte om det beror på min matematiska och logiska läggning men jag går verkligen igång på regler som är genomtänkta och optimerade. Det finns heller inget som stör mig så mycket som regler som är så tjocka och svåröverskådliga att man under spelets gång upptäcker nya regler, undantag och specialregler allt eftersom och i slutändan har spelat under olika förutsättningar vid olika tillfällen i spelet.

"Vad gör man?" är ju en riktig kärnfråga där jag tänker att man söker ett svar på detaljnivå (alltså vilka praktiska moment som händer under ett spelmöte) snarare än generellt. Om man menar typ "bekämpar elaka monster" eller "löser mysterium" är det kanske inte en lika relevant fråga - för det passar ju in på mer eller mindre alla "vanliga" rollspel. Så här kan jag hålla med Genesis om att det egentligen är "hur man gör det" som är den kritiska frågan (även om den inte säger något utan att först veta "vad man gör").

Sen det här med spelvärldar. Jag känner mig nog mer begränsad av att försöka passa in mina äventyr till befintliga spelvärldar. Det ska också sägas att jag har spelat väldigt få färdigskrivna äventyr. Av den anledningen gillar jag verkligen de mer indie-spelen där det inte finns någon färdig spelvärld utan att man bygger storyn tillsammans med spelarna under spelets gång. Så det är väldigt intressant att det verkar vara en av de absolut viktigaste punkterna för många av oss när vi tar oss an nya rollspel.

 

[Pansarsvinet]

Jag hör aldrig något om nya rollspel (kanske i brist på motivation att ta reda på något). Men ibland är jag i en butik som säljer rollspel. Och visst kan det kanske fånga mitt intresse.

Okej, jag ska se om jag kan förklara det. Aningen subjektivt.

Ex. Jag har en vision jag måste tillfredsställa.
Antingen använder man reglerna från ett gammalt rsp och gör det, eller så kanske man springer på ett som är designat för ändamålet.
Jag orkar inte med nya scifi/fantasy världar och sätta mig in i diverse intriger och fiktionella världshistorier o.s.v. (finns tillräckligt från vår tid i min bokhylla för 150år framåt), jag söker koncept som tilltalar mig.

Om rollspelets omslag inte ger någon ledtråd om dess innehåll, antingen med titel eller bild som passar in med min vision jag jagar, är det inte troligt att jag lyfter ned det från hyllan.

Låt oss säga att min törst som måste släckas är en invasion av gigantiska groteska varelser (och deras ännu klibbigare, vävnadsslitande, spy-inducerande med lagom saggiga och höghastighets-projektilvänliga kroppar till minions) som totalt lamslår samhället och militären slåss för glatta livet mot en osäker framtid á Presens-Apokalyps.

Är omslagsbilden en lätt klädd amazon, eller en riddare i en sago värld, eller en gubbe med trench coat i mörkret, eller kanske en soldat med rymdrustning och strålpistol så går det nog ej.
Är det trasiga höghus, bleka civilister med desperata ansiktsuttryck, en tragisk död familj utspridd över gatan, en M3 Bradley som matar med en 25 mm automatkanon, spårljus, sammanbitna marinsoldater som trycker i tät grupp bakom fordonet, stora skyddsvästar, automatvapen, patronhylsor, bandage, smuts, elände och förtvivlan och… stora groteska skepnader som avtecknar sig mot bakgrunden av rök, bränder och månsken. Då… kanske jag tar ned det från hyllan och tänker, - Vad fan är detta? Blädder blädder, läskiga och svulstiga jätte väsen, dussin andra äckliga ting (som sodomerar sina offer), experimentet som inte gick som det skulle, attack helikoptrar, stridsfordon, blädder, artilleri, blädder, handeldvapen, snygga bilder på soldater som posar i full utrustning, blädder, operationer, blädder, kartor över stadsdelar, strid och taktik i bebyggelse, blädder, ”deras svagheter”, räder, flyktingar, blädder karaktärer och coola rollformulär.
Börjar fingra på plånboken.

/oink

 

[Rhodryn]

Jätteintressanta svar hörrni!

Jag som inte är så bevandrad på forumet skulle bara behöva ett förtydligande vad AC och IP betyder.

Vad Björn sa...

IP skulle jag gissa här står för Intellectual Property och använts så vitt jag vet oftast om mer etablerad varumärken som Star Wars, Buffy osv.

,,, är mer eller mindre vad jag menade när jag sade "IP". Helt enkelt en sedan tidigare befintlig värld, som man då gjorde ett rollspel på. Dock så tenderar jag att kalla rätt mycket för "IP", även om de kanske inte skulle faktiskt vara det enligt definitionen av "IP"... så t.ex så kallar jag ju DoD och Eon för "IP" också, men är osäker på om de faktiskt är det.

Några rollspel som jag helt klart skulle klassa här, som rollspel som jag gillar tack vare deras IP, är t.ex MechWarrior rollspelet (från BattleTech/MechWarrior IP'n), Mutan Chronicles (som visserligen började som rollspel, men som tagit klivit över till både figurkrigsspel, kortspel, och film), de rollspel baserade på Warhammer 40K/Fantasy, och säkert några till/många fler.

Följdfråga: Hur gör ni då för att ta reda på svaren på de här frågorna? Reglernas enkelhet t.ex. är ju väldigt svårt att få sig en uppfattning om innan man läst boken. Som Björn den gode skrev, finns det fler särskilt ändamålsenliga hemsidor dit ni vänder er (förutom det här forumet då)?

Med största sannorlikhet så skulle jag köra en del google-fu, och försöka läsa om spelet. I vissa fall dock...om jag gillar genren, och om jag gillar bilden på boken.. så skulle jag kunna tänka mig att köpa ett rollspel helt baserat på bara det ytliga, specielt om jag skulle råka vara oerhört impulsiv vid det ögonblicket också. Om det går att titta i boken när man står där i affären dock, då kollar jag ju så klart i den för att få en bättre översikt av rollspelet.

Det här är också intressant - Hur intressant hade ett rollspel varit ifall det bara innehöll grundregler men helt saknade en tillhörande spelvärld? Måste det finnas flavour-material som inspirerar till historieskapandet - eller finns det ett alternativ till det i form av mer övergripande regler som lätt kan modifieras till spelgruppernas egna äventyr?

För mig finns där inget som helst intresse för ett rollspel med grundregler, men med en helt blank kanvas för världen i sig.

 

[Arfert]

”Har spelet DET?”


(Och Det är det där man inte kan ta på, den där känslan av att spelskaparen ville något med sitt spel. Jag har fastnat för enkla svartvita spel och välproducerade i fyrfärg. Och jag har ratat spel från alla genrer och nivåer av produktionsvärden. Det är inte det som får mig att fastna... utan ”är det coolt på riktigt?”)

 

[Jimmy]

...vad är viktigast för er?

- Vad försöker spelet säga Mig?
- Vad ger spelet Mig för verktyg?
- Hur spelar jag?
- Lyckas spelet tydligt förmedla de tre ovanstående behöver Trumf sällan användas.
- Trumf: Det är coolt.